I skuggan kronisk sjukdom- MS och andra sjukdomar- och Du, man kanske själv kan göra något åt det

Att må väl

2012-01-28T18:13:00.000+01:00

Jag har kommit fram till att jag egentligen inte vill skriva om lycka, vad jag menar är nog mer välmående som har med hälsa att göra. Där tror jag att det kanske finns en viss överlappning av lycka och välmående. Men lycka är nog något mer personligt som kanske har med den personliga integriteten att göra medan välmåendet kan undersökas med att dela upp i olika faktorer. En av dem är bland annat hur man mår mentalt; där vet man att rent biologiska faktorer kan inverka som D-vitaminbrist, omega-3 men också faktorer som fysisk kondition. Sådant kan säkert påverka det psykiska välmåendet.
Vad jag tror är att sådana saker som hur man ser på sig själv, hur nöjd man är med sig själv också är viktigt. Att vara självgod är inte en positiv term men det är tillåtet att vara nöjd med hur man är, vem man är, att ha en trygghet i sig själv.
Denna trygghet beror på många saker; något som ligger i generna , något får man med sig via hemmet, skola, uppväxtmiljö. Det fanns (eller finns) en forskare som heter Antonowski som skrev om detta. Han funderade över hur det kunde komma sig att en del av de judar som överlevt nazisternas dödsläger ändå tycktes ha kommit igenom dessa traumatiska upplevelser med en bibehållen lust att leva och verka nöjda. Jag vistades en period på kibbutz och träffade då några sådana personer som verkade ha en positiv syn på livet. Antonowski kom fram till att de hade vissa gemensamma faktorer, faktorer som han kallade KASAM- känsla av sammanhang. Om jag minns rätt var det bland annat en förmåga att se en mening i olika situationer. ( Det är länge sedan jag läste Antonowski).I Wikipedia skriver förkortat om KASAM: Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet).

Det optimistiska tänkesättet är inte helt malplacé i detta sammanhang. Jag tror till exempel att man varje morgon oftast kan plocka fram stunder då man mår bra, oavsett hur man mår. Är man mycket stel och har rörelsesmärtor kanske det känns ganska bra just när man vaknat. Det kan vara bra att erkänna detta för sig själv: just nu har jag en bra stund, jag mår bra just nu. Jag vet att ibland är det inte så- när jag hade den intensiva klådan ( se bild för något inlägg sedan) hade jag absolut ingen bra stund då jag vaknade och det var svårt att hitta en bra stund under dagen- det kunde gå bra om jag blev mycket förvillad av något.

Något som är nära de här frågorna är placeboeffekten. Det finns också en noceboeffekt- att man kan påverkas att bli sämre av vissa saker, som kanske egentligen inte är skadliga.

Just nu mår jag bra!!

Ens sociala nätverk har också betydelse för välmåemdet. Trivs man i hemmet, på jobbet med sitt umgänge har detta stor betydelse för hur man mår. Att vårda sådana saker som att äta tillsammans, utbyta tankar om hur det varit under dagen. Att inte bygga upp något inom sig, till exempel att man går och retar sig på något och blir mer och förargad är troligen inte så bra. Det finns människor som i sina förhållanden gått och varit underdåniga den andre ett långt liv. Först när makan/ maken dör träder den verkliga personen fram. Jag har sett änkor blomma upp ett antal gånger. Något som jag har noterad vid några tillfällen är några manliga missbrukare som efter att deras dominerande mamma blev borta plötsligt kom till rätta med sitt missbruk. Med detta vill jag inte skylla missbruk på föräldrar eller mammor. Det var mera exempel på att man inte skall låta sig domineras, trampas på och framför allt inte ladda upp en massa negativa känslor. Det är bättre att låta lite pysa ut efter hand. Då respekterar man sig själv bättre.

Jag undrar vad jag ger mig in i

2012-01-26T22:06:00.001+01:00

när jag nu skall försoka skriva om lycka och gärna använda ordet andrum som jag tyckte var ett bra val.

men vad hittar jag när jag söker bland annat om andrum pà nätet? Sajter med de mest fantastiska utsagor om kurer och hokus pokus. Här finns en sida som heter Andrummet och den innehàller reklam för dianetik, medier, tarotkort, mayakalendern, spádamer, reikihealing, chakrasystem, mm, dvs säga allt sádant som jag ställt mig kritisk till under de ár jag skrivit p´sajten, men samtidigt känner jag att här finns nágot att verkligen särskáda. Just den sajten drivs av en näthandel.
Lycka of Sweden var ocksá en n¨thandel men den fiskade i mindre grumliga vatten.
Lyckan. org heter en annan sida, som handlar om andlighet och mysticism.

Jag vet inte varför men kanske är ord som lycka, andrum sá tyngda med en barlast att det inte gár att använda dem, skriva om det om man har en naturvetenskaplig syn på tillvaron.
Kanske hamnar jag i närheten av Mat s Reimers blogg pä Dagens Medicin-en bra blogg, och det är ju inte det jag vill skriva om.

Jag vill skriva om hur man kan bli lyckligare men vill ha kött på benen i form av vetenskapliga rön. Får se om jag hittar något.

Om lycka

2012-01-25T22:36:00.001+01:00

Lycka är när svår klåda försvinner

Lycka

Vadär lycka? Jag funderar över det samtidigt som jag börjat läsa enbok som heter

LyckaEn handbok i konsten att leva. Som författare står Hans helighetDalai Lama och Howard C Cutler, den senare psykiater.

Densenaste som jag minns uttryckte lycka var en kvinna som opererats fören så kallad utsliten höft, dvs höftledsartros.. Att ha enutsliten höft är något som ger mycket smärtor. Värk och smärtorsom stör sömnen och dessutom blir man mycket trött av att försökahålla smärtan på avstånd då man är vaken. Jag har ett minne avatt socialdemokraterna gjorde ett dåligt val på grund av GöranPerssons dåliga höft. Han var inte riktigt med. Han avstod blandannat från resor. Jag minns att han blev klandrad för att han intevar till en begravning i Spanien. Jag tror det var efter ettterrordåd. Detta som ett exempel på vad smärta och värk kanställa till med. Störningar mellan länder. Politiska val sompåverkas. Det kanske inte är så kônstigt att bli av med enkronisk smärta upplevs som lycka.

Jagminns då jag blev av med en besvärlig klåda. Det hände fleragånger och när det visade sig att glutenintolerans bidrog till minklåda och utslag och den inte återkom mer, var det lycka. När nåtförändras till det bättre blir man lycklig, MEN tyvärr efter etttag så vänjer man sig vid lyckan. Miljonen man vunnit blir detvanliga och till slut är man på samma nivå av tillfredsställelsesom innan.

Iboken beskrivs bl a ett experiment, som belyser att det är viktigthur man tänker, vad man har för utgångspunkt.

Personernai en experimentgrupp fick i uppdrag att avsluta en mening: Jag ärglad att jag inte är en ….. ….... De fick göra detta femgånger.

Enannan grupp fick avsluta denna mening: Jag önskar att jag var en…... De fick också göra det fem gånger.

Debåda grupperna fick sedan skatta sin tillfredsställelse med livet.En grupps upplevde en bättre tillfredsställelse och en annan mindretillfredsställelse. Vad tror du?

Iboken beskrivs också en TV intervju med stålmannen ChristopherReeves som fick en ryggmärgsskada 1994 som gjorde honom förlamad iarmar och ben och han behövde respirator för att andas. Efterolyckan genomgick han en period av hopplöshet men de hade gått överganska snabbt och i intervjun betecknade han sig som en kille medtur. Han talade om välsignelsen med att ha hustru och barn, att omolyckan hänt något år tidigare skulle han sannolikt ha dött, omatt medicinen gjorde stora framsteg. Ibland kunde han känna stygn avavund om någon sa att denne skulle springa upp på övervåningenoch hämta något. För att klara sig genom livet gällde det att sevad man har och fortfarande kan göra. I Christopher Reeves fall hadehan kvar en oskadad hjärna med hjälp av denna kunde han sättaigång en stor stiftelse som arbetar med forskning kring skador pånervsystemet.

IStålmannen Reeves fall gällde det till att se till vad han kunde och vem han var inte att jämföra sig med andra som kunde mer.Kanske kunde han börja sin dag med ” just nu mår jag superbra”.

Jagtror att ett sådant tänk gör att man mår bättre. Om man intebörjar dagen med Usch i dag måste jag... Oj idag är jag såstel.... blir det fel med en gång. Tänk om värken försvunnitunder natten, om något läkt eller något problem har löst sig. Det kanske man missar om tanken väcker minnen av smärta, problem.

Detär svårt att skriva om saker som lycka, frågan är varför. Kanskeär det inte förenligt med rationellt tänkande, att vara en modernmänniska. Talar man om lycka inom religionen, den västerländska-knappast inom jordelivet. Senare år har det kommiten del om lycka ändå, jag vill minnas att Johan Norberg skrivit enbok om lycka. Här Gudrun Schyman om lycka. Maria Wetterstrand.

DalaiLama sa i ett anförande: Jag tror att själva meningen med livet ärsökandet efter lyckan.

Jag mår bra

2012-01-24T22:28:00.001+01:00

Snart åker jag hem igen

I DN läser man om forskning som visar att fiberhaltigt bröd till frukost gör att man minns bättre sedan under morgontimmarna. Det här kan både LCHF are och de som påtalar kolhydraternas nyttighet använda. Kanske kan det här användas för att dra slutsatsen att fibrer är nyttigt för den som är osäker. Annika Dahlström tycker dock att man skulle ha forskat på gubbröra, hon missar dock att det nog är svårare att kontrollera alla faktorer då i stället för att man som nu använt guargummit som inte torde ha så många andra effekter. Dessutom missar hon att det är en studie som bara omfattar några timmar, något som ofta används som argument då man ifrågasätter forskning. Observera detta ¨r inte vad jag anser utan hur jag tycker man argumenterar.
På motsatta sidan sager man att kanske b¨rjar man nu att inse att bröd är nyttigt, n¨r det i sj¨lva verket handlar om forskning av fiberhaltigt bröd.
Jag skulle inte kvalificera mig som opponent till forskning men jag ser hur man plockar ut argument som passar de egna ideerna, hur man använder honnörsord, typ "riktig"mat. Detta är sådant man skall vara vaken för vare sig det gäller kost, politik, vad folk säger kort sagt allt. Att ha ett kritiskt öga/öra då man läser vad som står i tidningar, vad som sägs är något som borde läras ut mer.

Jag har till exempel fått ett email/brev om att använda en kostdagbok, köpa en, f¨r att gå ned ngt kilo i månaden, bara f¨r att jag skriver om kost. Men jag skriver ju ursprungligen om kost därför att jag vill äta en bra kost för min MS. Det är ett av de stora f¨rlagen som ger ut den. De hakar gärna på den här bantningstrenden som har pågått hela mitt sextiofemåriga liv och vi blir bara fetare och fetare. De kanske skulle vara intresserade av en bok om hur man kan leva bra med kroniska sjukdomar?

Att ¨ta fibrer är troligen nyttigt om man har en autoimmun sjukdom, i alla fall enligt studien om jag skriver om här. Fibrerna bryts ned i tarmen av tarmbakterier till kortkedjade fettsyror. P immuncellerna finns proteinet GPR43 som binds till de kortkedjade fettsyrorna. På så sätt kan fiberna verka antiinflammatorisk och kanske jag understryker kanske, eftersom det får framtiden utvisa.

Kanske kommer jag inte att skriva om kost och kostdebatt så mycket mer. Jag tycker jag landat där jag tror det fungerar för min del. Jag funderar på att faktiskt skriva små korta råd om vad man kan gora för att förbättra sin hälsa. Något som bara tar någon sekund varje morgon är att säga till sig själv " idag är en bra dag" eller " jag mår superbra" oavsett om man tror att man har en bedrövlig dag framför sig eller om det känns för j-gt. Det kostar inget men kanske har en betydelse för hur man möter dagen. Attityder är viktiga.

Detox

2012-01-23T17:55:00.000+01:00

Läser om detox i DN. Det finns inte mycket forskning som säger att detta har nàgon effekt. Ytterligheterna som till exempel lavemang för att " rena levern" har nog mera med det gamla magiska talesättet ont skall med ont fördrivas än med nâgon effektiv kur. Hur man skulle nà lever och gallvägar med att spruta in lavemang är helt obegripligt. Först skulle man spruta in vatten i tjocktarm och sedan i en slingrig làng tunntarm för att sedan komma upp i gallvágar. Har man nàtt dit skulle jag tro att man fàtt väldigt mycket andra bevsvär pà kuppen, kanske perforation av tunntarm med tarminnehàll ut i bukhàlan.

För övrigt är det troligt att de "gifter som nàtt tarmen av sig själv f öljer med tarminnehàllet ut.
Jag är ocksà tveksam till det här med fasta. Det är nog bättre att äta mindre hela tiden. Det ökar livsl¨ngden enligt studier jag läst.

Förbjuden Frukt

Läste om detox pà den här sajten ocksà. Och det är fantastiskt hur aningslöst man skriver om saker man läser. Det finns inte mycket koll av fakta i artikeln. Däremot kanske listan över vad man kan äta vara riktigt.

Jag tror f¨r övrigt att passionsfruktssufflen fràn samma tidning gàr väl ihop med en bra medelhavsdiet.

Cancer och rött kött

2012-01-22T20:56:00.000+01:00

En bild över utvecklingen under 1900-talet av

konsumtionen av kolhydrater
fett
hur mycket vi rör oss
samt viktförändring

Nu fàr man tydligen lägga till rött kött. I en översiktsartikelartikel i DN skriver man om utvecklingen av speciellt tjocktarmscancer och coloncancer och deras samband med konsumtionen av rött kött.om skriver man att ökningen av hur mycket kött vi ätit de senaste 60 åren har gått från under 1 kg i veckan till 1,6 kg. I andra länder har det ökat mer ändå. Det stämmer ganska väl med hur ökningen varit under mitt 65-åriga liv.( tills jag började med "medelhavs-Jelinekska" dieten. Numera äter jag inte rött kött annat än från vilt). Jag har dock en aning om att den stora ökningen kom efter krigsslutet , WWII. Tror inte att man åt lika mycket kött i mina föräldrars barndomshem. Så jag tror ökningen började innan ( följer sannolikt kurvorna för fett och kolhydrater).

Det hela är ingen nyhet.

I det här blogginlägget om hur folk där man ofta blev hundra år levde, visade det sig att man åt lite rött kött och mycket vegetarisk mat.

Vad är medelhavskost? Den medelhavskost man talar om som ger mindre med cancrar, hjärt-kärlsjukdomar och kanske störst effekt på neurodegenerativa sjukdomar innehåller mycket grönsaker och frukt men lite rött kött. Däremot visar ju artikeln att i t ex Spanien har man köttkonsumtionen mycket. Man ser faktiskt det på gatorna på Tenerife, många överviktiga människor, ofta unga. Medelålders och äldre har mycket ofta övervikt. Många röker dessutom. Positivt är att många motionerar här. Ett program på TV tar upp denna problematik varje dag, Mañana Uno, som undervisar om kost, samt visar bra övningar som man kan göra i hemmet med hjälp av vanliga föromål. Häromdagen använde man juicepaket, en annan dag kuddar och ofta inga redskap alls..
Rött kött och "gula fläcken" sjukan.
I en studie där man följt fler än en halv miljon medelålders och äldre amerikaner fann man att de som konsumerade mer rött än vad som motsvarade en liten hamburgare /four ounces/113,4 gram om dagen löpte en ökad risk att dö under de 10 år de följdes i främst cancer och i hjärtsjukdomarna.
I artikeln i DN säger forskaren vid Karolinska Alicja Wolk att sambandet mellan tjocktarms-ändtarmscancer är klart bevisat och att man borde gå ut med råd om detta. Hon tycker också att livsmedelsverket skulle gå ut med råd om att begränsa k¨ttkonsumtionen till !/2 kg per vecka samt inga charkuterier alls. ( Då skulle det nog bli uppror i köttindustrin, det finns säkert lika starka intressen här som det enligt LCHF:are finns inom "besockringsindustrin".)
Samma Alicja Wolk har nyligen kommit med en studie om rött kött och pancreas cancer. Allra starkast samband fann man där mellan charkuteriprodukter och pancreascancer.

Artikeln i DN beskriver bra vad som kan hända inom processindustrin av mat, av charkuterier- det handlar om vad som händer då man röker mat, steker, av olika ämnen som tillsätts. Jag tror personligen inte man klarar av att föda jordens befolkning om man inte processar mat men man måste ha kontroll över vad man gör, få kontroll över vad som tillsätts och inte minst av vad som kommer med i maten av sådant som inte tillsätts men som lagras i naturen och sedan kommer med i vår föda av alla 100 000 tals kemikalier som finns. Kanske finns där det största problemet.

Tack Karin Bojs för en bra artikel!

???

2012-01-19T19:47:00.002+01:00

Läser en rapport i den norskatidningen.

Det har gjorts en undersökning av ettantal unga amerikanska flickor som följdes i 10 år. Man noteradebland annat hur många gånger per dag de åt.

Det visade sig vara en skillnad mellande som åt 3 ggr per dag och de som åt 6 ggr per dag.

De som åt sex eller fler gånger hadelägre BMI poäng, var smalare kring midjan.

Det finns en del kommentarer frånnorska experter till detta, och de tycker det stämmer med deraserfarenheter.

De som äter tre gånger tenderar attäta en dålig frukost och sedan lägga in ordentligt till exempelvislunch. De har ett mer svängande blodsocker säger en av experterna.

Det tycks alltså vara så att de somäter fler gånger äter mindre kalorier.

Tyvärr hittar jag inte artikeln pånätet men den finns säkert där.

Forskaren i fråga heter LorraineRitchie vid Berkley och det är en statsfinansierad studie.

Enligt denhär artikeln skall man dock inte dra för stora växlar påresultatet av studien. Den skall inte enligt forskarna användas sombas för rekommendationer om unga flickor skall äta för att intebli överviktiga. Studien visade bland annat att de som åtfrekventa måltider och snacks tycktes löpa mindre risk att äta förmycket. En annan expert säger i samma artikel att det är storskillnad på vad man äter, snacks kan vara en morot men det kanockså vara en snabb kolhydrat eller något annat mindre nyttigt.

Jag har svårt att hitta mycket omstudien på nätet och tills vidare kanske den får stå som ett litevarnande exempel på att man inte skall vara för snabb med att föraut ett budskap- så enkelt som att äta oftare är det nog inte.

Om salt och hälsa

2012-01-17T01:35:00.001+01:00

KarinBojs är en kunnig vetenskapsjournalist på DN, vars artiklar jaggärna om forskning jag ofta läser. En del av det hon skriver väcker debatt. Jag tycker hon har en storkännedom om mycket och hennes artiklar kan nog ge en balans i denförvirring som mun till mun metoden och löpsedlar ofta skapar omolika saker som är bra eller dåliga för hälsan. You name it-ena dagen är det farligt att äta potatis andra dagen är detnyttigt osv.

Vimed kroniska sjukdomar får åtminstone varje månad en hel del godaråd om vad vi bör göra för att bli bättre. Det är omtänksamtmen mycket tröttsamt. Själv tror jag inte att jag kan bli bättreän vad jag är just nu eftersom jag är MS-frisk för närvarandesom messan brukar skriva. I den här djungeln av goda råd ochanvisningar behövs sansade journalister. Madeleine Sahlman på GPläser jag också gärna.

Riskenär att min blogg ökar förvirringen men jag skulle vilja att minblogg också fungerar på ett liknande sätt som Karin Bojs artiklar,dvs säga ger fakta men också talar om en resultat från enforskningsstudie absolut inte är den slutgiltiga vetenskapligasanningen. För detta behövs upprepade studier som har sammaresultat, studier som använder olika tekniker för att belysa vaddet gäller. Det behövs stora studier som ger starkt statistiskasamband men det behövs också studier som förklarar orsakssambandetoch liknande. Ock slutligen skall man kunna visa att det fungerar ipraktiken. Ger jag dig den här medicinen blir du bättre, bra. Gördu det här händer det här etcetera. Ibland kan sådan verklighetslå igenom innan forskningen kommit så långt.

Nyligenskrev Karin Bojs om att man skulle ta livsmedelsverkets råd om saltintag med en nypa salt, där tyckte jag att hon var ute och cykladeoch hoppas att få tog intryck av hennes artikel. Jag har skrivit omdet på bland annat newsmill När nu detta är sagt kommer härmera om salt intag:

Kvoten Natrium/Kalium ärstarkt förknippad med dödlighet och kardiovaskulär dödlighetenligt en stor amerikanska studie.

Detär en studie publicerad i Archivesof Internal Medicin, där man gått igenom data avseende 12367vuxna amerikaner. Högre kalium intag var förknippat med lägredödlighet och högre natrium intag var kopplat till dödlighet menbara Kaliumintaget var kopplat till lägre dödlighet ihjärt/kärlsjukdomar och död i kranskärlssjukdom. En högre kvotmellan natrium/kalium var starkt kopplat till dödlighet av allaorsaker, hjärtkärlsjukdom och framförallt till ischemiskhjärtsjukdom- kranskärlssjukdom.

Högkvot natrium /kalium innebär alltså att man har mer mängdennatrium i förhållande till kalium. Av det här skall man inte draslutsatsen att man skall börja äta kaliumtillägg, då kan man bli sjuk mycket snabbt och dö av hjärtstillestånd om det ätsokontrollerat. Kalium skall ordineras och följas med prover.

Däremotskall man kanske titta på hur och vad man äter. I studien skriverman att salt (natriumsalt) ofta läggs till i processad mat medan deti frukt, grönsaker och mejeriprodukter tenderar att vara en lägrekvot natrium/kalium. Det kan vara så att en låg natrium/kalium kvotär en markör för att man äter mycket vegetarisk mat och liteprocessade produkter.

chilepeppar innehåller capsaicin

här finns att läsa om capsaicin och forskning däromkring men det är bara forskningresultat; och steget kan vara långt till den mer definitiva vetenskapen,

på spansk tv (Manana uno) finns dock klara rekommendationer om att man skall äta peppar picante för att det är så hälsosamt.

Densäkraste vägen att få en bättre kvot är att äta kaliumrikafrukter och grönsaker, skriver två kommentatorer Silver och Farleymen de skriver också att åratal av utbildningskampanjer har intehaft någon effekt. Ändå är the best things in life free tillexempel äta med en bättre natrium/kalium kvot.

En anmodan om försiktighet vad gäller medicinering och tillskott.

2012-01-16T14:00:00.001+01:00

Läser på Jelineks hemsida om att en person som samtidigt intog D-vitamin i en dos av 5500 IE och samtidigt tog kalciumtabletter 2200 mg fick en grav förgiftning med h¨ga kalciumvärden, vilket kan vara dödligt. Man bör inte kombinera kalciumtillskott och D-vitamin. Överhuvudtaget skall man konferera med sin läkare innan man börjar att ta tillskottet vilken medicin man än tar eller om man har någon sjukdom. Det finns ett flertal tillfällen då det kan kan inträffa olyckliga kombinationer.
Läser samtidigt i DN om att man behandlar en sjukdom som inte finns nämligen hyperthyreos II, där kan inträffa att man får hjärtflimmer, hjärtinsuff. Har man hjärtflimmer kan det leda till embolier till hjärnan och andra ställen , där embolierna kan stoppa blodcirkulationen och ge död vävnad. Här en länk om att ett alternativt sköldkörtel hormon. Det ( ett hormo n från grisar) är överhuvudtaget dåligt undersökt, och det finns heller inga vetenskapliga studier om hypothyreos II enligt DN:s artikel.

Överhuvudtaget finns det en tendens till "jump to conclusions" dra förhastade slutsatser tycker jag. Det fordras mycket arbete och mycket studier innan man kan ge bedömningar om exempelvis exempelvis behandlingar fungerar etc. Som legitimerad sjukvårdspersonal är man skyldig att rätta sig efter detta. Det skiljer från andra förståsigpåare som kan behandla och bota med de mest förunderliga metoder. Det är väldigt lätt att svälja och ta till sig sådana behandlignar speciellt om man upplevt att man inte fått någon hj¨lp från den "legitimerade" vården.
Sen finns det naturligtvis metoder som fungerar som inte utövas i den vanliga vården men i så fall kommer troligen forskning om detta om det är effektivt.

Nyttig mat för hjärnan och onyttig

2012-01-11T01:20:00.000+01:00

Det harblivit möjligt att bestämma vad människor äter i själva verket istället för vad man kommer ihåg eller vad man svarar i enkäter,intervjuer. Man kan ta blodprover och finna biologiska markörer somtalar om hur kosten egentligen ser ut. ( så kallade biologiskamarkörer).

Dettahar öppnat en helt annan möjlighet att kunna se samband mellan vadman äter och utveckling av sjukdomar. Det har nu kommit en studiefrån Oregon Health and Science University i huvudstaden Portland.Det är alltså samma stad som där professor Swank utförde sinforskning om MS patienter och kost. Det är också en stad som kallasrosornas stad, staden som i någon undersökning utsågs till stadenmed högst livskvalitet hos medborgarna.

Jag läser omden här studien på utsidan av Norges mest lästa tidning- VG-Verdens Gang- en partipolitisk och ekonomiskt oavhängig tidning.Man kan också läsa om det på sajten ScienceDaily

NY STUDIE OMFARLIGT FETT:

MATENSOM ÖKER ALZHEIMERFAREN.

Påinsidan presenteras studien. En sammanfattning lyder; densorts mat du äter har stor inverkan på hjärnvolym, mental funktionoch minne.

104äldre personer undersöktes med diverse tester av mental funktionoch minne. 42 av deltagarna genomgick också MRI för att bedömaev. hjärnkrympning ( atrofi).

Deraskost bestämdes genom blodprover, som talade om vilken kosthåll dehade och upptag av olika näringsämnen.

Resultat:De som åt mer fett av typ omega-3 (marint) och rikligt medvitaminer hade mindre risk för ”hjernesvinn”. Dessutom hade debättre resultat på mentala tester.

Negativtvar framförallt transfetter..

Dettycks vara så att sådana bakvaror ofta bakas av ”industrimargarin”, som ofta innehåller transfetter. (åtminstone i Norge) Jag har läste innehållsförteckningen påglutenfria småkakor för något år sedan, och det innehöll mycketriktigt transfetter. Men jag visste inte att det berodde på att mananvände en annan sorts margarin än det vi köper i butikerna. Mankan också misstänka att det tidigare funnit mycket transfetter iäven sådant margarin innan riskerna med transfetterna blev kända.

Tillnejmatvarorräknar man också popkorn för mikrougn, frityrproduker exempelvispommes frites, och överhuvudtaget sådant som omges av frityr somfiskepanetter, snitzlar och liknande.Snabbmat och gatuköksmat. Fettkött och köttblandningsprodukter som korv. Feta mejerivarot.Soppåsar, såspåsar och tacos.

(jag vet inte om detta kom fram av undersökningen eller om det kommerfrån intervjun enligt nedan. ) Här tycks man betrakta detransfetter som finns naturligt också som lika skadliga. Det har jaginte sett tidigare.

Matsom innehåller omega.3 fetter är fet fisk som makrill, sill, laxoch sardiner.

Matmed vitaminer är grönsaker och frukt. Bär och nötter.

Ävengrovt bröd och fullkort räknas till ”ja-maten”.

LisbethDahl vid Nasjonalt Institutt for ernnaeringsforskning intervjuas i artikeln .Hon säger att det handlar om att få i sig viktigabyggstenar för våra celler och för hjärnans funktion. Äter manäter kost med lite omega-3, vitaminer samt mycket transfetter blirdet som att fylla på bensin i en diesel bil. ” det blir rett ochslett feil drivstoff for hjernen.

Ivarje fall har kosten en stor betydelse:

hela17 procent av resultaten på mentala test kunde härledas tillkostvanor

och37 procent !!! avresultaten på MRI dvs hjärnans volym, minskning ( atrofi).

Alltdet här överensstämmer med de stora studier man läst om vad somi medelhavskost är nyttigt och här kommer det från en helt annantyp av forskning där man med säkerhet vet hur kosten sett ut.

104personer kan tyckas få och studien behövs upprepas.

Mankan alltså fortsätta med att försöka äta de nyttigaomega-3fetterna och minska på transfetter liksom frukt ochgrönsaker.

2012-01-09T13:15:00.002+01:00

Jag läser i Aftonbladet att Louise Hoffsten fick MS efter skilsmässan. Detta tror jag i och för sig är mycket troligt. Den mest spektakulära forskningen om stress och MS är en studie där danska föräldrar som förlorat ett barn hade ökad risk att fá MS inom ett är efter dödsfallet. Vad jag däremot vänder mig litet mot är att MS i sàdana artiklar alltid beskrivs som en obotlig sjukdom, ( detta är i och för sig ocksà sant men man omdet alltid beskrivs så låter det som om man skulle trilla av pinnen när som helst).

Just nu känner jag mig som en frisk pensionär. Jag vet inte hur det kommer att vara i morgon eller om en timma men det förtjänar också att skrivas att man kan må ganska bra trots att man har MS, och jag tror dessutom att just den känslan i sig är viktig, en del i att hålla sjukdomen på avstånd liksom det är viktigt att förs¨ka hålla skadlig stress borta. Försöka hitta sitt andrum varje dag.

Vad gör man ( vad i all världen gör man om man tillbringar ungefär en tredjedel av året på Teneriffa) frågar ofta människor.

2012-01-08T20:13:00.001+01:00

Blir detinte långsamt, bara sitta i solskenet hela dagarna eller dricka ölpå ett café?

Jag skallförsöka beskriva litet av vad jag gjort under en vecka här. Denhär veckan har det varit ett fantastiskt väder i Puerto de la Cruz.Det är varmt, solen skiner och det har varit precis så som man villha det, om man nu inte är bananodlare eller på annat sätt beroendeav regn. ( Till syvende och sidst är vi väl alla det.)

Söndag: Detbörjade med nyår. Tolvslaget tillbringades på takterassen vidsvenska klubben. För varje klockslag skall man äta en vindruva ochönska sig något. Vindruvorna åt jag men önskningarna glömde jag. Det var mindre fyrverkerier i år. Det märks att det är kris i Spanien och på Tenerife. Det är hög arbetslöshet. 22 procent i Spanien totalt och här på Tenerife är den 30 har jag hört. Ungdomsarbetslösheten lär vara skrämmande hög.

Natten blev ganska sen, men vid tiotiden på morgonen var jag uppe.Nu skulle det städas efter nyårsfirandet så det blev att promeneraupp till klubben och hjälpa till med städningen. Sedan var detganska lugnt på söndag.

På måndagdeltar jag i en bokcirkel. Vi tar med varsin bok som vi presenteraroch så får andra låna vad man läst och nästa vecka får man höraderas uppfattning om böckerna. Den här gången hettade det tillframförallt Leif GW Perssons bok Gustavs grabb. Jag tyckte det varen mycket fascinerande bok där Leif GW är hänsynslöstsjälvutlämnande och mycket ärlig. Det innebär att det blir inteprecis en person som man tycker om men som åtminstone jag känner enbeundran inför.

Bea som lästboken senast sa att hon blev argare och argare ju mer hon läste iboken. För det första hur kan någon känna av klassgränser redani första klass. För henne kändes detta som en efterkonstruktion.Hon tyckte också att Leif GW Persson på något sätt beskrev sittmissbruk av alkohol på ett något förskönande sätt, och hon varmycket upprörd av hans sätt att förtjäna pengar genom bland annatmutor då han gick i skolan och på det sättet fick mycket gott ompengar- mycket mera än hans far förtjänade på sitt knegarjobb.Hon var också kritiskt till hur han behandlade sin mor och förstodinte alls hans avståndstagande.

Själv serjag det här från ett helt annat håll. Att han kände avklassgränser redan i småskolan var ganska naturligt- han beskriveren lärare som behandlade eleverna olika beroende på varifrån dekom.

Missbrukettycker jag egentligen inte han förskönar- han är klart medveten omatt det kan innebära slutet när som helst- i varje fall på ettsätt- men förstår han de verkligen? Hur kan man fortsätta attdricka om man vet att det leder till en för tidig död. Det är endum fråga av mig- jag har sett många som fortsatt sitt missbruktills de dog. Alkoholism och missbruk är den enda dödliga sjukdomsom patienterna inte vill ha någon behandling för.

Jag kan ocksåförstå vad han säger om sin mor och hur hon inte respekterade hanintegritet då han växte upp. Han upplevde ingen kärlek frånmodern. Det verkar som hon inte förmådde känna någon kärlek förhonom. Han borde tycker jag ha kunnat förlåta sin mor. Relationentill fadern var däremot mycket fin.

Det är ocksåintressant att läsa om Geijeraffären och Leif GW:s roll i detta.Det var han som var bekräftade att rikspolischefen hade skrivit ettPM till statsministerna Palme om att Lennart Geijer frekventeradeprostituerade och att detta kunde utgöra en säkerhetrisk. Det varPeter Bratt som skrev en artikel om detta i DN. När artikeln komdementerades detta kraftigt av Palme som inte spädde orden utankallade både källa och journalist för lögnare och värre saker.Även Fälldin anklagades i sammanhanget men honom fritar Leif GWPersson helt. Det enda sammanhang han förekom i var att det vartidningsurklipp på väggen i bordellmammans cell där Fälldin fannsmed.
( Detta får konsekvenser för bland annat den bok omkungens affärer som kom förra året. Boken är skriven av sammaförfattare som tog upp bordellaffären igen för något år sedanoch åter anklagade en mängd politiker. Det gör trovärdigheten avvad som skrivs om kungen mycket mindre.-själv är jag republikan mentycker illa om mediadrev.)

På kvällenjazz. på en restaurang där man spelar jazz på måndagarna. Det är roligt där och det är billigt. En av dem som spelar är svensk och man kan få höra både Ack Värmeland du sköna och Taubes Fragançia i jazzformat. Musikerna är duktiga. En av dem spelar sju olika blåsinstrument och det är alltid hög klass.

Hör honom spela på flöjt på ovanstående video.

Vad gjordejag på tisdag?

I tisdags var jag till Santa Cruz. Vädret var vacker och jag strosade runt lite. Jag hade bara ett ärende och det var snart gjort. (Köpa tranbärsjuice som ibland är svårt att få tag på). Förra året var jag utan en period och då fick jag en urinvägsinfektion, som jag inte haft på fem, sex år.

Jag brukar titta på bakverken då jag kommer in på El Corte Inglés varuhuset. Jag äter ju inte sådan då jag har glutenintolerans men det är roligt att titta på tårtorna. Den här gången såg jag en tårta med frukt och valnötter. Det var givetvis förbjuden frukt.

Onsdagen, vid frukosten råkade jag tappa locket till kryddburken pimienton picante i stekpannan. Så det såg väldigt vidbränt ut. Jag "värmer" grönsakerna i stekpannan innan de äts. Dessutom använder jag äggvitan av ett ägg, vilket innebär att jag endast får proteinet men inte fetterna från äggulan.

det saknas grönsaker vid denna måltid!

På lunch var vi ute och åt på en uteservering i hamnen. De har bland annat ett grillspett med fisk och räkor som smakar fantastiskt gott och serverar med papas arrugadas, som är kanarisk potatis som äts med skalet. Det är saltat kraftigt med havssalt och det där med salt är ju inte så nyttigt. Men hemma används bara salt med en kombination av kalium och natriumsalt.

På kvällen var jag i turistkyrkan och lyssnade på fantastisk musik med Sofia Ahlenius och hennes pojkvän Simon Petersson-. Tyvärr hade jag inte kameran med annars skulle ni ha fått hört musik som gett er gåshud.

Torsdag blevdet en del promenerande. Var till Skandinaviska klubben påkvällen.. Först var det meningen att det skulle bli yoga men vårledare Kaj var sjuk. Sedan var det mat däruppe. Det var gluten imaten så jag fick speciell mat bland annat lax och sallad. Detlustiga var att en annan person som är diabetiker och använder enkost med lite kolhydrater fick precis samma rätt som jag. Det ärinte så stor skillnad mellan en måttlig LCHF och den diet med lågamättade fetter som jag äter. Jag äter ju mycket omega-3-fetter ochäven olivolja. Jag har en känsla av att de som äter LCHF också ärförsiktiga med omega-6 fetter vilket jag också är. Jag äter dockmer kolhydrater men helst inte snabba.

Fredag vardet årets julafton här i Puerto. Barnen fick sina julklappar-ochofta var det en cykel i år. På strandpromenaden har det däreftervarit mer osäkert för alla flanörer- det finns en mängd nybörjarepå cykel och de här barnen njuter verkligen. Jag minns när jagfick min första cykel och skulle visa grannarna att jag kunde cykla-och det bar sig inte bättre än att jag cyklade rakt på derasgrindstolpe av sten- men både jag och cykel klarade oss bra.

På lördagvar det målargrupp på morgonen uppe på skandinaviska klubben. Sevad jag håller på med. Jag kan inte måla men har gått med föratt träna upp min finmotorik och det har faktiskt hjälpt!!

På kvällenmycket fin konsertkväll i Turistkyrkan bland annat med FridaAhlenius och hennes pojkvän Simon Peterson. Denne debuterar i enmusikal i Helsingfors i påsk. Det gäller Kristina från Duvemålaoch det är Björn och Benny som sätter upp. Det säger kanske endel om Simon Petersons förmåga. Frida Ahlenius är det också enstor njutning att lyssna på.

Detta är endel av vad man gör en vecka i Puerto de la Cruz.

Vad gör man under en vecka. Flanera

2012-01-05T16:02:00.003+01:00

Jag brukar titta på bakverken då jag kommer in på Cortez Inglés varuhuset. Jag äter ju inte sådan då jag har glutenintolerans men det är roligt att titta på tårtorna. Den här gången såg jag en tårta med frukt och valnötter.

Onsdagen, vid frukosten råkade jag tappa locket till kryddburken pimienton picante i stekpannan. Så det såg väldigt vidbränt ut. Jag "värmer" grönsakerna i stekpannan innan de äts. Dessutom använder jag äggvitan av ett ägg, vilket innebär att jag endast får proteinet men inte fetterna från äggulan.

det saknas grönsaker vid denna måltid!

På lunch var vi ute och åt på en uteservering i hamnen. De har bland annat ett grillspett med fisk och räkor som smakar fantastiskt gott och serverar med papas arrugadas, som är kanarisk potatis som äts med skalet. Det är saltat kraftigt med havssalt och det där med salt är ju inte så nyttigt. Men hemma används bara salt med en kombination av kalium och natriumsalt.

På kvällen var jag i turistkyrkan och lyssnade på fantastisk musik med Sofia (kommer ej ihåg efternamn) och hennes pojkvän Simon ( som spelar i en musikal i Helsingfors). Tyvärr hade jag inte kameran med annars skulle ni ha fått hört musik som gett er gåshud.

Om Du beslutat dig för att äta bättre efter nyår är det klokt att äta rätter med

2012-01-02T01:28:00.001+01:00

omega-3(fisk, skaldjur, nötter, avokado mm) och vitaminer BCDE ( frukt,grönsaker) men inte transfetter, margarin mm.

VidLinus Pauling Institure vid Oregon State University samt OregonHealth Science University har man undersökt 104 personer med enmedelålder av 87 år. Man testade 30 olika test för olika födoämnenför karlägga vad var och en hade för matvanor. Detta visar medstörre säkerhet vad man ätit för kost än frågeformulär.Dessutom gjordes MRI på 48 deltagare för att bedöma hjärnvolym.
Frågeställningen gälldehur olika födoämnen påverkar kognitiva förmågor som minne,planering etc och då också undersökning av ev hjärnkrympning(atrofi).
Här är några fynd:
Mest gynnsamt för en godkognitiv funktion och mindre atrofi fann man vid två mönster idieten:

Höga nivåer av fetter av typen omega-3.
Höga nivåer av vitaminerna B,C,D och E.

Ogynnsamt mönster avseendekognitiv funktion och hjärnatrofi fann man vid:

Höga intag av transfetter i bakade eller stekta rätter, margarin, snabbmat och andra mindre hälsosamma val.

En del av olikheterna i kognitiv förmåga kunde kopplas tillutbilding, ålder men man beräknade att födan inverkade 17 procenti fråga om kognitiv förmåga och hela 37 procent avseende atrofi.De kognitiva förändringarna beroende på olika dieter skulle kunnabero både på förändring av hjärnstorlek men också funktionenhos hjärta och kärl. ( ateroskleros bl a).
I en kommentar skrev någon att hjärnans fett är till 70 procentomega-3, och att säga att omega-3 är nödvändigt är lika klartsom att fisken behöver vatten. Det är drastisk sagt och ger enmålande bild men förklarar knappast något.
Har man lovat sig att förbättra sin diet gäller det nog att ätamer omega-3 fett, i fisk men också vegetariskt. En del säger attman tar upp det vegetariska dåligt medan andra hänvisar till attom man regelbundet äter vegetariskt får man ganska snart såpassmycket lagrat att det räcker för att bilda det dagliga behovet.
Intressant är också margarinet som är ett negativt fynd. Kanskeär det för att det funnits transfetter i margarin ( finns ej nu iSverige) men det kan också bero på att margariner ofta är omega-6.Dessutom kan det finnas andra komponenter i margarinet.

Gott Nytt år

2012-01-01T02:55:00.001+01:00

önskas alla läsare av bloggen!

Apropå ett vanligt nyårslöfte. Varför blir man tjock igen efter att ha gått ned ordentligt?

2011-12-29T23:36:00.001+01:00

Inspirerat av artikeli New York Times.
Det finns 1.5 miljarder överviktiga människor i världen. 400 000 har fetma.
Överviktbrukar det kallas om man har BMI över 25 och över 30 kallas detfetma.
Vad är BMI?
Joseph Proietto i Melbourne arbetar vid enviktminskningsklinik sedan 15 år tillbaka. Man har framgångsrikthjälpt människor att gå ned i vikt. Tyvärr har det allt somoftast blivit så att de flesta har efter en period gått upp tillsin gamla vikt och ibland lagt på ännu mer.
Proietto beslöt därför attgöra en studieav detta. 50 män och kvinnor fick delta. 36 fullföljde denhårda dieten. Deras utgångsvikter var cirka 115 respektive 98 kg.De ställdes på en extremt kalorifattig diet om 500-550 kalorierunder 8 veckor och efter 10 veckor hade de förlorat i genomsnitt 13kg.

Egentligen avser man här kilokalorier men i talspråk benämner man ofta detta kalorier. Jag skriver kalorier här men menar kilokalorier.

Efter att de slutat med dieten följdes de upp med dietråd och råd om fysisk träning. Dietrådenbestod av att äta mindre med fett och mer grönsaker. Efter ett århade de gått upp 5 kg av de som de förlorat. De tänkte mer på matän tidigare och kände sig hungrigare.

Postdietsyndromet= efterbantningsstadium:

Det studien gick ut på var att tablodprover för att se hur metabolismen påverkades. Man fann attförsökspersonerna befann sig i ett metaboliskt förändrat stadiumefter ett år, deras kroppar betedde sig som de svalt och arbetadeövertid för att gå ned i vikt.

Maghormonet ghrelin ( hungerhormonet) var cirka 20 procent högre än i början av studien.
Ett annat hormon peptid YY , ett hormon som trycker ner hungerkänslor var lägre än normalt.
Leptin som trycker ner hungerkänslorna och ökar metabolismen förblev också lägre än väntat.

En hel cocktail av hormoner förknippade med hunger och metabolism var signifikant förändradejämfört med innan diet. Det var som deras bantningförsök hadesatt deras kroppar i en sorts efterbantningsstadium=postdietsyndromet. Det tycks som metabolismen förändrats mot attsträva till att gå upp i vikt.

Denna studie publicerades i theNew England Journal of Medicine

Kanske har de australiska forskarnaProietta och kollegor kommit något nytt på spåret, något som kanrevolutionera bantar världen. I NY Times skriver man att det harrört om i grytan. Man råder människor att gå ned i vikt genom attäta mindre och motionera mer, men om det är så att kroppen istället genom detta går in för att försvara oss mot viktförlusterdå kämpar ju bantarna mot sin egen kropps ämnesomsättning, dehormoner styr våra matupplevelser som mättnad och hunger. Kanske ärdet så har vi en gång blivit tjocka så förblir vi tjocka!!

Att bli överviktigstyrs delvis av gener. Biologisk determinism

31 parmanliga tvillingar mellan 17 -29 studerades av de kanadensiskaforskarna Claude Bouchard och Angelo Tremblay.. De sattes tidvis pådiet och ibland fick de mer än nog. Det fanns ingen fetma hos demfrån början och ej heller ärftlighet. I en studie övervakadestolv tvillingppar, de fick sex dagar i veckan 100 extra kalorier perdag och en dag fick de äta normalt. De kunde läsa, spela videospel,spela kort och se på TV men fick endast gå på en 30 minuterspromenad. Under en 4 månaders period konsumerade de 84000 extrakalorier över bas behovet. De borde ha ökat på cirka 12 kg i viktbaserat på att 1 kg motsvarar cirka 7000 kalorier, men några gickupp mindre än fem kilo och andra så mycket som 14 kg. Hur mycketde gick upp och var det fettet satt på kroppen var mycket likamellan bröderna men skiljde sig mycket åt mellan tvillingparen.Några bröder fick tre gåmger så mycket fett runt midjan som andraexempelvis. När forskarna gjorde liknande försök med fysiskträning med tvillingarna såg man motsatta mönstret, vissatvillingpar gick nermer i viktän andra med samma mängd fysisk träning. Det finns en sortsbiologisk förutbestämdhet ( determinism) som kan göre en personbenägen att gå upp eller ned i vikt.
Det finns en allmän acceptansför att det finns ärflig benägenhet för fetma och man har letatefter genetiska orsaker. 2010 rapporterades om 32 olika genetiskavariationer som är förknippade med fetma . En av de vanligaste fannman då man studerade genetiken bakom typ II diabetes . De som hadeen variant kallad FTO löpte 30% högre risk för fetma och de somhade denna variant i dubbel upplaga hade 60 % högre risk för fetma,enligt TimothyFrayling vid Institute of Biomedical and Clinical Science viduniversitetet i Exeter. Denna genvariant är synnerligen vanlig ochfinns hos 65 procent av europeer ochafrikaner och cirka 27-44 procentav asiater i ett ex Hur generna verkar är inte klart men studier påbarn antyder att de kan påverka matvanorna. I en studie gjord avColin Parker vid universitet i Dundee, Skottland fick barni stortsett tillgång till många sorters föda, men det visade sig att desom bar på genvarianten FTO valde föda som innhöll mer fett ochmer kalorier. De hade också 2 kg mer kroppsfett i genomsnitt.

Man har gjort vissaundersökningar där man testat människor som de har denna risk ochbenägenhet till fetma, testningen i sig har gjort att de snarastgått upp mer i vikt, de har känt att de är benägna för att blifeta och släppt på lite egna spärrar. Ett sådant genetiskt testkan leda till en sorts självuppfyllande profetia- du kommer att blifet.

Som en kuriositet kansägas att min farmor var mycket kort och vägde som mest 115 kg.Hennes en centimeter längre syster vägde mellan 35 till 45 kg. Bådavar intresserade av matlagning och systern skrev till och med enkokbok. De övriga sex syskonen var också smala. Deras föräldrarvar smala. Min farmor var den enda av dem som fick många barn.Kanske fanns orsaken där. Det är ganska klart att genetiken betyderinte allt även om den har betydelse.

Musklerna förändras när man bantar. Snabbafibrer omvandlas till långsamma. Förmågan att ”bränna”kalorier minskar.

Muskelbiopsier visar att människorsom gått ned ordentligt i vikt får förändrade fibrer, gör omdem till långsamma muskelfibrer vilket medför att musklerna bränner20-25 procent fättre kalorier under vardagliga aktivitet och aerobsyreförbränning än personer som är i samma viktklass normalt ochinte har gått ned i vikt genom diet. Detta betyder att en personsom ”bantat” kanske tror att han/hon förbränner 200 kalorier påen promenad i själva verket förbränner endast 150-160 kcal.

Och hjärnan också.

Hjärnan är också med och villstoppa viktminskning genom att ändra hur den reagerar på mat.Forskarna Rosenbaumoch Joy Hirsch studerade hjärnorna med f MRI ( där man kan sehur olika delar av hjärnan är aktiverade vid olika aktiviteter) .De undersökte personers hjärnor både före och efter viktnedgångmedelst ”bantning”. Personerna fick titta på föremål somchoklad, broccoli, druvor, mobiltelefoner och jojo. Efterviktminskningen aktiverades områden som hade med belöning görmera och områden som hade med kontroll att göra mindre. Dettaantyder att kroppen och hjärnan vill ha mer genom att man blir meruppfylld av mat och man får mindre viljestyrka att stå emot.

När man gått ned i vikt ärman alltså mer emotionellt sugen på mat och kombinerat med att manförbränner mindre än tidigare har man laddat upp för att återgåtill tidigare övervikt och kanske mer. Hur länge detta problemkvarstår är vet man inte men undersökningar vid Columbiauniversitetet har visat att sex år senare finns detta tillstånd,suget efter att återgå till sin tidigare vikt, kvar.
Det går att gå ned i vikt. Detfinns ett antal personer som lyckas. Hur länge man haft överviktentycks spela en roll. Jag skulle tro att det är viktigt att inte gåför fort fram. Det som brukar kallas sockerberoende är det ettuttryck för den här förändringen med förändrade hormoner?
Vad som är allra viktigast för folkhälsan är att förebyggafetma. Det finns två sättdels att se till att äta mindre. Dels att röra sig mer . Det ärdärför ganska allvarligt att man minskat på hur mycket man rörsig totalt i samhället och i skolan. Att göra fysisk aktivitetattraktiv, rolig borde vara ett högprioriterat område. Bloggenhjärnfysikskriver en hel del om detta.

Hur mår jag? En ganska frisk pensionär

2011-12-28T13:37:00.001+01:00

Halvårsutvärdering.

Senaste utvärdering: Här

26 december 2011.

Jag börjarmed minnet i år. Där uppleverjag en påtaglig förbättring. Kanske är det i stort sett känslanav att det fungerar. Något av en placeboeffekt. Ordetpå tungan fenomenet finnskvar men besvärar mig inte. Dessutom är det troligen så att julängre tid det går efter ett skov ( upplevda eller så kalladetysta skov) ju mer återhämtar sig hjärnan, skapar nyaförbindelser. I hippocampus som är viktigt för minnet bildasdessutom nya nervceller hela livet.

Kanskehar också yogaövningensom jag tidigare berättat om effekt, den där man tittar på enaaxeln, sedan på andra axel och fortsätter så. Man har huvudetstilla men vrider på ögonen. På så sätt tvingas ögonen ändrafixeringspunkt. Näsan skymmer så att man inte kan fixera vänsteraxel med annat än vänster öga, höger axel kan bara fixeras medhögra.

Arbetsminnetbeskrivs i den svenske hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok denlärandeHJÄRNAN. Mekanismernabakom arbetsminnet Om duskall minnas exakt var du har sett ett föremål, håller du deninformationen i arbetsminnet. Informationen hålls kvar genom att denervceller som kodar för den positionen är konstant aktiva. Omaktiviteten bryts försvinner pckså minnet. Olika nervceller kodarför olika positioner, det vill säga en nervcell är aktiv om dusett något snett uppåt till höger, en annan skulle vara aktiv omdu skulle minnas något till vänster. Nervcellerna i intraparietalacortex skapar på så sätt en tvådimensionellminneskarta.En liknande karta finns också i frontalloben , nära området somstyr ögonrörelser.Kartan är inte en exakt bild av det du sett utan är en del av detsystem som håller reda på var du sett något. Andra delaranalyserar detaljer av vad du sett, som färg och rörelse.

Jagsäger inte att det är så, spekulerar bara men kanske finns ettsamband mellan ögonrörelse centrum och ”minneskartan” ifrontalloben och att man genom att träna ögonrörelserna kan tränaminnet lite grand. Vad som frapperade mig då jag började medrörelserna var att det dök upp sådana saker som jag då sökt iminnet men inte kommit på. Numera märker jag inget sådant men jaggör rörelserna varje dag. Om inte för annat så förplaceboeffektens skull, vår allra starkaste medicin.

Gångförmåga:mycket bra, men har haft enperiod då jag överansträngt hö knä igen. Sprang 3 ggr i veckancirka 4 km på hårt underlag samt gick i övrigt på hårt underlag.Det blev för mycket, men nu efter vila och att jag tagit bort endel yogaövningar som kanske ansträngde knän samt att jag börjatmed glukosamin har det blivit bättre. Jämfört med förra året såhar jag kunnat springa längre sträckor. Just nu tyvärr ingetspring. Man har mycket spring i kroppen efter de åren medrörelsesvårigheter.

Balans:oförändrad.

Sväljning:inga besvär subjektivt. Däremot kan hostan komma ibland då jagäter så en viss problematik finns det.

Kramperi hö sida: Finns egentligen inte kvarnu, knappast förnimmelserna av det heller. Där har symtomen klarförbättrats eller försvunnit senaste två åren

Känsel:Myrkrypningarna finns där men kanske är de mer i bakgrunden nu. Låtoss säga oförändrade så får vi se hur det ser ut om ett halvår.

Jag har provat två saker för det:

1. Inclined Bed Therapy(IBT). Gavingen förbättring.

(Vadär Inclined Bed Therapy? Det är inspirerat av CCSVI, teorin omatt det som ligger bakom MS är försämrat avflöde från hjärnaneftersom det finns avflödeshinder i form av förträngningar ivenerna. Med IBT höjer man huvudändan på sängen och tanken är dåatt det skall bli ett bättre avflöde från hjärnan.)

2. Sedan provade jag med en metodsom man använder för att förbättra känseln i fötterna förexempelvis diabetiker eller känseln i händer för sådana medvibrationsskador av känseln i händerna, inspirerat av professorn ihandkirurgi GöranLundborgs arbete med detta.. Jag provade med bedövningssalva påunderbenen. Idén var att det område i hjärnan där underbenenskänsel finns lokaliserad skulle känna av att det fanns ledig platsför det som eventuellt är skadat av fötternas känselområde ochatt fötterna skulle ta en del av den platsen. Känseln i spec väfot blev bättre men någon påverkan på myrkrypningarna gav detinte. Eller kanske är det därför de känns som om de var mer ibakgrunden nu. ( Jag vet att det finns medel för det här och nu hardessutom Sativex kommit som kanske hjälper men jag tycker inte jagär där att jag behöver mediciner för det, även om jag tror attmyrkrypningarna är energitjuvar, precis som exempelvis tinnitusstjäl energi då ”hjärnan” försöker att minska deras störandeeffekt ( om ngn förstår vad jag menar).

Urinträngningar: oförändrat tycker jag. Varierar en hel del.

Magproblem:Det finns en del saker jag inte tål. Gluten tillhör dem. Banan.Lök. Men jag har märkt att också för mycket soja inte fungerar.Där finns ett problem eftersom jag bland annat använt soja yoghurt.Jag håller på att pröva mig fram.

Fatigue ochkognition: Som förra året. Trötthet förnimmer jagknappast men däremot har jag inte så mycket ”go”.

Sammanfattningsvisär det bättre än förra året.. Egentligen känner jag mig som enganska frisk pensionär.

D vitamin brist och dödlighet

2011-12-27T14:53:00.001+01:00

Risken att dö betydligt ökad vid brist pá D-vitamin jämfört med medianvärden enligt en undersökning från Sahlgrenska Akademin. Läser om detta i SVD. Det är bra att det görs mer och mer forskning om detta. George Ebers en MS expert som forskat mycket kring genetiken och MS anser att bevisen för samband mellan lága D-vitaminvärden och utveckling nu är sá starka att myndigheterna i Skottland kan riskera att i framtiden fá skadestándskrav frán de som drabbas av MS nu. Du kan läsa om detta MSRC.

Det hela blir mer och mer en politisk frága eftersom kostnaderna för dessa eventuella sjukdomar kan vara enorma om man ser till exempel pá EU omrádet. För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg, Allt vad jag vet om D-vitamin. Det innehöll mycket av den forskning som finns kring D-vitamin. I samband med det skrev jag till vår hälsominister om frågan.

Besvara gärna enkäten om D-vitamin i marginalen.

Behövs fler bokstäver i dietdjungeln.

2011-12-26T16:23:00.001+01:00

Är rubriken på en artikel i SVD. Fredrik Paulün kommer ut med en ny bok om en kost som heter LCHQ- som står låg kolhydratkost med högsta kvalitet. Jag kan i stort sett stå för den kosten han räknar upp där med undantag av de hårda ostarna, Proteiner får man genom fisk, skaldjur, viltkött och också baljväxter. Jag vill inte kalla min kost lågkolhydrat eftersom det finns mycket kolhydrater i frukt och grönsaker men av god kvalitet.
Sedan är det en hel del business kring detta med kost. Det har kommit mängder av kokböcker inte minst om dettaL LCHF som för det mesta kallar sig riktig mat. Mat med hög kvalitet är också ett honnörsord som kan förväntas slå an. Vi kostar på våra kök mer än nånsin, det produceras mer kokböcker än nånsin, det diskuteras mer än nånsin och vi blir bara fetare och fetare.

Men det handlar inte bara om vad kosten består av. Det gäller att äta mindre, bli mera observant på vad man äter och ATT man äter. Bli mer närvarande i vad man gör. Tittar man på TV kanske man skall titta på TV och inte sitta och äta samtidigt. Läsa och äta är också vanligt. Kanske sluta när man är 80 procent mätt. Känslan av att vara mätt kommer senare och efter 10 minuter är man 100 % mätt enligt befolkningen på Okinawa där man har denna regel ( och många där blir 100 år).

God Jul- vad har vi fått för julklappar i år?

2011-12-24T00:09:00.001+01:00

Denförsta tabletten Gilenya som är en bromsmedicin mot MS har kommitoch den är ganska effektiv- cirka 50 procent reduktion av årligaskov och den har dessutom effekt på progressionen. Personligen trorjag att det innebär att den pekar i riktningen även mot effekt påprogressiv MS. Såg förresten en undersökning där personer medprimär progressiv MS fått interferon och vid mycket långuppföljning hade den effekt.

Dethar inträffat ett dödsfall dagen efter att en person började medmedicinen. FDA (amerikanska läkemedelsverket har tittat på dettaoch inte kunnat binda det till medicinen, något som förövrigtskulle vara mycket svårt om det berott på en rytmförändring avtyp långsam hjärtverksamhet). Mendet är i dagsläget 28 000 personer som tagit medicinen och detinnebär att det skulle vara en mycket liten risk om man följerreglerna med observation vid första tillfället och dessutom ärnoga med att undersöka innan.Jag skulle till exempel inte själv vara en kandidat för medleteftersom jag för länge sedan låg inne just på grund av hjärtatgick långsam. Fick aldrig någon förklaring till det men tror självatt det beror på att jag hade ett skov med lesion i förlängdamärgen där centra för andning och hjärtreglering finns. Ett årsenare såg man en stor lesion just där på MRI.

Dethar dessutom kommit mycket forskning om genetik och MS. Bland annathar sambandet mellan MS och D-vitamin stärkts eftersom den genetiskaforskningen stödjer detta samband med en annat typ av bevis än vadnord-sydgradienten innebär( man hittar fler fall av MS och mångaandra sjukdomar där man får mindre ”naturligt” D-vitamin viasolen. ( Jag är egentligen lite allergisk mot ordet naturlig som jagtycker missbrukas i olika sammanhang i matdiskussioner- naturligtfett, naturlig mat, riktig mat etcetera. Även den onaturliga maten eller D-vitaminer kan ju vara bra om man ser på det så. Mycket avmaten som man äter i Asien skulle vara ”onaturlig” om man anseratt maten på Grönland är naturlig och så vidare.)

Dethar kommit mycket grundforskning om hjärnan, forskning om olikasjukdomar som Parkinsons sjukdom, Alzheimer men också om en delovanligare sjukdomar. När man läser det erfar man mycket hopp mensamtidigt vet man att det tar tid.

Någotsom jag tycker har stärkts under året är livstilsfaktorernasbetydelse. Fysisk aktivitet, sluta röka, stressreduktion, kost harkommit fram starkt som förebyggande mot många olika sjukdomar.

Påkostområdet har exempelvis medelhavskosten ryckt fram som en nyttigkost. Det har då gällt frukt, grönsaker, fisk och andra havetsprodukter. På kostområdet har socialstyrelsen presenterat nya rådför diabetiker. Går man igenom en del av forskningen som liggerbakom den klarnar det exempelvis beträffande fetter i allmänhet.

9.Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts,

FG,Moore, H, et al. Reduced or modified dietary fat for

preventingcardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev.

2011(7):CD002137.

10.Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB,

Jakobsen,MU, et al. The role of reducing intakes of saturated

fatin the prevention of cardiovascular disease: where does the

evidencestand in 2010? Am J Clin Nutr. 2011 93(4):684–8.

11.Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA,

Balter,K, Fraser, GE, et al. Major types of dietary fat and

riskof coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort

studies.Am J Clin Nutr. 2009 89(5):1425–32.

12.Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett,

WC,Hu, FB. Low-carbohydrate diets and all-cause and

cause-specificmortality: two cohort studies. Ann Intern Med.

2010153(5):289–98.

13.Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of

healtheffects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective

cohortstudy. BMJ. 2009 338:b2337.

Vadsom är helt klart är två eventuellt tre saker om fetter:

1konstgjorda transfetter ökar risker för olika sjukdomar exempelvishjärtkärlsjukdom.

2Omega-3 som finns bland annat i fet fisk är ett fett som ärnyttigt minskar risken för hjärtsjukdom. Det är ett fett man kanbyta till i stället för mättade fetter.

3Möjligen finns hållpunkter för att även enkelmättade fetter somolivolja också har en skyddande effekt men där är läget osäkert.Däremot kan man exempelvis byta ut mättade fetter mot exempelvisolivolja. Det finns dock inte 100 procentigt stöd för att det förbättrar risken för hjärt-kärlsjukdomar men det innebär ingen ökad risk.

4Om man skall minska på exempelvis mättade fetter bör man inte ökamed snabba sockerarter i stället som snarast tycks öka risken förhjärtsjukdomar.

5Angående omega-6 som är mycket vanligt i olika produkter är detosäkert. (Om man tittar på de olika signalsubstanserna iimmunförsvaret får man en viss vägledning. Beträffande vad somexempelvis George Jelinek, Swank säger om omega-3, att de bildarunderlag för de signalsubstanser som verkar antiinflammatorisktstämmer det väl med resultaten av forskningen. Jelinek säger ocksåatt omega-6 ökar de proinflammatoriska cytokinerna och att man börundvika dem. Där lämnar den här forskningen inget svar./ När mantittar på omega-6 fetterna enskilt blir det mer komplicerat- en delverkar vara med i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medannågra andra (bland annat GLA) verkar ge antiinflammatoriskacytokiner.

Detfinns alltså stöd för att äta enligt Jelineks råd. Om man ser på Trichopoulousforskning om medelhavskost finner man att riskerna förneurodegenerativa minskar med en sådan diet.

MedJelineks kost bör man välja fetter som omega-3, enkelomättade. Minegen erfarenhet säger mig att jag mår bra av att äta så litetmättat fett som möjligt- men det är alltså viktigt att inteersätta det med snabba kolhydrater. Egentligen är det inte någotstort problem ur näringssynpunkt. Många av oss äter mer än vibehöver och mår bara bra av att minska på intaget. ( dock intealla).

Dags för stor studie om D-vitamin förebygger MS??

2011-12-12T00:10:00.001+01:00

Från BBC News hämtar jag

Genetik och MS
En mutation av genen CYP27B1 påverkar ettviktigt enzym som gör att de som har denna genvariant har lägrehalter av D vitamin.
En studie vid Oxfords universitet, UK och vidUniversity of Ottawa, Can sökte efter sällsynta genetiskaförändringar som skulle kunna förklara varför det finns familjermed flera patienter med MS. Man fann tittade på alla genom hos 43individer från familjer som hade fyra eller flera familjemedlemmarmed MS. Man gick igenom alla genförändringar man hittade och fannen förändring i genen CYP27B1 som verkade intressant.

Därefter letade man efter denna sällsyntagenvariant( CYP27B1) i över 3000 familjer där ett barn hade MS. Manfann 35 föräldrar som bar på en kopia av denna genvariant plus dennormala genen. I alla 35 fallen hade de barn som fått MS också ärftdenna gen. Statiskt skulle detta vara en sannolikhet på 1 påmiljarden att detta är en slump att MS inte är kopplad till dennagen för patienterna i fråga.
Chansen att ärva genen CYP27B1 skulle varafifty-fifty om den inte vore kopplad till MS enligt
Det är alltså en mycket starkt koppling men att hagenvarianten betyder inte att man får MS. Samtliga föräldrar i de35 familjerna som hade genvarienten CYP27B1 hade inte MS.

George Ebers vidOxford som är intresserat sig för MS och genetik och tidigarekommit med starka samband. Han har bland annat redogjort förstudierna i Frankrike där man mycket starkt har kopplat antaletfall med MS till förekomsten av solsken i olika regioner för enhomogen grupp (bönder).

Forskargruppen i Oxford-Ottawa undersökte patienter som den aktuellagenvarianten av CYP27B1i två ex, dvs både från pappa och mamma.Dessa utvecklar en ärftlig variant av rakit, den skelettsjukdom somman får vid D-vitaminbrist. Det är därför småbarn skall haD-vitamintillskott för att inte utveckla sjukdomen. Men har dedenna sällsynta kombination får de alltså rakit eller engelskasjukan. Man hittade 3 sådana fall i Norge och man fann också attsamtliga av dessa hade MS. I Norge har en person på 1000 MS. Omtillståndet inte vore kopplade till varandra skulle sannolikhetenatt alla tre skulle få sjukdomen vara en på miljarden. Även dettatalar för en stark koppling.

Utifrån detta gör forskarna hypotesen att lågaD-vitaminvärden generellt skulle troligen spelar en roll vid MS .

Studier liknande den i Frankrike har gjorts över helavärlden och sambandet finns generell men halten varierar kraftigthos olika patienter beroende på livsstil som hur mycket man är ute,hur man är klädd, vad man äter. Det finns bra vetenskapligt stödför att höga halter tidigt i livet är viktigt men det är intelätt att i efterhand bestämma detta, och därför har det varitsvårt att slutgiltigt avgöra om så är fallet. Detta är en heltannan infallsvinkel, där man letat upp fall som genetiskt har lågaD-vitamin halter och funnit att detta är kopplat till MS. Det äralltså evidens från två olika synfält som bekräftar varandra.

Forskarna föreslår nu att storskaliga försök medD-vitamintillskott skall göras för att studera om detta förebyggerMS. Tycker du detta skall göras- se frågeformulär i marginalen. Det är ju inte bara MS som misstänks ha starkt samband med D-vitaminbrist. Du har våra vanligaste cancerformer bröst-prostata och tjocktarmscancer +hjärt och kärlsjukdomar.

Nya studier: Vad du äter påverkar minnet. Vad du äter påverkar också förloppet av MS.

2011-12-05T21:25:00.001+01:00

1.Studiefrån Uppsalaforskare som presenterades vid årets läkarstämmavisade att medelhavskost skyddar minnet hos äldre män ( studien ärgjord på män). Medelhavskosten med vilket man menar en diet rik påolivolja, baljväxter, grönsaker, frukt , fisk, fullkornsprodukteroch sparsamt med mättade fetter, mjölkprodukter, raffinerat sockeroch ”rött” kött. Rött kött är ett litet underligt begreppenligt min mening. Sannolikt menar man kött med mycket mättadefetter. Men rött kött från exempelvis vilt, djur som betar i detfria innehåller mindre mättade fetter och mer omega-3-fetter. Omdetta kan man läsa i bland annat DN och Aftonbladet.

Manstuderade äldre män under 12 år och tendensen var mycket tydlig.De som åt mer medelhavsinfluerad kost hade klart färre kognitivastörningar som besvär med minnet. Risken att ha minnesbesvärminskade med 70 procent för de som hade dessa kostvanor mentendensen syntes inte hos de andra männen.

Medelhavskostenhar man tidigare i stora undersökningar funnit minskar riskerna förde vanligaste cancersjukdomarna och hjärt/ kärlsjukdomar och allrastörst effekt såg man vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

2Det har kommit nya riktlinjer från socialstyrelsen omkostrekommendationer vid diabetes. Tills vidare tar man inte med strikt LCHF utan rekommenderar medelhavsdiet, måttliglågkolhydratkost, traditionell diabeteskost med eller utan lågtglykemiskt index. ”Vi saknar fortfarande ett tillräckligtvetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost” enligt Christian Berne

3.Dethar även kommit en studieom kost och MS från Belgien. 1372 patienter fick besvara enenkät om hur mycket fisk de åt, alkoholkonsumtion, kaffeintag samtrökvanor.

Manstuderade sedan den så kallade progressionen där man mätte stadietvid vilket patienterna behövde ett gånghjälpmedel för att gå 100meter. Det visade sig att ju mer fisk man åt, om man drack kaffe, omman drack alkohol var risken lägre att komma till detta stadium. Förrökningen gällde det motsatta. Något konstigt var emellertidresultatet att för patienter med progressiv sjukdom ökade risken omde åt fet fisk men inte mager. Emellertid var resultatet i storttydligt: vad man äter påverkar förloppet av MS.

D vitamin vid MS

2011-12-01T00:04:00.001+01:00

.Det har kommit en studieom D-vitamin och skovförlöpande MS, där man gav D-vitamin i lågdos1000 IE ergocalciferol (D₂) per dag till en grupp ochhögdos gruppen fick 6000 IE men dosen justerades efter blodvärdetdär man strävade mot ett värde på 130-175nanomol/l av 25 (OH)D₂. Man fann ingen statistisk skillnad men snarast fanns det merlesioner i MS gruppen.

George Jelinek skriver om detta. Olyckligtvis skriverJelinek valde man av någon anledning vitamin D₂, istället för vitamin D₃(cholecalciferol), som är denform av vitamin D som kroppen och huden själv tillverkar. Vitamin D3är den form av vitamin som visats ha välgörande effekter på immunsystemet vid MS enligt Jelinek. Vitamin D₃harvisat minskad dödlighet i randomiserade studier medan avseendevitamin D₂ har man inte påvisat effekter på dödlighetenoch det är högst troligt skriver Jelinek att vitamin D₃har positiva effekter på immunsystemet vid MS.

Jelinek skriver att det finns ingen anledning att ändrapå sin behandling om man tar D₃. Tar man däremot D₂bör man ändra till D₃.

Jag tar jag högdos då solen inte skiner men soligadagar ( i Sverige gäller det att solen står tillräckligt högt på himlen och det är mellan april -september) tar jag inget D-vitamin. Det som rekommenderas som högsta dosav EU organ är 2000 IE. IOM (Institute of Medicine säger att doseröver 4000 kan ge biverkningar enligt artikel på MSRCNews.( länk imarginalen)

Skall man lita på livsmedelsverket eller tidningarna?

2011-11-24T00:57:00.001+01:00

Skall man lita på livsmedelsverketeller på tidningarna?

Karin Bojs skrev nyligen en artikel iDagens Nyheter med rubriken Taråden om salt med en nypa salt, där konklusionen var att”om man vänder sig till hela en svenska allmänheten finnsfaktorer som har betydligt bättre vetenskapligt stöd än atthalvera saltkonsumtionen till fem gram om dagen." Karin Bojs artikel baserar sig på dessa tvåundersökningar. Hon har ett ganska stort inflytande. Står det i tidningen är det många som tar det för det riktigt sanna. I själva verket tar forskningen fram om sannolikheter och inte det absolut sanna.

O'Donnell MJ, Yusuf S, Mente A, et al. Urinary sodium and potassium excretion and risk of cardiovascular events. JAMA 2011; 306:2229-2238.
Whelton PK. Urinary sodium and cardiovascular disease risk. Informing guidelines for sodium consumption. JAMA 2011; 306:2262-2264.

Det kan därför vara intressant att läsa hur respektive forskare tolkar resultaten. En artikel om detta finns på Medscape:Highand Low Levels of Sodium Intake Track With CV Risk. Ärdet så att det finns litet vetenskapligt stöd att halverasaltkonsumtionen till fem gram om dagen? Låt oss titta på vad vetenskapsmännen själva har att säga i frågan.
O'Donnells studie uppskattade utsöndringen av salt hos 29000personer och associerade det till hjärt-kärlsjukdomar. Man fanninte bara ökad risk hos de med lägsta utsöndringen ( tydande påett lågt intag av salt =Natriumklorid) utan också att risker förhjärt/kärlsjukdomar kom först vid betydligt högre nivåer än vadsom ”myndigheter rekommenderar”. Man räknar grovt med att utsöndringen av salt speglar haltenav intag av salt. Så mycket salt in och så mycket salt ut
Vadlivsmedelsverket rekommenderar:
Intaget av salt bör enligt de nordiskanäringsrekommendationerna 2004 begränsas till 5-6 gram per dag. Iett första steg bör intaget minska till 6 gram per dag för kvinnoroch 7 gram per dag för män. Enligt kostdata är intaget idag istorleksordningen 8-10 gram per dag, medan mätningar av dygnsurinerger något högre skattningar, 8-12 gram per dag.
O'Donnell säger i artikeln på Medscape att i stället för attge ökad förvirring kring kostrekommendationer bekräftar studiens resultatvad man redan vet. Om man granskar tidigare epidemiologiska studier finner man att några visade ett positivt samband mellan saltintag ochhjärt/kärlsjukdom, andra inget samband och nyligen påvisades ettnegativt samband tydande på ökade risker vid låga intag. ”Vimenar att dessa fynd till stor del förklaras av J-kurvanvi funnit.”

I studien fann man ett signifikant samband mellansaltutsöndringen då den överskred 6.5 gram per dag, något som ärhögre än vad som rekommenderas av WHO och riktlinjerna i mångaländer. Det här skall man då jämföra med att vi konsumerar vi iSverige konsumerar en cirka 8-12 g salt per dag beroende hur manberäknar, vilket skulle innebära att flertalet i Sverige skulleminska sin risk för hjärt/kärlsjukdom om de följdelivsmedelsverkets råd. Eftersom detta är vanliga sjukdomarinnebär det att man skulle minska antalet strokes och hjärtinfarkter högst betydligt..
Var ökar då risken enligt denna undersökning? PaulWelton vid Tulane University i New Orleans är författare till denandra studien och har också skrivit en inledningsartikel tillO'Donnells studie. Han skriver att i de flesta riktlinjerna försaltintag rekommenderar man ett saltintag som inte är högre än 1.5g för de med högt blodtryck och mindre än 2.3 gram för de medlägre risk. Detta gäller alltså inte livsmedelsverket varsrekommendationer är 5 g. Han säger att rekommendationerna att minskasaltintaget i allmänhet har mycket stark vetenskaplig grund (isexceedingly solid ), tydande på att livsmedelsverket har torrt påfötterna för sina rekommendationer om saltintag.
I O'Donnell studien fann personer som hade natriumutsöndring över7 gram perdag och mindre än 3 gram per dag hade en ökad risk förhjärt/kärlsjukdomar jämfört med de som hade natriumutsöndringmellan 4 till 5.99 gram per dag. Detta är högre värden än vadolika riktlinjer rekommenderar, dock inte livsmedelsverkets, menO'Donnell säger om sin studie att det viktigaste fyndet ärbekräftelsen av att högt saltintag har ett starkt samband medhjärt/kärlsjukdom och att man i västerlandet vanligen konsumerarför mycket salt. Många halv- och helfabrikat innehåller höga halter avsalt. O'Donnell säger att strävan att minska befolkningens intag avsalt är helt i linje med fynden av studien.
Paul Welton har också invändningar mot själva studien. Blandannat att den baserar sig på två studier vilka inte var designadeför att undersöka sambandet mellan urinutsöndring av salt ochhjärtkärlsjukdom. En svaghet är att man mätt urinutsöndringenvid ett enstaka tillfälle.
Vidare finns starkast samband där det finns flest människor, det vill säga där lutningen på J-kurvan är mera långdragen i det här falletdär utsöndringen av salt är hög. På andra delen av J kurvan finns färremänniskor där det också finns en selektion av människor medallvarlig sjukdom och som fått råden att ändra sin kost.
Båda forskarna är eniga om att det behövs väl kontrolleradestudier för att undersöka sambandet mellan
saltintag ochhjärtkärlsjukdom.

Enligt den kunskap vi har idag finns ett god stödför livsmedelsverkets rekommendationer.

Stamcellsforskning: kan bli en möjlighet vid ett flertal neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjd, Alzheimer,ALS, Huntingtons disease, MS ryggmärgsskada

2011-11-23T01:44:00.001+01:00

När man dagligen ser rapporter ramla in om olika former avforskning inom omådet hjärna, ryggmärg och totala nervsystemettror man att nu är nog lösningen nära för många neurologiskasjukdomar och skador, som MS, Parkinson, Alzheimer, stroke etcetera, men när man sedan ser hur vilken värld som finns att undersöka-(världen bortom utanför jorden fortsätter till synes oändligtoch världen innan för de odelbara atomerna tycks också innehållaen oändlighet)-,alla de ämnen man upptäcker, alla mekanismer manmåste ta reda på hur de fungerar tror man att samma lösning ärtämligen långt borta. Uppriktigt sagt tror jag att människanaldrig når dit man förstår allt. För min dels känns detskönt-vilken tråkig värld där det inte finns något att upptäcka.
Detta är en inledning till att jag idag läste en del omstamcellsforskning. Vad jag mest känt till har varit om denforskning kring autolog stamcellstransplantation vid MS. Den typen avbehandling gäller ju egentligen inte att bilda nya hjärnceller utansnarare att bygga upp ett nytt immunsystem, ett immunsystem som inteangriper nervsystemet. Den behandlingen har vissa delar gemensammamed exempelvis medlet alemtuzumab som också gör så attimmunsystemet återuppbyggs. Nej nu gäller det stamceller och desseventuella utveckling till fungerande nervceller. Det är

dels i hög grad grundläggande forskning i laboratorium
men också den klinisk forskningen med transplantioner av autologa stamceller.

Grundläggande forskning i laboratorium:
Vid University of Wisconsin i Madison har man framgångsriktstyrt mänskliga embryonala stamceller och pluripotenta stamceller till att bli specialiserade neuron, exempelvis hjärnbarksneuronmed transmittorsubstanse glutamat, neuron med GABAtransmittorsubstans, kolinerga neuron, dopamineuron (Parkinson) ,motorneuron från ryggmärgen(ALS), oligodendrocyter (myelinproducerande), astrocyter.
Med hjälp av dessa specialiserade nervceller har man idjurmodeller av olika sjukdomar som Huntingsons sjukdom, Parkinsonsjukdom, ALS, skada på ryggmärg och MS försökt utredamöjligheterna att behandla dessa sjukdomar med stamcellsterapi ochpå så sätt kunna återuppbygga en frisk hjärna, en friskryggmärg.
Nu har ett forskarlag från Madison studerat omdessa celler fungerar i verkligheten, dvs man har implanteratsådana celler på möss för att se om cellerna kunde ta emotsignaler från de andra hjärncllerna dit de implanterat och om dekunde skicka signaler till de andra cellerna. Man tog alltså nervceller som utvecklats ur mänskliga embryonala celler ochimplanterade dem i celler från hippocampusområdet på möss, ettområde som är viktigt för minnet och hur man orienterar sig irummet. Det visade sig att det fungerade och de ” mänskliga”cellerna kunde också modifiera hur de övriga cellerna fungerade inätverket av signaler.
Optogenetik
För att studera detta använde man en ny teknik optogenetik somgjorde det möjligt att enbart stimulera de transplanterade cellernautan att påverka de andra cellerna. Just denna teknik gör detmöjligt att med en ljusbaserad stimulering manipulera transplanteradvävnad. Det ger en möjlighet att förbättra behandlingen av en radsvåra nervsjukdomar. Enligt Su-Chun Zhang, professor ineurovetenskap i Madison kan man använda denna teknik för attförändra transplaterade celler som inte fungerar som de borde.

Jag läste också om att det är på gång klinisk forskning omautologa stamceller som skall bilda nya nervceller i centralanervsystemet. Autologa stamceller är alltså stamceller somhärstammar från egna. Denna forskning är planerad vid TheMultiple Sclerosis Research Center of New York .
Man kommer att använda mesekymala stamceller som är framtagna urpatienternas egen benmärg och som sedan utvecklats till att neuralaprogenitor celler ( som skall kunna utvecklas vidare till mognanervceller).
Undersökningen kommer att omfatta tjugo personer medprogredierande sjukdom, lägg märke till att det glädjande nogkommer fler och fler undersökningar om progressiv MS sjukdom.Undersökningen skall ta tre år. Man kommer att injicera celler ipatienternas ryggmärgsvätska med tre månader mellanrum ochsammanlagt tre gånger.
Undersökningen kommer att bli ”open label” , man vet vilkenbehandling man får och ger.
Så spännande!

Lemtrada

2011-11-15T17:54:00.001+01:00

En ny fas III undersökning har publicerats avseende Lemtrada eller alemtuzumab. Där har man jfr med betainterferon och fann ytterligt lovande resultat vad beträffar effek. God effekt på minskning av antal årliga skov (49 % jfr med Rebif) och också en god effekt på den sk progressionen ( 42 % minskning), dvs handikappsutvecklingen minskade påtagligt. Statistiskt var fynden mycket säkra, p<0.0001 avseende skov, innebärande att resultatet skulle bero på slumpen är mindre än en på 10 000.

Alemtuzumab verkar hålla vad det lovat i fas II undersökningar. Här ingick ca 840 patienter i studien.
Medlet ges i fem påföljande dagar första året och tre dagar nästa år.

En bild som visar minskning av antal skov från fas II undersökning

Det finns ett antal biverkningar:
ITP, idiopatisk trombocytopen purpura, vilket är ett tillstånd som beror på att blodplättarna, trombocyterna minskar och det innebär blödningrisk. Den första patienten dog i detta. Detta berodde på att man inte upptäckt tillståndet och patienten fick en dödlig blödning. Sammanlagt rörde det sig om 334 patienter. Därefter har man det upptäckts ytterligare fem som klarat sig. Jag uppfattar också trombocytopen purpura som ett tillstånd man skall kunna behandla om man bara upptäcker det.
Det finns dessutom ett antal andra autoimmuna tillstånd som biverkningar, men dessa har vad jag förstått gått tillbaka.
Här finns lite av vad jag tidigare skrivit om Lemtrada eller alemtuzumab

Alemtuzumab är en monoklonal antikropp som riktar sig mot ett ämne CD 50 som i stort antal finns på T och B lymfocyter. Forskning tyder på att det minskar antalet T- och B celler som är ansvarigt för nervvävnadsskadorna vid MS. Efter att T- och B cellerna förstörts bildas nya lymfocyter.
Det finns alltså vissa likheter med autolog stamcellstransplantation, men här återbildas lymfocyterna utan att man tillför stamceller.
Detta kan vara mycket stort.

ät mycket lussekatter i år eller paella

2011-11-14T00:14:00.001+01:00

Forskarevid University of Alberta har upptäckt en ingrediens i saffran somkan bli en möjlig medicin mot inflammationer i nervvävnad.

Forskaren Chris Poweroch hans team har presenterat sin forskningom detta i tidningen Journal of Immunology ( som är peer reviewed-vilket innebär att artiklarna granskas av ”oberoende” experter.Ibland är dock dessa anonyma och oberoendet av dessa anonymaexperter ifrågasätts då och då.

Ingrediensen kallascrocin och det har visats att den har haft en skyddande effekt pånervvävnad och på laboratoriemodeller av MS. Crocin förhindradeskador på de celler som som producerar myelin.

Forskningen är påett tidigt stadium och det dröjer innan studier på människorkommer.
Powers forskningslag har upptäckt att inflammation och en visstyp av stress i celler är förknippade med varande och detta ledertill att nervvävnad blir inflammead och skadas, gör att detomgivande skyddet på nervutskotten (myelinet på axonerna) skadas.Nervutskotten blir demyelinerade. Crocin gjorde att denna typ avcellstress och inflammationen dämpades med resultatet att det blevminskade skador på laboratoriemodellerna och på vävnadsodlingar avnervvävnad med MS vävnad.
Hur det exakt går till när detta sker återstår att titta på.Power säger att man här ser en ny mekanism inom MS utvecklingeneller kanske snarare att man betraktar det från ett lite annat håll.Man försöker här att göra cellerna myelinet resistent motangreppen om jag förstår det rätt.
Och vad är det för typ av cellstress, som det rör sig om- denkallasunfolded protein response på engelska och kan vara orsakat avett ”antikt” virus som byggdes in i människans DNA hos våraurtida förfäder. Denna speciella typ av cellstress finner man i höggrad i MS lesioner. Alla har denna gamla virus i sitt DNA men avnågot skäl finn hög nivå av dess verksamhet i MS lesionerna.

Vad har du gjort med min mamma?

2011-11-12T22:48:00.001+01:00

En kollega till mig mötte enmedelålders kvinna på gatan. Kvinnan gick fram till honom och sa:

-Vad har du gjort med mamma?

Först blev kollegan lite ställd ochtänkte att nu har det väl hänt något speciellt, men kvinnanfortsatte:

-Mamma har i många år varit håglösoch negativ till det mesta, men nu är hon plötsligt positiv ochglad. Du har väl inte gett henne något sorts farlig medicin.

Då kom kollegan plötsligt på vemkvinnan var och vem mamman var. Mamman hade för någon månad sedanbörjat att få ta D-vitaminer och man hade märkt hur hennes humörhade förbättrats och hennes livsvärde överhuvudtaget.


Viktgaste D-vitamin källan är solens UVB-ljus

D-vitamin brist är sannolikt en vanligåkomma i Sverige. Det finns studier som talar för attD-vitaminbrist är bidragande orsak till en mängd olika sjukdomar,exempelvis de vanliga cancersjukdomarna tjocktarmscancer,prostatacancer och bröstcancer, hjärt och kärlsjukdomar som strokeoch hjärtinfarkt, sjukdomar i immunsystemet som MS, RA. Det finnsberäkningar som visar att om man tog bort D-vitaminbrist iEU-området skulle miljarder sparas varje år. Invandrare med mörkarehud har sämre möjlighet att bilda D-vitamin. I hemländerna skyddarpigmenten men i Sverige gör de att de får D-vitaminbrist. Inteminst gäller det kvinnorna som täcker stora delar av kroppen medsvarta kläder. Då kan man till och med få D-vitaminbrist i desolsstarka länderna som Kuwait ( kanske en orsak till att MS tycksvara vanligt där, något som kom fram i samband med CCSSIdiskussionerna). I USA är D-vitaminbrist vanligare hosafroamerikaner och det tycks också vara så att de afroamerikanersom blir sjuka i MS får allvarligare förlopp av MS.

Tänk om det är så att en så enkeloch billig åtgärd som att åtgärda D-vitaminbrist skulle medföraså mycket positivt. Så mycket resurser som skulle kunna frigöras.

En klok person har skrivit en bok

2011-11-11T23:18:00.001+01:00

Lyssnade på Rickard Levi då hanintervjuades i programmet En bok- en författare omSpinalishandboken. Här är länk till UR Play Lyssnagärna till intervjun den är intressant för många Boken har Leviskrivit tillsammans med Claes Hulting. De var kurskamrater då degick läkarutbildningen. Det är 25 år sedan Claes Hulting fickryggmärgsskada och Levi har till viss del delat den resan. Vad mankommit fram till verkar vara att den som fått en skada måste självengagera sig i hög grad för att den bästa vården- det är nogdärför boken heter handbok-en hjälp i sättet att engagera sig.

Men det är också en handbok i hurpersonal och vårdgivare skall bete sig i sitt arbete ( jag skriverutifrån programmet eftersom jag inte läst boken) alltifrån detidiga sorgreaktionerna till senare skeden. Dessutom finns det vilketprogrammet börjar med en viktig del- det inträffar cirka 100 till200 fall per år, och vården ges på uppemot 30 platser. Att hamindre än 20 patienter per år gör inte att man blir specielltspecialiserad, dvs det behövs centralisering för att kunna ge denbästa möjliga vården. Detta gäller en hel del vård till exempelhåller det på att ske inom stroke området- den neurologiskaåkomma som drabbar flest människor- det behövs en hög grad avspecialistvård för att kunna det allra bästa skall kunnagöras-exempelvis kanske plocka ut en ”blodpropp” i hjärnanskärl som håller på att utlösa en stroke.

Boken eller i varje fall programmet ärvärt att lyssna på oavsett vad man lider eller inte lider av. Sorgoch död kommer vi alla att drabbas av förr eller senare.

National MS Society

2011-11-02T23:45:00.001+01:00

är väl kanske den mest kända föreningen avseende MS. Man har gett ut mängder av material, det finns över 500 filmer på YouTube. Den här om kost vid MS rekommenderar en kost som jag helt kan ställa upp på.
Man säger att det inte finns en speciell diet men det finns en diet som är bra för alla och den är

välj nyttiga fetter
ät fisk och havets frukter
ät grönsaker och frukt
ät fibrer

Att välja nyttiga fetter betyder för mig att inte äta transfetter, att vara restriktiv med omega-6 och mättade fetter. Omega-6 fetter är i de flesta fall inflammationsfrämjande genom att det bildas sådana signalsubstanser i immunförsvaret som driver inflammationsprocessen vid MS. Omega-3 gör att det bildas sådana signalsubstanser. Mättade fetter är i bästa fall neutrala, men de kan konkurrera ut de nyttiga omega-3 fettsyrorna i de biologiska membranen. Det finns undersökningar av biologiska membran vid MS som visar att MS patienter har mer än normalt av de mättade fetterna i membranen. Är det mycket mättade fetter kan membranen också bli hårdare och stelare och kanske mer lättskadade.

Att äta en nyttig kost kan minska fatigue säger man i videon.
De kan också ge bättre benstyrka säger man. Där tror jag dock att det viktiga är att se till att man inte har D-vitaminbrist men kosten i övrigt är förstås viktigt. Minskad fatigue ger ökad fysisk aktivitet vilket är mycket viktigt för att få ett starkt skelett och det är i kombination med D.vitaminbrist orsaken till att MS patienter ofta har ett osteopotiskt skelett .

Mycket intressant med denna video från NMMS, det innebär att jag och de är helt överens om hur kosten skall se ut. Och NMMS har ju tillgång till de främsta experterna i världen. ( Obs beträffande fetter är det hur jag efter att ha läst vad Swank, Jelinek m fl säger ser på vad som är nyttiga fetter).

Man kommer också in på det här på ECTRIMS kongress där det finns en video om det senaste om D-vitamin, Epstein-Barr virus infektioner, samt rökning som riskfaktorer för MS. Man kommer också in på vad livstilfaktorer betyder och en helhetssyn på sjukdomen som inte bara inbegriper medicinering. Lyssna till exempel på vad genetikern på videon säger. Lägg också märke till vad man säger om rökning; det minskar tidsintervallen mellan skoven och kan göra dem allvarligare. Jag har nog inte skrivit mycket om att man bör sluta röka vid MS- jag har tagit det för självklart.

Kosten och autoimmun sjukdom.

2011-10-30T14:09:00.002+01:00

Jag har en känsla av att det finns mycket tyckande om det trots att man självsäkert uttalar sig som " jag r känner ingen som att det hjälpt" eller "det finns inga studier som visar att kost är verksamt vid reumatoid artrit". Man kanske har en begränsad bekantskapskrets. Studier om kost vid RA kan man mycket lätt hitta, men man skall inte förväxla det med botar RA. Hörde nu senast om en studie om barn med autism och att begränsning av mjölk och gluten gjorde att det blev en stor förbättring. På P1 i morse.

"En av mina klasskompissar som har MS mådde bra i 25 år och nu fick hon ett skov och det förde henne med fart till sjukhuset och i cortison dropp.Före det kände hon att hennes ena ben inte riktigt ville lyda men hon klarade bra av att gå och cykla skida.Plötsligt slog det till.Så länge kan MS:en vara latent.Nu kommer det att ta en tid förrän hon är på benen igen.Nämnas kan att hon är vegetarian."

Det här skrev en person på en blogg som bevis för att kost inte skyddar mot MS. Jag tycker det är precis raka motsatsen. Vid Swanks undersökning hade de som följde kosten risk att få ett skov ungefär vart nittonde år. Stämmer ganska bra med inlägget ifråga.

Joan Didion fick MS på 60 talet. Dubbelsidig synnervsinflammation. Hon tycks vad man kan läsa i boken Ett år av magiskt tänkande äta precis vad som helst och jag tror inte hon har haft något skov- fast ibland undrar jag om inte vad hon beskriver som fysiska symtom i boken faktiskt är symtom på MS, hon beskriver bl a balanssvårigheter.

Utan tarmbakterier ingen autoimmun sjukdom

2011-10-28T12:46:00.000+02:00

Tarmbakterier bidrar till matsmältningen och de normalatarmbakterierna förhindrar att bakterier som ger infektioner gripertag i tarmen. Om man tagit antibiotika som påverkat tarmen kan manfå inflammation i tarmen med bakterier som är aggressiva ochresistenta mot antibiotikat i fråga- det kan bli ilskna infektionermed smärta, diarréer, slem etc-det kallas superinfektioner. Denormala bakterierna tillåter inte att sådana bakterier får grepp.Detta är en av tankarna bakom probiotika.
Tarmbakterierna hjälper till med matsmältningen. De gör attfibrerna omvandlas till korta fettsyror som sedan kan påverkaimmunsystemet. I Indien finns många vegetarianer. När någon gåröver till vegetarisk diet här gör bristen på kött att manutvecklar B12 brist, men i Indien där vegetarisk kost är vanligtsedan länge sker inte detta. I stället har tarmfloran av bakterierutvecklats så att det tillverkas B12 i tarmen.

Möss utan tarmbakterier fick inte artriter. Möss som genetiskt är benägna att få ledinflammationer (artriter), fick utvecklas utan att ha bakterier i tarmen. Det visade sig att de inte fick någon artrit... … … så länge de inte hade några tarmbakterier, men så snart de infekterades med tarmbakterier utvecklade de artrit. Det spelade ingen roll vilken bakterie det var, det räckte med enbart en stam av bakterier introducerades och artriten kom..
Våra vanliga tarmbakterier och myelin autoantigen samarbetar för att sätta igång autoimmun demyelinisering. Man gjorde studier på möss som genetiskt utvecklar en MS liknande sjukdom. Man behandlade djuren med antibiotika som slog ut bakterierna och de utvecklade ingen MS sjukdom. Däremot de som inte behandlades fick sjukdomen. Sedan introducerade man tarmbakterier hos de möss som hade behandlats med antibiotikum och genast fick de sjukdomen MS.

De inflammatoriska förändringarna i centrala nervsystemet åstadkommes med det förvärvade immunsystem- viktiga celler är Toch B-lymfocyter, där B-lymfocyterna är viktiga genom att bidratill produktionen av antikroppar mot myelinet medan T- lymfocyternahar flera funktioner bland annat stimulerar andra T lymfocyter ochockså B lymfocyterna i angreppet på myelinet.
Hur de autoimmuna lymfocyterna utvecklas från normala omognareceller är en gåta man försöker lösa. Irapporten skriver man att detta ofta tillskrivsomgivningsfaktorer speciellt infektioner, men här visar man att dennormala tarmfloran ( utan några patologiska bakterier) är viktigför att sjukdomen MS hos möss skulle utvecklas. Man visar attaktiveringen av autoantikroppsproducerande B-lymfocyter är beroendeav att det finns ett autoantigen närvarande, dvs det äggviteämnesom kommer från myelinet och kallas MOG ( myelin oligodendrocyteglycoprotein) och man påvisar en kedja av biologiska skeenden som sätter i gång den autoimmuna reaktionen.
Härkan man se autoaktiverade B-lymfocyter i lymfknutor där de aktiverasav T-lymfocyter en process genom vilken antikroppar mot MOG sedan kanske.

Jag påminns om maskäggscocktailen, dvs utgångspunkten är att att immunförsvaret mot parasiter och liknande inte verkar via samma vägar som mot virus och bakterier, i stället tycks det det vara så att de cytokiner som stimuleras vid infektioner med bakterier och virus hämmas av en infektion med parasiter. Det gäller då de T-lymfocyter som stimuleras av Th1 lymfocyter. Denna biologiska väg tycks också vara den som är aktiv vid autoimmuna reaktioner. Maskäggscocktailen tänks stimulera Th2 lymfocyter i stället- som ingående i försvaret mot parasiter. Man studerar därför om inte detta kan påverka MS.

En del av historiken bakom maskäggscocktail är att det MS och autoimmuna sjukdomar har blivit vanligare samtidigt som det också blivit ovanligare med parasitinfektioner. I något fall har man också sett att parasitinfektion har påverkat MS patienter positivt. Små maskäggsstudier har också gjorts.
Denna utveckling att parasitinfektioner blivit ovanligare kallas hygienhypotesen och det skulle lite översiktligt kunna beskrivas som att immunförsvaret har inte tillräckligt att göra i vår rena moderna värld och i stället vänder sig mot kroppen- naturligtvis en helt galen beskrivning vetenskapligt men kanske det finns någon essens i det.

INF-gamma hämmar utvecklingen av Th 2 celler,

IL -4 hämmar utvecklingen av Th-1 celler.

2011-10-26T11:05:00.000+02:00

ECTRIMS årliga kongress har pågått iAnsterdam. Det har därför kommit en del presentationer omeventuellt kommande medel mot MS.

Vad som bland annat är nytt är attman börjar se effekter på handikapputvecklingen.

medel	Påverkan skov	Magnetröntgen	Effekt progression	biverkningar
Alemtuzumab ej tablett fas III, men är enstaka behandlingar . kanske 2 år i följd, ur medicinsynpunkt närmast lättare än tabletter	78% symtomfria efter 2 år hälften så många skov som interferon och copaxone		? ej signifikant effekt i aktuell fas III undersökning Tidigare fas II undersökningar visade detta. I den aktuella undersökningen jämfördes med interferon, och det var litet progression även i den gruppen	- autoimmun sköldkörtel sjukdom -ITP, påverkan på blodplättar
Daclizumab ej tablett fas II	Årliga antal skov c:a 0.22 jämfört med placebo0.46	Minskat antal aktiva lesioner	Signifikant effekt	Ett dödsfall på grund av abscess i övrigt var det fler allvarliga biverkningar i placebogruppen
Laquinimod tabl fas III	Ngt bättre än placebo	Ngt mindre atrofi jmf med placebo o interferon	Minskning med 33 % på tre mån jmf med placebo. På sex månader 40, 6%
BG-12 tabl fas III	Minskade skov med c:a 50% jfr placebo	Efter två år sign. minskat antal lesioner,	Minskade 34-38 % jmr med placebo under två år	Flushbesvär, gastrointestinala besvär lika många biverkningar rapporterade i båda aktiv och placebogrupp
teriflunomide (Aubagio) tabl finns uppföljningar upp till nio år	årliga skov 0.18-0.24		de som tog 14 mg per dag hade oförändrat handikapp !!! de som tog 7 mg per dag ngt ökat handikapp	inga allvarliga infektioner eller cancrar som tycktes beroende av medicinen

2011-10-25T15:29:00.000+02:00

Ny svensk studie om att konsumtion av socker ger dåliga värden på kolesterol enligt DN. Och det kan ge ökade risker för hjärtsjukdom drar man som slutsats.

Det är en ny studie men knappast knappast nya fynd. American Heart Association (AHA) har rekommendationer om att minska tillsatt socker radikalt. Här från Web. MD.
Mest tillsatt socker får man från sötade drycker och processade matvaror.

Ett glas med söt dryck ger kanske 10 sockerbitar, ett glas apelsinjuice 10-12. Frukostflingor till frukost 4 teskedar socker.AHA rekommenderat att kvinnor skall äta högst 6 teskedar tillsatt socker och män 9. Dricker man ett glas apelsinjuice har man redan överskridit dosen.

Man bör shoppa i periferin av livsmedelsbutiken skriver man på Web.MD: där finns, grönsaker, fullkorn, magra mejeriprodukter och magert kött som ger en kost med lågt tillsatt socker

Om MS och mättade fetter- Swanks studie i original

2011-10-25T12:31:00.000+02:00

Fann detta på George Jelineks sajt. Han skriver att Swanks studie var mainstream forskning då den landsattes 1949. Så var det inte då den kom mer än 35 år senare, varför den nonchalerades. Om man jämför med den forskning om perniciös anemi som gav Nobelpris så var det en liknande metodik. Allra första studien som är guldstandard nu placebokontrollerade, blindade studier kom 1948.
Här är studien.

Här finns boken The Multiple Sclerosis Diet Book på Amazon.com

Nästan varannan svensk är överviktig eller fet

2011-10-24T17:10:00.001+02:00

Jag förstår inte riktigt vad Stephan Rössner säger i DN:s artikel " Kampen mot fetman står still".
Citat Många säger att fetman minskar och så kanske det är, att vi inte får lika många nya feta som tidigare, men i dag är 40—50 procent av svenskarna överviktiga eller feta.

Om man inte får lika mycket nya feta bör det innebära att det sker små framsteg, men 40-50 procent överviktiga eller feta är ju en katastrof eller en tidsinställd bomb, som när alla följdsjukdomar kommer kan knäcka välfärden.

Det har inte kommit någon mirakelmedicin säger Rössner, men egentligen har det väl det. Att röra sig mer och att äta klokare. Hur man gör denna tulipanaros det är frågan. Men det finns en del vi alla kan göra och det finns en del som samhället kan göra.

Mera röra på sig- i skola, på fritiden.
Att lära sig gå i stället för att ta bilen.
Ta trapporna i stället för hissen... ... ... Du kan säkert fylla på den här listan

Äta bättre. Mindre tallrikar för mindre portioner. Sluta när man är 80 procent mätt efter tio minuter finns mättnadskänslan där. Äta endast vid köksbordet- inte framför TVn, datorn... ... ...

Dieter kanske är mer finlir, eller

Fetman en bomb i hälso- och sjukvården enligt EU-kommissionen.

2011-10-23T23:17:00.000+02:00

Du kan kolla om duhar övervikt på BMI mätaren i marginalen. Du kan ställa in den för kilo ochcentimeter. BMI över 25 ger övervikt och 30 fetma. Men man skallinte lita helt på det. Jag har haft en hel del patienter och sådanasom skulle genomgå hälsoundersökningar som låg på åtminstone26-28 som absolut inte var feta. Det beror också på benstomme,kroppsbyggnad, muskelmassa.

Här är i stort enöversättning av ett dokument om dessa frågor från EUkommissionen.

De satsar mycketpengar. Hoppas att det ger nytta. Det här man skriver om bättreinformation, bättre recept på restauranger mm har det nått fram.Jag läste senast i jag tror det var coops tidning att det inte varfarligt att salta på maten men man skulle inte salta på tallriken! Dessutom finns det knappast kvar någon kock eller något matprogramsom vill vara försiktigt med fetter. De har helt accepterat attmättade fetter är bra- faktiskt lite emot vad jag tycker attmajoritet av forskare ( Jag har i dagarna läst denna deklaration från EU och vad man säger på FN:skonferens om icke smittsamma sjukdomar) och experter säger. Detvore kanske klädsamt med en viss försiktighet. Det finns inga enklasanningar här och det gäller som sagt en bomb i en mycket centralverksamhet. Hälso- och sjukvården och till syvende och sidstvälfärden,

Tionyckelfaktorer om fetma och nutrition

1Man rör sig för lite och äter för mycket innebärande att detpågår en ständig viktökning inom EU inte minst hos barn ochungdomar och detta får mycket allvarliga hälsokonsekvenser

2Fetma orsakar en radda av kroniska sjukdomar som diabetes, cancraroch hjärtsjukdomar. Upp till sju procent av EU:s budget spenderaspå sjukdomar som är kopplade till fetma.

3Andelen feta har tredubblats sedan 1980 till 2007 då rapporten skrevenligt WHO. I Europa finns ungerfär 3 000 000 feta barn. Dettainnebär att dessa barn får vuxensjukdomar tex. diabetes typ II (tidigare kallad åldersdiabetes).

4Samtidigt med ökningen av fetma (BMI över 30) har också andelenöverviktiga ökat. Numera uppskattas antalet överviktiga till halvabefolkningen i EU och en fjärdedel av skolbarnen, Övervikt sombarn tenderar att fortsätta även i vuxenåren. 1999 konsumerademänniskor 300 kalorier mer per dag än 1970 skriver man,

Orsakentill detta är livsstilsfaktorer och övervikten beskrivs som en bombi sjuk och hälsovårdssystemet.

5.En av tre europeer motionerar inte alls på fritiden. Genomsnittseuropén sitter stilla mer än fem timmar per dag.Kostnaden för fysisk inaktivitet ( hälsokostnader och lågproduktion) uppskattas till en miljard euros.

6.På EU nivå försöker man utväxla goda erfarenheter och ordnaprojekt som skall främja bättre nutrition och ett hälsosamtleverne.

7.2006 samlade man ihop 300 bidrag angående hälsosamma livsstilar,nästan alla ansåg att man ville ha ett samordnat arbete från mångasektorer och och samordning av riktlinjer från EU. Specielluppmärksamhet borde ägnas åt barnfetma och bättrekonsumentinformation.

8. Man har 2005lanserat EU plattformen för aktion avseende diet, fysisk aktivitet,och hälsa. Där för man samman industri, icke statligaorganisationer och PR branschen. Dessa organisationer har satt igångfrivilliga aktioner för att angripa fetmaproblematiken : t.ex. slutamed reklam med sockrade drycker till barn, bättre kostinformation pårestauranger, minska salt, socker och fetter i recept, och sponsrasport i skola.7

9.Bättre etiketter som är klara och effektiva. Nya regler för attsäkra att krav på hälsa och nutrition typ låg fett, minskatsocker etc. avseende mat är riktiga skall snart vara på plats.Dessutom undersöker kommissionen de bästa sätten för att görafödoinformationsetiketterna lättare att använda.

10.Slutligen finansieras ett antal fetma och nutritionprojek avt kommissionens Allmänna

Hälsoprogram( PublicHealth Action Program)- ett program kallat European Heart Networkhar fått 1,7 miljarder Euros och HELENA (Hälsosam Livstil i Europamedelst Nutrition under Adolescensen ( uppväxten) studerar fetma ochmatvanor hos ungdomar.

Ännu en tablett mot MS ???

2011-10-22T18:20:00.000+02:00

Det är nu ytterligare en medicin i tablettform mot MS somnärmar sig marknaden nämligen dimetylfumarat eller BG-12 .Resultat från en fas III undersökning: medlet minskade antalet skov cirka 50 procent jämfört med placebo och dessutom minskade detockså handikapputvecklingen (progressionen) med 38 procent. Det ären studie DEFINE som presenteras men det finns ytterligare studierpå gång.

Vad som är extra intressant är att det finns mycketerfarenhet av dimetylfumarat mot psoriasis:

Fumarsyra utvinns ur örten jordrök,på latin fumaria officinalis. Man har i Tyskland och Nederländernaanvänd dimetylfumarat i tablettform sedan 1959 mot svår tillmedelsvår psoriasis. Till svår psoriasis räknar man psoriasis somtäcker mer av 25 procent av kroppen.

Vid psoriasis finns en ökad förnyelseav hud. Normalt tar det cirka 28 dagar från att en cell som kallaskeratinocyt bildar en omogen hudcell som vandra upp och förvandlas till de förhornade cellerna i överhuden.Vid psoriasis går den processen på 3-4 dagar. Då man tar medicinenFumaderm saktas nybildningen av hud ned, immunsystemet påverkas ochdet vandrar mindre vita blodkroppar in i den ”inflammerade”huden.

Det finns patienter som tagit Fumadermunder mer än 25 år. Det finns alltså en lång erfarenhet avmedicinering och det har inte kommit några ovanliga biverkningar ilånga loppet förutom de man känner till.

Kan man överföra kunskapen omdemetylfumarat från psoriasis till MS

Vilka doser tar man då mot psoriasis?Man smyger in medicineringen från en tablett per dag till åttaveckor då man tar 2 tabletter 3 ggr dagligen.(120mg dimethylfumarate; 95 mg monoethylfumarate as Ca, Mg and Zn salts). Det innebär alltså att man tar 720 mg dimethylfumarat vidpsoriasis som max. dos.

I fråga om MS har man här tagit 240mg av BG-12 i två till 3 ggr per dag, dvs 480 -720 som dygnsdos. Dvsatt doserna förefaller jämförbara. Man bör alltså kunna drakunskaper om toxicitet och farlighet från behandlingen av psoriasis.Det bör påpekas att man relativtnyligen börjat använda Fumiderm vid medelsvår psoriasis iTyskland.

Biverkningar:

Vanligast var enform av rodnad och känsla att hetta i huden, MS skov, inflammation inäsa och svalg, magbesvär som diarre o annat, fatigue. Besvärensom rodnad,magbesvär var mest besvärande första månaden.

I stort skiljdesig inte inte mängden rapporterade biverkningar från placebogruppenoch det var fler i placebogruppen som slutade pga biverkningar.

Biverkningarstämmer med erfarenheterna från Fumadermbehandlingen i Tyskland.Där har man sett allvarliga biverkningar tidigare men det verkar somman gav medlet mera okontrollerat, med noggrannare uppföljning avnjurfunktion, lever och blodvärden kan man undvika sådant.

Hur verkar då BG-12?

Det tycks fungera så att det minskar produktionen av cytokiner somfrämjar inflammation, egentligen på samma sätt som teorin bakomkost med inskränkning av omega-6 fetter och mättade fetter säger. Detminskar syntesen av NO, Interleukin-1 β, TNF-α, samt Interleukin- 6och dessutom minskar det inflammationen på djurmodeller av MS (EAE)

Detsenare, minskning av inflammation i hjärnan, fann man också i denaktuella undersökningen. Magnetkamera visade att antaletinflammatoriska förändringar var signifikant lägre än iplacebogruppen.

FN:s konferens för att minska dödligheten i icke smittsamma sjukdomar. .

2011-10-21T17:48:00.002+02:00

Non communicable diseases (NCD) är sjukdomar som inte orsakas avsmitta. Det varit en konferens i FN (19-20 oktober 2011) om dessasjukdomar, som utgör 80 procent av dödsorsaken, de vanligaste avdessa är hjärt- och kärlsjukdomar med bland annat hjärtinfarktoch stroke. Som en följd av detta har man på medscape skickat ut enföreläsning om de viktigaste sakerna man kan göra för att minskahjärtsjukdomar.
I generalförsamlingen startade man mötet med att godkänna enpolitisk deklaration som går ut på att skapa en aktionsplan föratt bekämpa NCD-icke smittsamma sjukdomar, i vilken finns enöverenskommelse att utveckla en global arbetsram för hur man skallarbeta med icke smittsamma sjukdomarnästa år. Man kan läsa om detta på ACC:sblog (American College of Cardiology) där dess president drWilliamZoghbi skriver om det.
Något av det som ingår i deklarationen är detta:

Att påskynda arbetet med tobakskontroll
Eliminera industriellt producerade transfetter i mat och föranstalta interventioner som minskar konsumtion av salt, socker och mättade fetter.
Bekämpa skadligt bruk av alkohol
Begränsa marknadsföring riktad mot barn av mat med mycket fetter, socker och salt.

Samtidigt har i Lancet kommit en artikelom hur man skall bekämpa NCD i utvecklingsländerna. Det är ettstort problem i länder med låga och medel inkomster. I världenfinns det 1.3 miljarder som röker, 600 miljoner har högt blodtryckoch 220 miljoner har diabetes. Kostnaderna i utvecklingsländernaberäknas till 500 miljarder USD för dessa tre saker. Artikeln iLancet förespråkar i stort samma faktorer som FN deklarationennämligen:

Bort med tobak.
Mindre salt
Främja hälsosam diet ( lågt fett- socker- och alkoholintag)
Främja ökad fysisk aktivitet
Medicinsk farmakologisk behandling för patienter med hög risk för NCD sjukdomar

I USA har Michelle Obama lanserat ett program som skall motverkafetma hos barn, Let's move,låt oss röra på oss. Man vill med det motverka sittandet, att varastilla framför dator, TV, alltid åka bil etc och i stället fåbarn att röra på sig. Beräkningar av sådana aktiviteter harvisat att för varje satsad dollar har man på fem års sikt fåtttillbaka drygt fem gånger så mycket.
Vad man på Medscapes information understryker är att det varesig i u- eller i-länder inte handlar om raffinerade nya instrumentoch mediciner som är det viktiga i arbetet för att minska den härtypen av sjukdomar. Det är enkla jordnära saker: livsstilsfaktorersom att sluta röka, inte missbruka alkohol, bättre kost med mergrönsaker, frukt,fisk och skaldjur inte äta transfetter, minska påmättade fetter, socker och salt. Röra på sig. Jag skulle viljalägga till att skaffa sig andrum, minska på stress.

Om hur immunförsvaret kan hejdas från att angripa nyttiga bakterier- tolerans

2011-10-19T16:55:00.001+02:00

Australiska forskare har funnit en väg som immunsystemet använder för att dämpa inflammationer. Det gäller de dendritiskaceller vars upptäckt belönades med Nobelpriset i år. Dedendritiska celler som finns i ytligast i huden (epidermis-överhuden) kallas Langerhanska hudceller. Forskarna harfunnit att dessa immunceller används för att förhindra attimmunförsvaret angriper vänliga bakterier.

Vi har en hel del bakterier som lever i huden, i munhåla imagtarmkanal och som vi behöver. De delvis deltar i immunförsvaretpå det sättet att de hindrar andra skadliga bakterier att angripa.Exempel på detta är bland annat att om man får antibiotika somslår ut de vänliga bakterierna i tarmkanalen kan det ge upphov tillsymtom från tarmen. Det kan ske inväxt av inte så vänligabakterier som gör att man får diarreer, smärtor och andraotrevligheter. Bakterierna i tarmen bidrar också tillmatsmältningen. För cirka ett år sedan komforskning om att de fibrer vi äter bearbetas i tarmen avbakterier till korta fettsyror. Dessa binds sedan till en receptor påimmunceller,GPR43 , och genom detta verkar dessa korta fettsyrorantiinflammatorisk. Kan ha en betydelse för exempelvisinflammatoriska tarmsjukdomar. De nyttiga bakterierna är såledesmycket viktiga och det är viktigt att immunförsvaret inte angriperdem. Här tror man att de Langerhanska cellerna i överhuden spelaren viktig roll och gör immunförsvaret tolerant för dessabakterier.

Den aktuellastudien är gjord på en grupp av möss där de Langerhanskacellerna var det enda som kunde stimulera immunförsvaret. ProfessorBarbara Fazekas de Groth somarbetar vid Centenary Institute i Sidney säger: Det spelade ingenroll vad vi stimulerade dem med för att aktivera ett immunförsvar,de Langhanska cellerna åstadkom bara tolerans i immunförsvaret.
Detta tycks gå på tvärsmed vad man hittills vetat om dendritiska cellerna som ”äter upp”bakterier och virus och sedan vandrar till lymfknutorna och visar uppantigen för T-lymfocyterna för att aktivera ett immunförsvarmotangriparna. Men de langerhanska cellerna tycktes i stället påverkade T-celler som de aktiverade stimulera dem till att förstöra sigsjälva.
Det kan vara så att kommerbakterierna djupare ned i huden och möter dendritiska cellernedanför överhuden kan dessa dendritiska cellerna , äta uppcellerna, bege sig till lymfknutorna och där stimulera till ettimmunförsvar som angriper bakterierna.

Vid inflammatoriskatarmsjukdomar, Crohns sjukdom, ulcerös colit mm är immunförsvaretaktiverat mot tarmbakterna. Upptäckten skulle kunna bli värdefullti behandlingen av en hel lång rad av sjukdomar exempelvis MS, RAetc. En mycket viktig behandlingsväg där kan vara att göra immunförsvaret tolerant mot de vävnader som det angriper. Kanskekan de Langerhanska cellerna vara viktig aktör där. Kommer vi på vad de Langhanska cellerna gör kan detta bli en mycket viktig väg att behandla många sjukdomar, säger Barbara Fazekas.

Reumatiska sjukdomar-RA

2011-10-18T23:40:00.004+02:00

Vad är reumatiskasjukdomar? Reumatoid artrit?

Reumatiska sjukdomarär ett namn för ett stort antal inflammatoriska sjukdomar somdrabbar rörelseorganen och där också symtom från andra organ oftaingår. Exempel på reumatiska sjukdomar är reumatoid artrit,Bechterews sjukdom, SLE.

Om reumatoid artrit(RA)-ledgångsreumatism

Reumatoid artrit(RA) ären ganska vanlig sjukdom som cirka 0.5-1 procent av befolkningen iSverige har. Det är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvarangriper den egna vävnaden i lederna. Sjukdomen kan komma i allaåldrar och kan ha ett varierande förlopp. Det finns många olikasymtom på sjukdomen. Ett vanligt och typiskt symtom är uttalad värkoch stelhet på morgonen. Stelheten och värken beror påinflammation i lederna. Inflammation innebär att en vävnad ärsvullen, öm, rodnad och varm, och ibland finns alla dessa tecken i leder vid sjukdomen RA.

Förutom de lokalabesvären från leder finns ofta en allmän trötthet ochsjukdomskänsla. Det finns också symtom från andra organ.

Besvären börjar ofta ismå leder som i fingrar men kan sedan med tiden engagera flera ochstörre leder. De inflammatoriska processerna gör att lederna skadasoch deformeras.

Diagnos

Hur man skall ställa diagnos har varierat genom åren, förändrats allteftersom nya kunskaper kommit. Det har också blivit allt viktigare att få en tidig diagnos eftersom det kommit effektiva mediciner som kan förhindra handikapp.

Då diagnosen ställsutgår man från sju olika grupper av symtom: 1.morgonstelhet,2.artriter (inflammatoriska förändringar) i tre eller fler leder,

3.artriter som drabbarbåda kropphalvorna lika ( symmetriska artriter), 4. artriter ihänderna, 5..röntgenförändringar av handskelett, 6..reumatiskanoduli ( mjukdelsknutor som bildas i anslutning till inflammeradeleder) samt 7. positivt prov på reumatoid faktor (RF). Observera attman kan ha positivt blodprov på RF utan att ha sjukdomen.

Av dessa 7 grupper avsymtom skall man ha minst fyra positiva för att diagnos skall kunnaställas och minst ett av symtomen skall ha funnits i mer än fyraveckor för att räknas.

Vård och behandling

Man vill förebyggainflammationer och att lederna deformeras samt lindra och ta bortvärk. Det pågår en intensiv forskning om mediciner mot reumatoidartrit och det har också kommit flera mycket effektiva mediciner.Medicinerna är delvis av samma typ som man provar vid MS. Ortopediska operationer med bland annat insättning av proteser iskadade leder har också utvecklats och blivit vanligt.

Livsstil och RA

Livstilsfaktorer har visatsig ha betydelse.

Rökning både ökarrisken för RA, kan göra sjukdomens förlopp allvarligare och göraatt man inte får samma nytta av de mediciner som används.

Träningenhar förändrats vid reumatiska sjukdomar liksom vid MS. Tänket harblivit helt annorlunda säger en person som intervjuas på en reumatikerförbundets träningsblogg: ”Förr skulle man ta detlugnt och vila, tempot var lägre. Idag tränar jag på ett heltannat sätt med högre tempo och belastning.” För något årsedan fanns i läkartidningen en artikel omträning vid RA. Man drog där slutsatsen efter genomgång av ettantal studier att att måttligt intensiv träning kan medförapositiva effekter vid RA utan att sjukdomen förvärras med ökadsmärta eller inflammation men att den eventuella nyttan måste vägasmot risker för ökade symtom, ökad inflammation och ökadförstörelse av leder.

KostDet finns en hel del studier omkost och RA, inte minst från Sverige. Det är ”godkänt” atttala om kostens inverkan vid RA än vid MS. Jag har hört flerasvenska kända reumatologer tala om kostens inverkan, baserat på destudier som genomförts. Den dieter som man forskat kring och somhar visat sig ha välgörande effekter 'är vegetarisk kost,vegankost och medelhavsdiet.

Andrum

Det forskas också en heldel kring meditation,yoga, tai chi och chi gong och reumatiska sjukdomar. Det finnsmängder att läsa om detta på nätet. Om man lever med en smärtsamkronisk sjukdom kan detta ge upphov till att man påverkasemotionellt och psykologiskt. Där kan olika metoder att lära sigvarva ner, få andrum hjälpa även om det kanske inte förbättrarsjukdomen i sig. När jag hade ont i mina knän och speciellt högerblev jag mycket bättre av yoga. Det var förstås inte någonreumatisk sjukdom utan snarare artros men ändå.

MS kopplas till skiftarbete

2011-10-18T13:20:00.000+02:00

Vilken/vilka är de bakomliggande faktorerna?

En mycketintressant studie har gjorts vid Karolinska Institutet där manfunnit ett samband mellan skiftarbete i tidig ålder och sjukdomenMS. Man har inte hittat något samband mellan MS och skiftarbete sominträffat efter 20 års ålder. Där rök mitt jourarbete som enorsak eller? Det finns i en delstudie ett samband för ökad risk vidMS mellan skiftarbete vid 30-32. Kanske det finns en koppling ändå?

Jag tror att jagingår i studien som omfattar sammanlagt 6472 personer med MS och7403 kontrollpersoner utan MS (två olika grupper personmaterial).Man har jämfört de personer som haft skiftarbete med de som intehaft det och resultatet blev:
I bådagrupperna fann man att det fanns ett statistiskt signifikant sambandmellan att arbeta med skift i ungdomen. (före tjugo år).Det finnsflera miljöfaktorer som man sett ett samband med ålder förpåverkan av denna miljöfaktor och MS. Exempel är flyttningtill ett högriskland före ungefär tretton år, fetma i tonårenhar i en studie visat sig påverka risken att utveckla MS senare,körtelfeber (mononukleos, EBV infektion) före en viss ålderlikaså. Nu kan man alltså lägga till skiftarbete.
Som alla förstårär det givetvis inte skiftarbetet i sig som kan vara orsaken utanvissa betingelser i skiftarbetet. Skiftarbetet kan vara av mångaolika typer men har vissa gemensamma egenskaper där välsömnpåverkan är något gemensamt. Bakom sömnpåverkan kan liggaytterligare bakomliggande faktorer exempelvis hormoninsöndring. Detdiskuteras en del om detta i artikeln. I fråga om studier är detviktigt att hitta den orsakande faktorn till att något inträffar.Om man tittar på exempelvis flytt före tretton års ålder kan denverkliga orsaken vara att det finns olika solbetingelser i ländernamed olika risker för MS. Skiftarbete har tidigare kopplats tillhjärt/kärlsjukdom, cancer, autoimmun sköldkörtelsjukdom och nualltså till MS.

Vilka faktoreri skiftarbete kan det då vara. Faktorer man tar upp kan vara attman har sömnbrist, att man har störd sömnrytm- dvs inte soverigenom de olika faserna som finns i en naturlig sömn. Sömn,hormoninsöndringar, beteende, kognition påverkas av vår biologiskaklocka. Vår biologiska klocka påverkas av ljus och styr blandannat insöndring av melatonin, ett hormon vars insöndring är störst under under mörka tiden av dygnet. Melatoninet göross sömniga och påverkar vår sömn. Jag har träffat personer somsover väldigt dåligt under den ljusa sommaren i norden men som närde är i länder där det är mörka nätter trots sommarvärme soveralldeles utmärkt. Man kan givetvis tänka sig att D-vitaminet spelarin även här. De som är vakna nattetid och sover då solen stårsom högsta får mindre dos D-vitamin, men man har försökt attkontrollera detta i studien.

Jagtror att det är så att sömnstörningar är boven i dramat. Självhade jag en eländig sömn då jag var barn och tonåring. Jag lärdemig sova först då jag kom i militärtjänst. Jag har alltid ansettatt den tiden var ett slöseri med resurser och tid men det var juväldigt bra att jag lärde mig sova. Jag har ibland funderat överom mina sömnstörningar i barndomen kan ha inverkat på att jaginsjuknade i MS.

Studieni original.

SRrapportering, man kan höra Tomas Olsson intervjuas där bl a.

Kronisk smärta- ett sjukdomstillstånd i sig

2011-10-17T23:24:00.000+02:00

Mindre smärta med sol, fisk och ägg- föredrag med Björn Bragee

Smärtläkaren Björn Bragee talar omsmärta ur många olika aspekter. Han berör många intressantapunkter, olika typer av smärta, smärtans mekanismer, han berättarbland annat teorin om ”grindpojken” i nervsystemet som kanförklara varför till exempel massage kan hjälpa mot smärta.

Det finns många beröringspunkter ismärtläkarens föreläsning om smärta med vad som jag skrivit ompå den här bloggen om MS och kroniska sjukdomar..

Här är lite från Youtube avföreläsningen.

Lite mer kan man hitta på den härlänken från UR kanalen.
Jag tror att det finns ganska många med kronisk smärta och kanske fibromyalgi i åhörarskaran. När han talar om D-vitaminbrist hos samtliga patienter med kroniskt smärttillstånd bekräftar han vad Michael Holick skrev i boken, The vitamin D Solution, nämligen att fibromyalgi i många fall beror på D-vitaminbrist.

Nyckelord bland annat:

Smärttyper, livsstilsfaktorer somträning, avspänning, sluta röka, D-vitaminer etc,

KASAM, Posttraumatiskt stress syndrom,

Intressant är att Bragee tar upp dethär med att ta reda på.

Bragee har också blivit känd efter att han reagerat på den vård han fick som cancerpatient. Han reagerade både på det psykologiska omhändertagandet som bedrövligt men han visade också på att lokaler och städning ur smittosynpunkt var bedrövliga.

Nytta och risker med Gilenya

2011-10-16T23:28:00.000+02:00

Dethar kommit en översiktav de kliniska försök som gjorts avseende fingolimod. Översiktenär gjord av forskare i flera länder och forskare från KarolinskaInstitutet medverkar.

PåMS-sällskapets hemsida finns också en beskrivningav preparatet på svenska.

Vemkommer att få medlet?

Tidengå och preparatet har nu varit godkänt i ett år i USA. Det börjaralltså komma en hel del erfarenhet. I Europa är det godkäntsenare.

IEuropa kommer det inte att bli ett förstahandspreparat, det villsäga ett som skall användas i första hand utan först om något avförstahandsmedlen, dvs interferon och glatirameracetat ( Copaxone)inte fungerar och/eller om det är en mycket aggressiv form av MS. Ipraktiken betyder detta att rekommendationerna är att det skall gesvid enligt samma rekommendationer som Tysabri. Det är effektivareän förstahandspreparaten men samtidigt finns mindre erfarenhet avbiverkningar. Man har ännu inte kommit fram till hur nytta/riskprofilen kommer att se ut.

Vadär Gilenya-fingolimod

Kanskekan man säga att det är en naturmedicin, ämnet myriocinkommer från en svamp IsariaSinclairii, som används inom kinesisk örtmedicin. Fingolimod har isin tur utvecklas ut myriocin.

Fingolimodomvandlas till ett aktivt ämne i levern och det tros kunna påverkapå flera sätt vid sjukdomen MS. Det blockerar en receptor S1P, avvilka det finns flera olika typer men dess huvudsakliga kända verkanär att det genom denna blockad hindrar lymfocyter att lämna lymfknutorna.

Mantror också att fingolimod kan ha en neuroprotektiv effekt, dvs enskyddande, bevarande effekt på nervvävnaden. Detta tros komma viaandra grupper av S1P receptorer.

Vadgör lymfocyterna i lymfknutorna?

Åretsnobelpris handladedelvis om detta. I lymfknutorna möter ”omogna” T- lymfocyterde dendritiska cellerna som har käkat upp inkräktarna bakterier,virus etc och ” smält” dessa på ett sådan sätt att de kanvisa upp delar av inkräktarna, som T-lymfocyterna lär sig kännaigen. Sedan kan dessa T-lymfocyter T-hjälparceller sända signalertill andra T-lymfocyter att börja angripa inkräktarna en masse.

Vidautoimmuna sjukdomar är det inte angipare i form av bakterier, viruseller parasiter som angrips utan det är den egna vävnaden. Vidreumatisk artrit är det ledbrosket och vid MS är det myelinet. Närnu inte T-lymfocyterna kan lämna lymfknutorna dämpas deras verkanoch de kan inte gå in till nervvävnaden i centrala nervsystemet ochgöra sina skador.

Avdenna verkan följer också att det finns risker för att skyddet motbakterier och virus minskar på liknande sätt som det minskar dåman har Tysabri.

Biverkningar:Biverkningar kan bero på dels att immunförsvaret minskar,den önskade effekten av medicinen och dels också på att det finnsflera typer av S1P receptorer. En av biverkningarna man sett istudierna är att det medlet tycks göra att en del personer fårlångsam hjärtrytm. Detta beror troligen på att en annan form avS1P receptor påverkas.

Vidstudierna fann man också att det fanns en ökad risk för bl aherpesinfektioner. Två dödsfall inträffade dels enhjärninflammation med herpes och dels en generaliserad bältros. Det är inte säkert att dessa berodde på just fingolimod. En avpersonerna stod på kortison bland annat men det är naturligtvisett skäl till vaksamhet. Det var också i en högdosgrupp avpreparatet som dödsfallen skedde. Medlet är godkänt för en lägredos.

Medletomvandlades i levern och man såg också förhöjda levervärden.

Dessutomfann man macula ödem ( svullnad vid ögonnerven på näthinnan),högt blodtryck samt hudcancer.

Vidarefanns ett antal graviditeter i grupperna och medlet skall inte gestill personer som kan tänkas bli gravida.

Hureffektivt är Gilenya?

Ien tvåårig studie om drygt tusen personer fann man

ARRårlig skovfrekvens

Årligaskovfrekvensen var för

dosen0.5 mg 0.18 per år

dosen1.25mg 0.16

ochplacebodosen 0.40

Reduktionenav skov jämfört med placebo var 54-60 procent.

Andelenpatienter utan skov under de två åren var cirka 70 procent i dosen0.5 mg och 75 procent i dosen 1.25 och i placebogruppen var 54procent utan skov.

Progression. Handikappsutveckling:

Manfann även en skillnad i handikappsutveckling då man tog Gilenyajämfört med placebol

Magnetkameraundersökning

Minskadinflammatorisk aktivitet och minskad krympning av hjärna ( atrofi).

Ien annan studie jämförde man Gilenya med INF Beta:

Fingolimodi dosen 0.5mg hade en årlig skovfrekvens på 0.16

Fingolimod1.25mg hade årlig skovfrekvens på 0.20

ochde som stod på interferon haden en årlig skovfrekvens på 0.33.

Underandra året fick de som stod på interferon byta till fingolimod ochdå minskades deras skovfrekvens från 0,31 till 0.22.

Framtiden

Ytterligarestudier är på gång ( enligt översikten fick man fram 14 stycket då man sökte via sökmotorer avseende medicinsk forskning- pubmed). Det torde alltså kunna komma ett betydligt bredare materialavseende denna medicin så att man kan säkrare bedöma risk kontranytta.

Blir teriflunomide nästa piller mot MS?

2011-10-10T22:45:00.001+02:00

Medlet ger hopp, minskar antalet skov, minskar progression och har relativt få biverkningar

Nu har en studie omtabletten teriflunomide presenterats i New England Journal ofMedicine. Studien har omfattat 1100 patienter i 21 länder, 800personer fullföljde den tvååriga studien. På företaget SanofiAventis hemsida finner manföljande: Det pågår undersökningar av 4000 personer avseendedrogen i 5 olika fas III undersökningar i 36 länder. Det äralltså en av de mest välstuderade drogerna mot MS to be, dvsinnan den eventuellt blir godkänd.

Tabletter i ställetför injektioner:

Injektionernabåde av Copaxone och Avonex kan ge en del lokala retningar av hudensom kan bli ganska uttalade och gör att en del personer måst slutamed dem. Trots att man försöker sprida de ställen där man gerinjektionerna kan huden ändå bli ansträngd. Dessutom är detenklare att ta en tablett i stället för att ge sig injektioner.

Resultat:Skovfrekvensen minskade med 31 procent jämfört med placebo-dvs ungefär jämförbart med betainterferon och Copaxone, MENdessutom fann man också en minskning på progressionen med 30procent för den starkarde dosen av medlet som användes ochdetta är mera osäkert beträffande interferoner och Copaxone ävenom man på lång sikt funnit att de kanske också ger minskning avprogression.

Dessutom minskadeområden med aktiv inflammation i hjärnan.

Vad är progression: Utveckling av handkapp. Sjukdomen MS kan beskrivas ha två komponenter:

skov
utveckling av handikapp.
De tycks i viss mån vara oberoende av varandra. Jag är inte säker på att man vet helt hur denna utveckling egentligen är.

Jämförelse medGilenya:

Omman jämför med interferon och Gilenya minskar fann man 0.31 skovper år för Avonex ( interferon) och 0.22 för fingolimode.Teriflunomide och interferon har ungefär samma verkningseffekt,vilket torde betyda att Gilenya minskar skovfrekvensen bättre änteriflunomide. Däremot minskar progressionen lika cirka 30 procentför båda.

Men biverkningarnatycks vara färre. Det tycktesvara så att biverkningarna hos de som fick verksamt preparat varlika stora som hos de som fick placebo.

Biverkningarnavar diarre, illamående, tunnare hårväxt och höjda levervärden.

Allvarligainfektioner: 2.2 procent hos de som tog placebo, 1.6 på de med lågdos, 2,5 på de med högre dos. Detta är viktigt eftersom medletpåverkar immunförsvaret och risken för infektioner kan öka.

Detfanns tre fall av allvarliga njurinfektioner och en (1) av dem gjordeatt personen hoppade av.

Verkningsmekanismer:Påverkar immunsystemet snabbväxande celler och tycks minska deraspåverkbarhet av de signalsubstanser i immunsystemet som stimulerarinflammation. Någon skiss av verkningsmekanismen har jag inte sett..

Man har lämnat in ansökan tillamerikanska läkemedelsverket FDA för en bedömning. Sannoliktkommer det även att gå in till europeiska enheten förläkemedelsbedömning.

Restless legs

2011-10-08T20:41:00.003+02:00

Enkäten om obehag från fötternabesvarades av 19 personer med MS.

Det visade sig att alla utom två hadesådana besvär i denna helt ovetenskapliga undersökning.

Jag har själv haft en del besvär ochhar tyckt mig förstå att det är något som slukar energi. Menkanske är det så att man känner av det mera då man är trött.Vårt nervsystem försöker med alla krafter hålla tillbaka allasymtom på obehag. Mer känt är fenomenet i fråga om tinnitus, därman vid tillfällen då man är trött, nedstämd etc kan känna avtinnitus mera. Är man pigg däremot är tinnitus mindre märkbart.Jag skrev en del om detta i ettinlägg om hjärntrötthet, med exemplet att om man när man ärtrött eller sliten märker av oljud från exempelvis ventilation,oljud från trafik och liknande bättre. Så kanske varierande obehagav restless legs är ett symtom på att man är trött eller ocksåkanske man blir trött av det.

Vad är restlesslegs? Egentligen menar man med det symtom från motoriskanervsystemet ( kramper i vad med mera) och från sensoriskanervsystemet som krypningar, domningar, något som i läkarvärldenkallas parestesier.
Andras erfarenheter:
Det finns bra mediciner mot de här besvären. Jag har träffat någon som beskrev skillnaden som att komma till paradiset. Själv har jag inte provat eftersom jag tyckt att besvären gått att hantera.

Resultat av enkäten

Har du besvär av stickningar, domningar mm i fötterna?

Svar:	Antal personer	Personer i procent
Nej aldrig	2	Tio procent
Ja. ibland, men besvärar inte	3	Femton procent
Ja besvärande, jag skulle vilja minska dem eller få bort dem	12	Sextiotre procent
Ja, oerhört besvärande	2	Tio procent

Mina erfarenheter

Själv har jag huvudsakligen haftbesvär av krypningar, domningar. Men jag har också haft en vissform av upplevd känsellöshet under fötterna ( Upplevd därför attman får inte fram det vid en neurologisk undersökning). Jag lästom en behandling av känselstörningar i fötterna och händerna somhandkirurgen Göran Lundborg behandlade med en lokalanestetisk salvaoch jag skrev om dethär. Vad jag inte skrev var att jag tog kontakt med GöranLundborg för att höra närmare praktiskt hur det gick till förjag tänkte prova behandlingen på mina MS-relaterade upplevelser avkänselnedsättning i fötterna.

Det som emellertid stör mig mest avfotbesvären är parestesierna ( myrkrypningarna) och vad jag kanskehoppades på var att det skulle vara något samspel mellankänselstörningarna och de där j-a

myrorna som kröp på fötterna.

Alltnog, jag provade det i drygt enmånad. Och jag märkte ganska omedelbart effekt påkänselstörningen, som dock kom tillbaka initialt men så småningomblev det permanent bättre. Jag tror inte jag har haft några sådanaupplevelser de senaste månaderna nu. Tyvärr gav det ingen lättnadbeträffande parestesierna. Tyckte jag men nu är jag inte så säkerlängre. Det verkar som mina myrkrypningar har minskat. Framföralltverkar de delvis vara påverkbara av exempelvis yoga. Under en yogaövning där man intensivt koncentrerar sig på fötterna verkar detsom att de kan försvinna ur medvetandet. Intressant. Tiden fårutvisa hur det här blir i fortsättningen.

Att vara fysiskt aktiv( (även i liten utsträckning) befrämjar hälsan!

2011-10-06T22:19:00.003+02:00

Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan för alla personer. Det gäller om man är frisk och om man är handikappad. Ibland kanske man inte klarar så mycket men det man klarar är ändå viktigt. Det har jag alltid trott. Man kan motionera på många olika sätt. Det behöver inte heller vara motion i sig. Det allra bästa kanske är om det är inbyggt i samhället, dvs att man i sin verksamhet får utlopp för sitt behov av rörelse.

Att börja träna fysiskt är också ett sätt att kunna göra något åt sin hälsa, sin kroniska sjukdom själv. Det är därför jag har med fysisk träning i introduktionsbilden. Fysisk bättre kondition förbättar ditt tillstånd och om man får exempelvis ett skov den sjukdom man har, har man ett bättre utgångsläge än om man inte tränat. Dessutom finns det studier som talar för att fysisk träning faktiskt förbättrar sjukdomsbilden, den blir mindre allvarlig. ( Jag går inte in på det här men har skrivit om det på bloggen tidigare med studiehänvisningar. Helt 100-procentigt vetenskapligt bevisat är det kanske inte, men man förbättrar i vilket fall som helst sitt tillstånd i nuet). Faktum är att en hel del av handikapp kan komma av att man inte tränar; man ser det när man till exempel kommer på rehabilitering. I nästa stycke beskrivs en studie som talar om att man har effekt även av en mycket måttfull träning, vilket kan vara trösterikt.

En studie från Taiwan presenteras i veckans Läkartidning. Man har följt 415 175 människor i åtta år och kommit fram till att den grupp lågaktiva som motionerade cirka 92 minuter per vecka ( 15 minuter per dag) hade 14 procents lägre dödlighet. Samma grupp hade också 3 års längre förväntad tid att leva då de var 30 år än de lågaktiva.
För varje kvart per dag som man lade till de 15 minuterna minskade sedan dödligheten med fyra procent upp till 100 minuter per dag.

Här är länksamling till något jag skrivit om träning och rehabilitering tidigare.

Att se en bit längre ... ... ...

2011-10-06T21:47:00.000+02:00

Tittar ofta på programmet En bok-en författare på Kunskapskanalen. I kväll var det extra intressant då Aina Bergvall intervjuade Jessica Smaaland författare till boken "Våga arbete! - yrkesliv med stöd av personlig assistans".

Det är en bok vars titel säger vad den handlar om- att arbeta med funktionshinder, där man behöver personlig assistans. Jessica Smaaland är själv i den situationen att hon behöver personlig assistent för att arbeta. Hon intervjuar i boken flera som arbetar med samma vilkor: de behöver personlig assistans.

Tre av de personer som intervjuas är dels en man som har ett arbete med att samla traktorer och liknande. Han är mycket språkkunnig och var den man som man sökte till det arbetet. Han är ett exempel på vad Jessica lyfter fram att har man spetskompetens underlättar det.

En annan har utbildat sig till sköterska. Det enda som hon inte direkt kunde göra av utbildningen var hjärt lungräddning. I stället fick hon verbalt instruera någon hur denne skulle göra.

En tredje hade varit missbrukare och råkat ut för en olycka som medförde gravt handikapp. Efter en lång kamp mot missbruket utbildade hon sig till präst.
( Här är en artikel om en annan kvinnlig präst som är rullstolsburen. Den är läsvärd därför att det visar hur omgivningen hyser farhågor för hur det skall gå, hur skall man ta emot någon i rullstol etc, hur fungerar det i sorgsituationer. Det visade sig att det kanske till och med gav en fördel i sådana kontakter)

Jessica talar en del om tillgänglighet. Bland annat en mer flexibel arbetstid.

Jessica Smaaland är välformulerad, som ni kan se på Play. Det skulle vara intressant att läsa boken. I varje fall är intervjun mycket intressant. Jag tror att det är en bok som kan ge hopp och en puff att våga.

Dendritiska celler och Toll liknande receptorer

2011-10-04T12:45:00.001+02:00

Forskare som beforskat immunförsvarethar belönats med Nobelpriset i medicin/ fysiologi i år.

Här är en bild av varifrånviktiga celler i immunförsvaret utvecklas ur blodstamceller. Somsynes finns det två olika vägar av bildning av dendritiska celler .Det finns alltså flera typer.

Immunförsvaret är uppdelati dels ett medfött/ospecifikt försvar och ett förvärvat/specifiktförsvar.

Det ospecifika försvaret innebär attdet angriper alla celler( mikrober som bakterier, virus, parasiter)som inte känns igen som tillhörande den egna kroppen. Det angriperalltså sådant som inte känns igen som kroppseget.

Det specifika försvaret angriperdäremot sådana celler som de känner igen som farliga. Och där ärden dentritiska cellen en budbärare från det ospecifika försvarettill det specifika. Den dendritiska cellen som finns ute i vävnaden”äter upp” angriparen ( mikroben, bakterien, viruset, parasiten)och sedan vandrar den i väg via lymfsystemet till lymfknutor,. Påvägen till lymfknutan bearbetar den vad den ätit upp på ett sådantsätt att vad som att något som är specifikt för just denangriparen ( mikroben etc) blir tydligt och detta visar dendendritiska cellen upp för omogna T lymfocyter i lymfknutan, som nulär sig känna igen just den mikroben och denna T lymfocyt kan sedansignalera sin kunskap till andra lymfocyter som kan börja attangripa mikroben i fråga mycket effektivt- ett specialiseratimmunförsvar.

Det ospecifika immunförsvaret känneralltså igen att mikrober etc inte tillhör den egna vävnadenViktiga celler är bland annat granulocyter som är de vanligastevita blodkropparna. . Det ospecifika immunförsvaret är utrustatmed ett antal receptorer som arbetar med att upptäcka kemiskaföreningar (signatur molekyler) som är kännetecknande förbakterier, virus och andra angripare. En eller flera av dessasignaturmolekyler finns hos nästan alla mikrober. Toll-liknandereceptorer är en av dessa receptorer som känner igensignaturmolekyler hos bakterier, virus etc

Det är viktigt att man inte kännerigen fel och tror att någon av kroppens egna molekyler är ensignaturmolekyl. De kan immunsystemet börja att angripa den egnakroppens vävnader.

Källa bland annat: Review article TLRs and innate imm

Här är behandlingar som redan pågår vid MS där immunsystemets celler är inblandade.

Nobelpriset, Steinmann, dendritiska celler och deras roll vid autoimmuna sjukdomar

2011-10-03T23:19:00.001+02:00

Ralph Steinman upptäckte de dendritiska cellerna tillsamman Zanvil A. Cohn. Idag ( 2011) tilldelades han Nobelpris för detta.Dendritiska celler är en viktig gruppav immunceller, de har åtminstone två funktioner

1 äta upp

2 presentera

Äta upp

Dendritiska celler är en grupp av vitablodkroppar som är placerade ute i vävnaderna och när individenfår ett sår eller på annat sätt blir angripen av bakterier, virus el liknande finns de dendritiska cellerna där och äter upp angriparen (bakterien,viruset i fråga).

Presentera

När de på detta sätt fångat uppden mikroorganism som angripits följer den lymfssystemet tillnärmaste lymfknuta. På vägen genom lymfkärlen förvandlats den dendritiska cellen och bearbetar det den ”ätit” upp, för att såsmåningom framme i lymfknutan kunna presentera delar av fienden (bakterien, viruset, parasiten) i fråga för en annan form avimmunceller, nämligen omogna lymfocyter.

När den rätte omogne T-lymfocytenträffar på den dendritiska cellen ( antigenpresenterande cell)startas mognadsprocessen och T-cellen förvandlas till en T hjälparcell som i sin tur börjar att aktivera andra T-celler och så ärimmunförsvarets stora krig mot den angriparen igång.

Den dendritiska cellen utsöndrarockså cytokiner signalsubstanser som stimulerar utvecklingen avde olika formerna av T-celler som bildas.

Dendritiska celler kan ocksåangripa cancerceller som börjar utvecklas och har även andrafunktioner.

De dendritiska cellerna har alltsåen central roll i immunsystemet och försvarar oss mot infektioner,cancersjukdomar men det har då också en viktig roll närimmunsystemet angriper den egna vävnaden, sjukdomar av typdiabetes typ I, SLE, reumatoid artrit, Bechterews sjukdom,glutenintolerans, MS: det finns en mängd autoimmuna sjukdomar somkan drabba snart sagt alla organ.

Dendritiska celler samlas i hjärnanvid inflammatoriska skador, och de finns i de så kallade lesionernavid MS. Det finns en typ av celler i hjärnan som heter mikroglia ochde kommer möjligen från dessa men de kanske också kommer medblodströmmen till hjärnan. ( Källamedscape Autoimmune MS Disease) Vid EAE ( djurmodellen av MS) harman funnit att enbart dendritiska celler har en mycket stor roll vidbåde den inflammatoriska processen och för det fortsattaförloppet). Men det tycks inte bara vara så att de dendritiskacellerna kan stimulera inflammation i vissa sammanhang kan dedendritiska cellerna hämma utvecklingen av EAE. Kort sagt härfinns mycket att utforska.

Immunhämmande och tolerans
På minst två tänkbara sätt kan de dendritiska cellerna påverkas vid behandling av autoimmuna sjukdomar.

Vissa typer av dendritiska cellerdriver på inflammationen vid MS enligt forskningen men andradendritiska celler har i stället förmågan att påverka toleransenför antigen, så att de antigen som finns i kroppen inte angrips.Det finns ju också antigen i det vi äter exempelvis som vi börtolerera. Det finns åtminstone två vägar att med läkemedelpåverka autoimmuna sjukdomar via dendritiska celler. Det är delsatt försöka påverka de proinflammatoriska egenskaperna och delsatt försöka stärka den toleransskapande förmågan som dedendritiska cellerna har.

Pommes frites, chips, choklad, varmkorv, hamburgare, pizza ... .... ..... ......

2011-10-02T00:54:00.001+02:00

pommesfrites, chips, choklad, varmkorv, hamburgare, pizza

Såg GP:slöpsedel idag om skatt på fet mat i Danmark och kom på vad jagskulle skriva om idag.

Rätta mig om jag har fel men är det inte mycket av det här: pommesfrites, chips, choklad, varmkorv, hamburgare, pizza, som många äter,en del kanske i lite mer sofistikerad form. Uppriktigt sagt kännerjag få som faktiskt äter mycket grönsaker, äter frukt, ätermycket fibrer. Jag tror inte riktigt på den bild som LCHFförespråkarna rabblar upp att fetmaepidemin skulle bero på att manföljt de rekommendationer som till exempel givits om att varaförsiktig med fett eller för den delen kolhydrater.

Är det inte så att man äter alldeles för mycket, det här somman stoppar i sig framför TV i form av chips, godis, söta drycker,lighta drycker, öl det räknas liksom inte. Det var intressat attse ett program på kunskapskanalen om en engelsk kvinna som vissteallt om mat och dess innehåll och hon höll en sträng diet men gickändå upp i vikt och var fet. Hon hade fel på ämnesomsättningennågon annan förklaring fanns inte, sa hon. När man följde hennenoggrant med vad hon skrev i sin matdagbok tycktes det också varaså, men när man med blodprover och annan absolut dokumentation (som filmning och provtagning) visade sig att hon åt en hel del som hon inte fickmed i matdagboken, närmare bestämt åt hon dubbelt så mycket kcalsom hon trodde. Till en stor del tror jag det är vårt sätt atthantera mat som inte är bra.

Viäter för mycket

En annan förklaring till överviktsexplosionen är attvi rör oss för litet. När vi övergick till att cykla från attgå, blev det lite bekvämare. När vi fick motor på cykeln ellerbil blev det ännu lite mindre fysisk aktivitet. Inte minst såg mandetta tidigare på pojkar som fick moped. Då de övergick fråncykel till moped gick konditionen ned och de började långsam fetmatill. Den fysiska aktivitet har minskat samtidigt som överviktenhar stigit. Kriser som svältåren under första världskriget ledde inte till att vi blev sjukare av att vi åt för lite. Bristen på drivmedel under andra världskriget gjorde oss friskare. Det är faktiskt så att vi rörde sig mycket mer närjag var barn ( 40-50 talet) än vad barn gör nu. Detta beror på olika saker menfaktum kvarstår. Om man ser i USA är det på vissa håll mycketsällsynt att någon promenerar. Det är inte alltid okay attpromenera i ett villaområde, man ringer efter polisen. För attkunna promenera anordnas bland annat mall walks bland till exempelpensionärer, vilket innebär man samlas i grupp på köpcentra ochtar promenaderna där. Sedan tar man fika och umgås. Dessutom kan man gå hemma i vardagsrummet på en gångbana. Vad ambitiös man måste vara för att fortsätt med sådan aktivitet! Den fysiskaaktiviteten är inte längre naturligt ingående i vardagen. Det ärfå arbeten i dag som ger en fysiskt kondition.

Virör oss för lite

se denna video somen liten illustration

Den kost vi får i oss är ganska är tunn på bland annat fibrer, grönsaker, frukter däremot inte på snabba kolhydrater och fetter.

Näringsvärden per 100 g

Pommes frites gatukök

kolhydrater 33 g

Fett 17 g

Mättade Fetter 3.6 g

Beträffande fetter är det nogknappast omega-3 eller enkelomättade fettsyror av typ olivolja.

Potatischips

fibrer 11 g

kalorier 495

kolhydrater 46 g

fett 29.529.5

Chips light 25 % fett

Fibrer 3.8g

Energi 2070

Kalorier 495 kcal

Kolhydrater 63 g

Fett 24.3 g

Chipssmaksatta 34% fetter

Fibrer 5.7 g

Kalorier 526 kcal

Kolhydrater 51.3g

Fett32 g

Enung dam jag känner väl var au pair i USA 1996. I hennes familjfanns två barn, 1.5 år och 3.5 år.

Familjenvar välutbildad, båda föräldrarna motionerade och försökte levahälsosamt. Deras kost till barnen förvånade dock en del. Tillfrukost fick de en hel del amerikanska cookies. Jag såg det självdå jag var på besök där.

Det skulle därför vara intressantatt veta vad amerikanska cookiesinnehåller:

Vikt(g): 100.00

Fibrer 2.5g

Kalorier 486 kcal

Kolhydrater 63 g

Fett22.9g

Självhar jag varit en chokladgris tidigare. När jag åkte hem frånjobbet blev det ofta lite cho(c)klad på vägen hem om jag varhungrig. Ibland blev det lite si och så med lunchen på jobbet föratt inte tala om vad man åt under jourerna.

Choklado chokladpraliner

Fibrer 0.6 g

Kalorier 547 kcal

Kolhydrater 53.7 g

Fett33.7g

Varmkorv är en populär maträtt.

Varmkorv 23% fett grillad kokt

Fibrer 0g

Kalorier 278 kcal

Kolhydrater 7.7 g

Fett22.2g

Ochhur är det med hamburgaren?

Hamburgare ca 17% fett stekt

Fibrer 0g

Kalorier 246 kcal

Kolhydrater 0.0 g

Fett18.4g

Hamburgare dubbel m bröd ostsallad dressing

Fibrer 1,9g

Kalorier 260 kcal

Kolhydrater 22.2 g

Fett12.6g

PizzaCapricciosa rökt skinka restaurang

Fibrer 1.5g

Kalorier 267 kcal

Kolhydrater 24.8 g

Fett13.4g

Det är ganska entydigt röra sig mer och att inte överäta.


Hela bilden är mer komplicerad än så

Dettasom funderingar kring att man i Danmark har infört skatt på fetter.Mättat fett kommer att beskattas med 16 kronor per kg, vilketbland annat innebär att man kommer att beskatta rapsolja som om mantittar på den i sin helhet har en ganska bra fettfördelning. I DNuttalar sig Claude Marcus professor vid KI att en 20-30 procentigskatt på fetter skulle ha en ganska bra effekt. Jag är ganskatveksam. Inte så att jag tror att mättade fetter är bra. Blandannat har Francesco Sofi med flera gjort ettpar stora metastudier om kost och där bland annat funnit attkvoten mellan enkelomättade fetter och mättade fetter skall varahög, dvs mycket olivolja/ lite mättade fetter, omega-3 är nyttigt,liksom grönsaker och frukt. Även detstora materialet med amerikanska sjuksköterskor har undersökts.Man fann där att de som lyckades hålla vikten eller gå ned åt extra grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och frukt. Dessa såkallade långsamma kolhydrater med sitt höga fiberinnehåll ger långmättnadskänsla. Yoghurt var också något som bidrog till en stabilvikt. Däremotökade man i vikt av extra potatis, drycker med socker, vitt brödutan fiber samt processade och oprocessat rött kött.

Detär finner jag inte entydigt så att fetmaepidemin beror påmättade fetter, inte ens på snabba kolhydrater och mättadefetter. Egentligen tror jag vi vet alldeles för litet om detta medkost för att skattelagstifta om vad vi skall äta. Skall man göradet måste man ha 110 procent säkerhet, och inte ens då skulle det kännas rätt. Jag tror mera på information och det personliga valet.Det andra har mera bismak av ett samhälle jag inte vill leva i.

Information är bland annat vad DanBuettner skrivit om 100-åringar och deras kost, liv ochsamhälle. Där kommer forskningen om sjundedagsadventisternaskost och liv in. Det är ganska entydigt: rör dig mer, överätinte. Grönsaker och frukt är nyttigt. Inte mycket kött. Intemycket mättade fetter.

Tvålågfettsförespråkare som levde enligt sina råd blev cirka hundraår. RoyL Swank dog innan sin 100-årsdag.Ancel Keys blev nästan 101 år. Om man läser länken om Keysser man att det hela inte är så enkelt när man skall gå in pådetaljrekommendationer. Det är i alla fall intressant att bådablev cirka 100 år. Men fall är ju fall och inga vetenskapligabevis. Däremot torde det var bevisat att vi äter mer och rör ossmindre och blir fetare och fetare.

Detfinns väldigt stor tvärsäkerhet i debatten om dieter som är braetcetera. I Sverige finns väldigt många förespråkare för att manskall äta så fett som möjligt, så mycket mättade fetter sommöjligt men jag det bygger till en delvis felaktiga premisser. Detär snarare mängden mat man blir fet av, man överäter. När manblir mätt av LCHF kost är det inte säkert att det är fetterna sommättar utan snarare att man äter mer proteiner i samband med attman äter mycket kött och liknande. Och rött kött är ju kopplattill en både hjärt-kärlåkommor, cancersjukdomar och tilldegenerativa nervsjukdomar enligt tidigare länkade metastudier avSofi. Samtidigt finns ju mycket erfarenheter av de som lyckats gåned i vikt och få bättre sockerläge med LCHF, vilket ju tyder påatt de absolut överkonsumerat snabba sockerarter tidigare och säkertstoppat i sig sådant de inte vetat om ( även fett). Många LCHFförespråkare vill ha skatt på kolhydrater i stället, därmedinkluderande frukter bland annat. Det är inte klokare det än att haskatt på fetter eftersom man kan bli fet och blir fet av för mycketav det goda och för lite aktivitet.

Arv och miljö

2011-09-29T23:37:00.002+02:00

Läs om att mat vi äter kan påverka hur våra arvsanlag uttrycks. När vi äter växter får vi därmed i oss en sorts RNA, mi RNA som binds till vårt eget RNA och på det sättet reglerar vilka proteiner som kommer tillverkas i kroppen. Kanske är det inte bara nutrienterna som vi påverkas av då vi äter de grönsaker och frukter som enligt i stort sett all forskning är så viktiga för en god hälsa. jag läser det på bloggen Hjärnfysik- en blogg om hjärnan och löpning.
När jag läste boken Blue Zones och hörde på Buettner föredrag på Ted Talks handlade en del om sjundedagsadventisterna. Det har alltsedan femtiotalet gjorts flera hälsostudier om dessa. De har till stor del en vegetarisk diet och lever ett liv med många positiva livsstilfaktorer. Det är kanske inte så konstigt att gruppen sjundedagsadventister i Loma Linda har många hundraåringar i sin krets.
Det är också intressant för mig då deras kost i mycket påminner om den kost som Jelinek och Swank rekommenderar vid MS. ( Kanske kan vara intressant att påpeka att Swank blev drygt 99 år, och han följde kosten även om han inte hade MS).
Men det är inte bara kosten som är intressant hos sjundedagsadventisterna utan också de andra faktorerna som bland annat minskar stressen ( en dag i veckan ägnar man bl a åt att vara ute i naturen, man tränar etc).

Här är resultaten från den första studien av sjundedagsadventisterna.

Mortalitetsstudien.

Sjundedagsadventisterna utgör en mer enhetlig del av befolkningen i USA ängenomsnittsbefolkningen vad beträffar vissa livsstilsfaktorer, tillexempel cigarettrökning, alkoholkonsumtion, diet med mycket fetteroch fysisk aktivitet. Däremot finns där en mycket bred blandning avdieten i övrig från helt växtbaserad kost till normal amerikanskdiet. Detta gör det lättare att ha kontroll på vissa faktorer sominverkar när man undersöker hälsa.

Det har därför gjortsett antal studier av stora grupper med sjundedagsadventister och manhar kunnat jämföra dem med allmänbefolkning.

Det är dessutomintressant att just en grupp av sjundedagsadventister i Loma LindaKalifornien har den största andelen av mycket gamla personer i USA.Det är också vid Loma Linda universitetet som undersökningarnagjorts.

1958 påbörjades denförsta studien som kallas mortalitetsstudien, och där följdes

22 940sjundedagsadventister i Kalifornien intensivt i fem år och mindreintensivt i 25. Dessutom gjordes dessutom samtidigt en cancerstudieav American Cancer Society av en allmänbefolkning amerikaner med godutbildning.

Resultat dödlighet iprocent av genomsnittsamerikanens dödlighet i exempelvis cancer.

Dödlighet	Sjundedags adventister/män	Sjundedags adventister/ kvinnor	Sjundedagsadventister totalt
Cancer totalt	60	76
Lungcancer			21
Tjocktarms och ändtarmscancer			62
Bröstcancer		85
Prostatacancer	92
Lymfom och leukemi	86	100
Kranskärl- sjukdom (hjärtat)	66	98
Stroke	62	82
Icke rökande sjundedags adventister jämfördes med icke rökande allmänbefolknin beträffande cancer totalt	85	78	Detta fynd talar för att det finns annat än icke rökning som också spelar in i sjundedagsadventisternas livsföring, exvis diet, fysiskt aktivitet, social sammanhållning
Icke rökare lungcancer	67	42
Icke rökare bröstcancer		81
Icke rökare prostatacancer	93
Lymfom och leukomi	93	89
Kranskärls sjukdom	76	101
Stroke	75	79

Generellt tycks det varaså att sjundedagsadventisternas livsstil tycks skydda dem från attdö i vanliga cancersjukdomar och från hjärtsjukdom och stroke. Detvill säga de allra vanligaste dödsorsakerna åtminstone enligtdenna undersökning.

Rökning är en viktiglivsstilfaktor men andra saker i sjundedagsadventisternas livsföringspelar in. De äter ofta vegetariskt, rör sig ute i naturenregelbundet vilket ger kondition och d-vitamin. De kopplar av frånvardagen en dag i veckan, sabbaten, vilket får deras stressnivåer att minska.

Här finns sammanfattning från en annan studie på sjundedagsadventisterna:

Det är relationerna mellan frukt, baljgrönsaker, kött och grönsaker och eventuella samband med olika cancrar. Var och en kan dra sina egna slutsatser.

Ovan något av vad jag äter till frukost: Det tycks vara så att nötter är en vanligt i sjundedagsadventisternas diet. Det tycks finnas ett klart samband mellan hur mycket nötter man åt och risken för hjärt och kärlsjukdom där konsumtion av nötter var skyddande.

Sen är frågan vad det beror på. Kanske är det mi RNA från växterna som är bra vid sidan av antioxidanter.

Kärlkirurgisk utredning av CCSVI ( från läkartidningen)

2011-09-28T00:23:00.000+02:00

Kärlkirurgerna professor emeritus David Bergqvist och docent AndersWanhainen har gjort en utredning av vad som hittills hänt avseende CCSVI på uppdrag av i Svensk förening för kärlkirurgi, där Wanhainen är ordförande. Utan att känna till dem närmare talar väl detta för att de tillhör våra främsta kärlkirurger.
Deras undersökning redovisas i veckan nummer av läkartidningen och skall även finnas på Svensk förening för kärlkirurgis hemsida, men där hittar jag den inte.

Man har tittat på dels allt material från Zamboni vad jag kan förstå, och man har via sökmotorna Pub Med funnit 390 artiklar med sökorden venous disease, venous anatomy och multiple sclerosis. Dessutom fann man via referenser i dessa arbeten ytterliga 22 artiklar. Man använde dessutom Svenska MS/CCSVI föreningen litteraturlista med 96 artiklar. Utifrån abstracten av dessa artiklar samt titlarna har man bedönt 96 artiklar som relevanta och dessa har granskats i sin helhet. Granskningen i sammandrag sammanfattas i läkartidningen.

Man redovisar bland annat Canadian Interventional Radiological Society säger: och det är att det utifrån den litteratur som hittills publicerats går det inte att uttala sig om CCSVI är en klinisk viktig faktor vad gäller uppkomst och utveckling av MS, och om PTA med eller utan stent är kliniskt effektivt. Föreningen ger starkt stöd till högkvalitativ klinisk forskning ( om detta) och arbetar för att initiera och utföra de studier som behövs.

Bergquist och Anders Wanhainens sammanfattning av det man gått igenom är att evidensen för cerebrospinal venös insufficiens som orsak till MS och för att sjukdomen framgångsrikt kan behandlas med endovaskulär teknik är mycket svag. Man skriver att eftersom det stora intresset som CCSVI som orsak till MS rönt och med den potentiella endovaskulära behandlingsmetoden som föreslagits förefaller emellertid den enda rimliga slutsatsen vara att genomföra en randomiserad studie med blindad utvärdering. Man tror att det inte kommer att bli enkelt att genomföra en sådan studie men att det är absolut nödvändigt att göra det innan man börjar att genomföra behandlingar av CCSVI utan att man har goda vetenskapliga studier bakom sig.
Bergquist och Wanhainen skriver att det är inte ur etisk synpunkt riktigt att göra sådana behandlingar om det inte finns vetenskaplig evidens för att det hjälper eller ger bot, men det är hellet inte etiskt försvarbart att inte ge patienter behandling om den skulle visa sig vara effektiv.

som i en dimma...

2011-09-27T22:24:00.001+02:00

Det som blev över

Jag har under något år arbetat med något som jag tänkte skulle bli en bok om hur det är att leva med MS.

Jag har inte släppt tanken, men en del har jag kasserat.

Här kommer en del av det som inte kommer med,

men som jag tror kan vara något att känna igen sig i.

Någon gång i tjugoårsåldern,närmare bestämt när jag var var tjugoett år och sju månaderhade jag under någon månads tid en känsla av att jag gick som ien dimma. Jag förstod inte då, att det kunde vara ett symtom pånågon sjukdom. Jag vet ganska exakt när det hände, eftersom jag vid tillfället gick en speciell kurs vid universitet i Umeå. Detkändes som om en lätt dimma omgav mig, och jag var inte riktigt medi vad som skedde i omvärlden. Jag hade svårt att engagera mig ochkänna intresse för någonting överhuvudtaget. Kunde orsaken vara hårt slit medmina studier. Kanske var ögonen ansträngda. Långt senare närsymtomen återkom i samband med ett skov av multipel skleros förstodjag, att vad jag då vid tjugoett års ålder upplevt också kundeha varit ett tecken på denna sjukdom. Vad som med ett engelsk namnkallas brainfog (hjärndimma) är ett vanligt symtom vid MS, men detuppmärksammades inte lika mycket förr som nu för tiden. Dettillhör de osynliga symtomen. Redan i tonåren fanns också ettannat symtom, som kan ha hängt ihop med samma diagnos. Under tonårenkom smygande besvär av urinträngningar, men dessa kopplade jag tilltonårslivet och de omvälvningar man är med om då. I tonåren var det ganska mycket Sturm und Drang och jag hadeännu inte tillägnat mig den lite mer tillbakalutade attityd, somman har nytta av i livet .Jag var ganska spänd inför många saker till exempel prov igymnasiet och urinträngningarna blev kanske mest märkbara då. Jagville inte springa ut på toiletten i tid och otid. Det kunde juverka suspekt. Kanske blev man misstänkt för att fuska? Ibland varjag mest orolig för det här med trängningarna och inte så mycketöver själva proven.

Jag har förstått att jag inte ärensam om liknande upplevelser. Vägen till diagnosen MS är oftakrokig och lång. Det skulle dröja flera decennier innan min diagnosblev klar. Själva osäkerheten kan vara en del av sjukdomen därsymtomen kan vara ganska diffusa och spreta åt många olika håll.Sjukdomen sitter i hjärnan och ryggmärgen och kan i princip skadapå vilken plats som helst; den kan ge symtom med svårigheter atttänka som förut, den kan påverka hur man mår psykiskt, den kangöra att man förnimmer olika känsloupplevelser på olika ställeni kroppen och det kan påverka förmågan att röra sig. Tidigarefokuserade man mest på förmågan att att röra sig och liknande.Numera har också de kognitiva symtomen typ påverkan på förmåganatt tänka, minnas, dra slutledningar och organisera mera kommit iljuset.

Osäkerheten, om vad som är vad, vadsom skall ske, tycks vara typiskt för MS. När den amerikanskaförfattarinnan Joan Didion i början på 70-talet blevdiagnostiserad med MS fick hon följande information, mansa till mig att jag skulle kunna få eller jag kanske inte skulle fåsymtom på nervskada framöver i livet, dessa symtom som kanske ellerkanske inte skulle komma, skulle kanske eller kanske inte röra sigom min syn. Symtomenskulle kanske eller kanske inte vara handikappande¹

Den informationen Joan Didion fick varen adekvat information. Vid diagnosen ges intet besked om vad som skall hända just mig som enskild patient. Att säganågot sådant vore oseriöst. Det är en sjukdom där man idagsläget inte kan förutspå utvecklingen. Samtidigt var dennainformation en icke-information. Troligen lämnade Joan Didionmottagningen med fler myror i huvudet än när hon kom dit. De somhar kognitiva symtom kan uppleva en större osäkerhet. Det kaninnebära att man glömmer mer. Dessutom kan intrycken från kroppensolika sinnesorgan förändras. Man kanske inte känner riktigt varman håller armar och ben. Syn och hörsel kan vara påverkade.Ostadighet på grund av balansstörningar. Man kan bli trött och inte orka engagera sig som tidigare. Det kan bidra till att mankänner sig osäker. Osäkerhet är en del av multipel skleros, endel symtom kan vara ganska diffusa och kan bero på ett antal andrasaker. Man upplever detta starkt i varje fall till en början, såsmåningom blir man lite säkrare på vad som kan bero på MS och vadsom har andra orsaker. Och när jag skriver om det nu, blir jag merbenägen att tro att även symtomen från urinblåsan var MSbetingade. Det hela är ett skeende, ett lärande, en process.

Det är alltså inte omöjligt att de tidiga urinträngningarna kan ha berott på multipel skleros,eftersom de funnits hela mitt vuxna liv och successivt tilltagit. Menman kan knappast säga, att detta symtom gått i skov och haft någontendens till att avta. Som urinbesvären yttrar sig nu finns knappast någon annan förklaring till dem än MS. Mina övrigasymtom har mera kommit och gått, tilltagit och minskat, som vid ettskov av MS. Det är troligt att dessa tidiga urinträngningar ocksåhade en psykologisk bakgrund.. Jag märker inte minst nu att detfinns ett stort psykiskt inslag i dessa besvär. Hur kan man annarsförklara att man plötsligt får väldiga trängningar när mannärmar sig hemmet efter en promenad eller en biltur. Det är med nödoch näppe man hinner innanför dörren. Det är som om tanken elleråsynen av hemmet gör att urinträngningarna kommer. Ungefär somnär Pavlovs hundar fick saliven att rinna då de hörde en klocka. Den ryske vetenskapsmannen Ivan Pavlov studerade hundarssalivproduktion då de fick mat. Av en slump upptäckte han att debörjade ”salivera” redan då de hörde en klocka ringa innan defick mat. Så småningom fann han att klockringningen fick salivenatt rinna i deras mun även om de inte såg eller fick någon mat. Påsamma sätt är det med mina urinträngningar, de kommer när jagtänker på eller ser bostaden under promenaden eller bilturen. Jagkan vara borta längre stunder men inte närma mig hemmet, och dåmärker jag inte dessa trängningar i samma utsträckning. Svårt atttänka sig annat än att det här är delvis psykiskt betingat, en såkallad betingad reflex. I princip innebär det att det är symtom,som man kan arbeta psykologiskt med för att göra mer hanterligt.

Beträffande vad som inträffade vid21 års ålder är jag benägen att tro, att det var ett symtom påMS, eftersom det i så hög grad liknade vad som inträffade drygttrettiotre år senare. Vid det senare tillfället framstod dettydligt vad det handlade om, och ”dimman” ackompanjerades avflera symtom som ett släpande ben, sväljsvårigheter, svårigheteratt artikulera orden men också att finna dem plus en massivtrötthet. Svårigheten att hitta ord kan beskrivas med att ha ordetpå tungan men det kommer inte fram. Det är normalt för de flestaatt ha sådana upplevelser. Då detta symtom blir mycket allvarligtsom vid neurologiska sjukdomar typ stroke kallas det expressivdysfasi eller i svår grad afasi. Mina besvär med att hitta ord varen lättare dysfasi, vilket inte är ovanligt vid MS. Jag var påTeneriffa för rehabilitering i januari 2004 och minns en episod dåflera med MS satt och pratade med varandra. Då var det någon somskulle säga någonting och sa: nnnn... vad heter det nu, varpå allaskrattade igenkännande. Några som helst svårigheter att förståorden hade jag inte men väl att stava. Min stavning av engelska ordi samband med detta skov blev ibland rent komisk. Jag har numera kvardetta symtom i mycket mindre omfattning. Jag har även kvar lite avsvårigheterna att artikulera; framför allt irriterar det mig attjag har svårt att säga det engelska ”erret” i exempelvis ordetstreet. Alla de här symtomen i samband med den andra episoden meddimma var mycket lätta att identifiera som ett skov av MS.

Den ”andra dimman” hade börjatstrax före jul 2001. Under några månader hösten 2001 hade jagmått förträffligt efter ett år, då jag besvärats av trötthet,gångsvårigheter, yrsel och balansproblematik. Ungefär var fjärdemånad hade något nytt slagit till, just när jag återhämtat migfrån de tidigare besvären. Men hösten hade varit bra. Det varmitt gamla jag som kommit på besök, och jag var glad över att alltfungerade efter ett ganska eländigt år. Jag kunde göra allt detsom jag gjort förut. Det blev långa promenader i obanad terräng iskogen, jag gick till jobbet med lätta steg och funderade på gåupp i arbetstid eller starta eget. Till och med diktering avjournaler gick smidigt och jag hade lätt att finna ord. Jag hade dåupplevt tilltagande problem med detta under en lång rad av år. Detvar nog framförallt denna svårighet, som jag trodde skulle kommaatt göra situationen på arbetet svår inom en framtid. Försökteatt kompensera det med att själv skriva en hel del, men inte hellerdet var problemfritt. Jag förstod inte problemet med skrivningendå, men senare har jag kommit fram till att nervsignalerna tillhöger hand tycks gå långsammare än vänster. Det innebär attjag ibland skriver bokstäverna fel följd, om jag försöker skrivasnabbt eller är stressad. Jag hittar i varje fall orden bättre närjag skriver själv

En mörk decembermorgon då jagvaknade, var min värld helt förändrad. Min andra episod med dimmahade börjat, och nu var betydligt mer än medvetandet förändrat.MS hade tagit mitt liv helt i besittning.

1The White Album av Joan Didion

Ögonrörelser och minne

2011-09-26T21:24:00.001+02:00

I maj skrev jag om en yogaövning om ögonrörelser och minne. Något som kanske jag uppfattade som en placeboeffekt. Övningen går ut på att man har huvudet alldeles stilla men rör ögonen åt båda sidorna så att man tittar på respektive axel. Placebo, men kanske ligger det något i det. Det tycks vara så att det finns en minneskarta i den del av hjärnan som kallas frontala cortex och den ligger nära ett centrum för ögonrörelser:

Jag läser i hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande Hjärnan : Låt oss titta närmare på mekanismerna bakom arbetsminne... ... Om du skall minnas exakt var du sett en sak, skall du hålla det kvar i arbetsminnet. Informationen hålls kvar genom att de nervceller som kodar för den positionen är ständigt aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner också minnet. Olika nervceller kodar för olika positioner, det vill säga om du sett något snett uppåt till höger är en nervcell aktiv och om du sett en till vänster är en annan nervcell aktiv. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande minneskarta finns också i frontalloben , nära områden som styr ögonrörelser. Det kanske är en tillfällighet iakttagelse och att övningen är totalt verkningslös. Men i början hände det vid flera tillfällen att saker jag sökt i minnet kom för mig då jag gjorde övningen

Det är nyttigt att varva ned.

2011-09-25T23:13:00.002+02:00

Sätten att stressa avkan variera

När vi sänker vår stressnivå hardetta positiva effekter på vår hälsa skriver Dan Buettner i bokenBlue Zones.. Sättet att sänka stressnivån kan variera mycket.Bilden i ingressen till min blogg handlar om att fiska. Denamerikanska presidenten Herbert Hoover har skrivit en liten bok omdet vars titel i översättning lyder: Att fiska för att ha kul ochför att tvätta själen. Fiske är ett sätt att bromsa uppstressen. Någon har sagt, jag minns inte vem: Det finns många män som metat hela sitt liv men egentligen inte vetat vad de gjort.

Susan Jeffers berättar i boken Dansamed livet en historia om en man som höll föredrag om meditationoch det var de vanliga åhörarna, de lite långhåriga av olika schatteringar, menlängst fram satt en gammal kvinna med hatt som helt avvek från deandra och hon nickade förstående till vad han sa. Efteråt gick hanfram och hälsade på henne och frågade om hon mediterade. - Nej,sa hon. Men jag broderar.

Kronisk stress gerkronisk inflammation?

De två exemplen visar att man kangöra mycket olika aktiviteter för att bryta en spiral av stress. Att normalisera sin stressnivå är troligenr väldigt viktigt. Buettner skriver att sänkanivån av stress kan vara betydelsefullt därför att det kan ha medkronisk inflammation att göra. Inflammation är kroppens svar på kroniskt förhöjd stress. Resultatet kan dyka upp som infektioner,olika skador eller ångest. Stress och inflammation akut kan varaväldigt viktigt för att bekämpa både yttre och inre faror, men dåstressen och inflammationen blir kronisk kan den vända sig motkroppen själv. Detta är ju inte bevisat i alla fall men det är ivarje fall tillämpbart på exempelvis högt blodtryck, som kan varaen följd av stress, i sin tur leder det till inflammationer i kärlensom leder till förkalkningar och i slutet på kedjan har manhjärtinfarkt, stroke och död. Det är ju möjligt att det härverkar i många andra fall också vid till exempel kroniskainflammationer som reumatoid artrit, MS och andra autoimmunasjukdomar. Forskaren Claudio Franceschi har lanserat teorin om kronisk stress och åldrande , där den kroniska stressen medverkar tillsjukdomar som kommer med ålder som diabetes,Alzheimer, förkalkningar i kärl och hjärt-kärl sjukdomar.

Den korta sömnlurenmitt på dagen- ett av många sätt att bryta en negativ stresspiral

. När jag var företagsläkare på WMEi Arvika var det ganska många av de som arbetade där sov cirka 20minuter på lunchen. De la något mjukt på golvet och tog sig enliten sömnstund. Det skulle ha varit roligt att ha följt upp vaddetta hade för effekt på deras hälsa. Jag gissar att de har klaratsig friskare genom livet än andra.

På den här videon från BlueZoneexpeditionen till den grekiska ön Ikaria tas det upp åtta faktoreri öinvånarnas liv som troligen bidrar till att de lever längreoch är friskare än exempelvis svenskar. Bland annat tar man upp attde tar sig en stund mitt på dagen för att sova. Under detta sjunkerstresshormoner, blodtryck, hjärtfrekvens och man vaknar uppiggad.

Vad skall man ta till sig och lita på?

2011-09-24T23:58:00.000+02:00

Vadskall man ta till sig och lita på. Jag har lite funderingar efteratt att lyssnat på lite TED-föreläsningar och senast nu lästboken BlueZones- Lär dig leva längre av de människor som levat längst. Dan Buettner har tillsammans med olika experter på djupet undersöktmänniskor i områden av världen där människor lever längst, därdet finns flest hundraåringar. Det gäller ett områden på önOkinawa i Japan, ett bergsområde på Sardinien (också en ö), ettensligt område i Costa Rica samt en grupp sjundedagsadventister iLos Angeles trakten. Och han kommer fram till att det finns vissapunkter som deras liv har gemensamt. Men det här är ändå barareportage det är inte kontrollerade studier där man förvissat sigom att alla ovidkommande faktorer är kontrollerade och inte inverkarpå resultatet. Är sådana här ”reportage” av något värde.Förvisso har man tillbringat en lång tid på de olika ställena ochväl satt sig in i hur livet fortgår i de här trakterna där mångablir hundra år Dan Buettner hävdar att man genom olika åtgärderkan vinna ytterligare cirka 10 år att leva om man lever som de härmänniskorna.

Att leva mycket länge- beror det på ett hälsosamt liv?

Ioch för sig är inte att leva länge något eftertraktansvärt isig. Det är beroende av om man lever med kvalitet eller inte, mendet intressanta för mig är att det som gör att man lever längresannolikt är samma saker som gör att man är frisk och det äreftertraktansvärt. Läste någonstans att rent genetiskt kunde leva länge förklaras bara till 25-30 procent och då bör ju miljöfaktorerer spela in en hel del, som rökning, kost, motion med mera. Därför tycker jag att det är intressant att tareda på vilka faktorer hittade Buettner & Comp på de härplatserna som de kallar Blue Zones.

Omde här faktorerna har stöd i forskning och studier då väger detyngre. Ett problem här är att Buettner har med sig en del forskarepå sina exkursioner som naturligtvis letar efter speciella saker somde tror har betydelse, något som i forskarvärlden kallas bias, ochsom innebär att man tolkar in vad man redan vet, favoriserar svarsom man redan vet. Det är därför man försöker att göra studierblinda, det vill säga de som följer upp det man undersöker skallinte veta exempelvis om man fått placebo eller aktivt piller ellervad det nu gäller. Men sådan här bias är naturligtvis ännustarkare i det här tillvägagångssättet.

Minbias är att jag vill veta vad kan man göra för att må bättre,och då har jag redan nu en viss bias till att det är bra medgrönsaker och frukt, att slappna ibland, att röra på sig, att interöka, att minska snabba kolhydrater men också på mättade fetter,omega-6 och allra viktigast på fettfronten konstgjorda transfetter.Däremot är omega-3 och olivolja välgörande samt någon omega-6GLA.

Nå,vad hittar Buettner?

Sardinien

1.Mycket växtbaserad kost och endast sparsamt med kött

2 Drick getmjölk

3. Starka familjeband

4. Vörda äldre personer.

5 Promenera

6 Drick ett glas rött vin per dag eller två

7. Ha roligt i vänners lag

8. Alla äldre hade en viss solbränna, tydande på att de fick nog med D-vitamin

Okinawa

1. Växtbaserad kost. Fläsk kött endast vid speciella tillfällen.

2 Äta bönor, soja, tofu.

3 Trädgårdsskötsel. Även om det är bara några lådor.

4 Att äta tills man är 80 procent mätt. Kallas på japanska Hara hachi bu.

5.Ha starka vänskapsband som ger social trygghet både ekonomiskt och att möjlighet att umgås

6 Fortsätt vara aktiv och rör dig även som äldre.

7. Gräv inte ned dig i dina sorger utan njut av nuet.

8 Att ha ikigai, vilket betyder att man varje dag känner att man har en mening med livet.

9. Även här fick man troligen tillräckligt med D-vitamin

Costa Rica

1 Dricka hårt vatten (fanns i området med många 100-åringar)

2 Ät lätta måltider, speciellt de senare måltiderna. Man åt specialbehandlad majs samt mycket bönor.

3 Många mycket gamla kände ett ändåmål med livet.

4 Fokusera på familjen.

5. Vårda sociala kontaktnätet.

6. Fortsätt anstränga dig.

7. Sola förståndigt men se till att man får tillräckligt med D-vitamin

Loma Linda. Sjunde-
dagsadventisterna i Los Angeles.

1.Man gjorde ett totalt break från all stress, arbete och liknande på lördagen, sabbaten

2 Man åt mycket vegetariskt och även veganmat. Åt mycket nötter, dvs omega-3.

3 Åt mycket sparsamt med kött. Många var vegetarianer.

4.Åt lätta måltider, speciellt en tidig lätt middag. Åt frukost som en kung, lunch som en prins och middag som ett fattighjon. Lite kalorier till den tid då man gör av med lite.

5 Dricka mycket vatten.

6.Var regelbundet ute och njöt av naturen, vilket innebar bland annat lågintensiv motion. Promenader.

7.Man umgicks till stor del med de som hade samma värderingar, dvs sjundedagsadventister.

8. Man gjorde mycket frivilligarbete och liknande.

Hurskall man förstå detta.

Inbyggdstresshantering: En viktig del är att det tycks finnas en sortsinbyggd stresshantering i respektive samhällen, nämligen de socialaförhållandena, familj- och vänskapsband. Det är välkänt frånforskning att det sociala nätet har stor betydelse för hur manklarar sin situation vid stress. I vårt moderna samhälle går detkanske åt motsatt håll?

Inbyggdfysisk aktivitet: Även beträffande detta finns det inbyggt isamhället utom hos sjundedagsadventisterna. Men där ingår det ideras livåskådning att man skall vara ute i naturen och röra påsig. Det finns inga direkt maratonspringare i någon av gruppernautan det handlar mer om regelbunden fysisk aktivitet, man är herde,man sköter trädgård osv.

D-vitamin.Att vara ute i friska luften, få D-vitamin.

Dietentycks viktigt liksom lätta måltider. Genomgående är ocksåatt det är mycket kost som kommer från växtvärlden. Kött ätsmera sällan till aldrig. Bönor, soja, frukt, grönsaker. Maten kanta en del plats men innehåller lite energier.

Lättamåltider där man äter det mesta på morgonen.

Attitydtill livet. Att göra klart för sig varför man lever, vad ärdet för mening med livet. Att varva ned. Meditativa aktiviteter.

Efterboken har man besökt en femte blue zone

Att inte vara med i tanken, känslan när man äter

2011-09-24T00:23:00.000+02:00

Mindless ätande.

Jag har skrivit en del om mindfulness.Nu har jag funnit en bok som heter mindless eating av Brian Wansink.Det går lätt att hitta videos på You tube med honom.

På första videon tittar han på dettypiska amerikanska köket:

Det första han pekar på är TVn. Äter man med TVn på är man inte riktigt med när man äter. Manuppmärksammar inte vad det smakar, när man är mätt, man barastoppar i sig tills maten är slut. Brian Wansink säger att ätandevid TVn är lättaste sättet att överäta.

Det är nog så i Sverige också. Detär inte ovanligt att man plockar med sig maten till TVn.'

En annan sak: Ju större tallrikar,ju större skålar, ju rymligare glas vi har- desto mer äter vi. .

Vi använder större och störretallrikar. Ju större talrikar desto större portioner äter man.Samma gäller glas men där kan man lura sig avseende vilka somrymmer mest eller minst. Se videon.

Använd glas som innehåller mindre.

Varför stoppar man undan det som ärnyttigast i kylskåpet. Grönsakerna.

Organisera ditt kylskåp, ofta är felsaker till hands. Grönsaker är oftast undanstoppade. Däremot sötadrycker och mycket fetma skapande grejer är bara att plocka fram.Kakor med socker och ohälsosamma fetter finns nära till hands.Nära finns sådant som innehåller mycket kalorier som man går ochsmåäter av. Grönsakerna vill liksom inte komma fram..

I video två illustrerar Brian Wansink att man äter mera om man serverar glass i större skålar .I etttest tog de som fick en större skål 53 procent mer glass än de somfick en mindre skål.

Lite reklam om hamburgare

Det är också skoj att se reklam omhamburgare. Det är ett ganska bra exempel på hur man vill stimuleraätandet. Man fyller på med olika lager av födoämnen som allalockar stimulerar aptiten.

Där finns sött, där finns salt ochdär finns fett. Det finns inte bara ett sockersug, även fet mat ochsalt mat stimulerar att man vill äta. Jag skrev om detta i inläggetom att hjärnankidnappas av mat.

Om reparativ medicin vid diabetes mellitus

2011-09-20T22:37:00.001+02:00

Vad är diabetes?

Svar: Förhöjt blodsocker .

Netdoktorskriver ett slumpmässigt mätt blodsocker som ligger på över 11mmol/L tyder på diabetes. Ett fasteblodsocker över 7 mmol/L eftertvå mätningar innebär diabetes.

Sjukdomen diabetes har man kännttill i flera tusen år Ordet diabetes kommer från grekiska ochbetyder sifon, ett uttryck för att de sjuka drack ständigt ochkissade oupphörligt. Ordet mellitus betyder honung och syftar påatt urinen innehöll socker.

Vanligaste formerna av diabetes är Diabetes typ I och diabetes typ II ( tidigare åldersdiabetes). Det finnsäven andra former av diabetes, graviditetsdiabetes och sekundär diabetes som orsakas av andra sjukdomar m fl. Vidare finnsdiabetes insipidus som inte alls har med insulin att göra utan ären oförmåga att koncentrera urinen pga hormonbrist.

Diabetes typ I (tidigare juvenileller ungdomsdiabetes) är en autoimmun sjukdom där de celler ibukspottskörteln som producerar insulin angrips av immunsystemet ochförstörs. . Så småningom blir man sämre och sämre om man intehittar felet. Diabetes typ I var förr en dödlig sjukdom innaninsulinet kom.

Under en period strax efter man fåttdiagnosen har man en viss insulinproduktion och kan om man ändrar pådieten klara sig utan insulin. Detta har man kallatsmekmånadsdiabetes (honey moon diabetes), eftersominsulinproduktionen till slut försvinner. Detta är en period somman med behandling försöker förlänga och på sikt hoppas man attbromsa upp sjukdomen där.

Diabetes typ två beror inte påinsulinbrist utan att insulinet fungerar sämre. Övervikt är mycketvanligt men behöver inte finnas. Medelvikten har ökat i västvärldenoch man talar om en fetmaepidemi i alla grupper. Detta har lett tillatt man nu också ser diabetes typ två hos barn, och det är en avanledningarna till att man inte längre kallar sjukdomenåldersdiabetes. Andra tillstånd samtidigt med typ II diabetes ärvanliga: högt blodtryck, höga blodfetter, åderförkalkningssymtomoch som nämnts tidigare fetma.

Miljön och diabetes.

Miljön har inverkan på både typ Ioch typ II diabetes men det är inte samma faktorer. Vad somegentligen påverkar diabetes typ I vet man inte till hundra procenteller ens femtio men sjukdomen är vanligare i de samhällen vikallar västerländska. Det är mer sällsynt med diabetes typ I ilantbruksmiljöer i exempelvis Afrika eller Indien än det är i USAeller Europa. Den så kallade hygienhypotesen har diskuterats som enförklaring. Den innebär att miljön har blivit friare frånparasiter och kroniska infektioner, vilket medfört att immunsystemetpå ett sätt går på sparlåga. Man forskar bland annat utifrån detta. Diabetes har också ennord-sydgrandient, där solen skiner mer sparsamt är diabetesvanligare och det finns en del forskning om diabetes och D-vitamin. (Gäller både typ I och II).

Beträffande diabetes typ II är manmera bekant med vilka omgivningsfaktorer som inverkar. Där är kost,överätning, övervikt och för lite fysisk aktivitet välkända bovar.

Historik och diabetes.

Diabetes i de båda vanliga formernahar man känt till i tusentals år. Förr var det en dödlig sjukdomoch först i och med att insulinet kunde framställas blev detannorlunda.

Eugene Opie en amerikan upptäcktesambandet mellan langerhanska öarna och diabetes. Han fann att hosbarn som dött av diabetes hade de lagerhanska öarna förstörts avinflammation. Det var lymfocyter som orsakade inflammationen. Dettavar 1901.

Banting och Best gjorde försök påhundar med langerhansk extrakt och lyckades sänka blodsockret.

Detta var 1921. 1922 började deinjicera patienter men det var inte framgångsrikt. Inom kortbörjade man kunna tillverka insulin från djurpancreas, och detkonstgjorda insulinet kom mycket senare.

Sedan kom mediciner i tablettform somdels kunde stimulera insulinproduktionen och dels öka känslighetenför insulin ( minska insulinresistens).

När jag var ung läkare hade jag nogen känsla av att man snart skulle kunna bota diabetes men vägendit är snårigare än jag trodde. Dock har ju mycket förbättratsbeträffande diabetesvården. Man har fått större möjligheter attkunna följa att man har bra blodsockervärden och styra dem, medföljden att riskerna för komplikationer minskas och mycket mer. Påden negativa sidan är att diabetes typ II har ökat i storutsträckning på grund av den minskade fysiska aktiviteten ochfetmaepidemin.

Man har också blivit bättre på attminska komplikationer typ synskador på grund av diabetes.

Man kan transplanterabuksportkörteln

Man har använt transplantationer av pancreas vilket kan ge en god kontroll.

Det finns alltså en massa fördelar med detta men det finns nackdelar

risker med operationen
organet kan avstötas
den autoimmuna inflammationen kan återkomma
starka mediciner som skall motverka avstötningen
det finns få bukspottskörtlar att transplantera.

Transplantationen är ofta värre än att ha sjukdomen. De som redan har en transplantation kan dock vara betjänta av samtidig transplantation av pancreas om de har diabetes.

Transplantation av langerhanskaceller. Detta är betydligt lättare operation som kan ske genom”insprutning” av dessa celler i pancreas. Detta kan ge kontrollav blodsockernivån i varje fall för en period. Det finns för fålangerhanska celler för att kunna göra nya öar.

Man har försökt att transplanteradjur med langerhanska öar från andra djur men det fungerar dåligt.

Framställning av Langerhanskaceller

Man försöker därför nu att byggalangerhanska öar på laboratorium. Att bygga upp det med hjälp avgenteknik har visat sig komplicerat.

Man har försökt att fåLangerhanska öar att föröka sig på laboratorium men det har varitsvårt med detta.

Ett tredje sätt är att försöka odlalangerhanska öar precis som det sker då de bildas i kroppen.

Man har försökt göra langerhanskaceller från totipotenta celler och pluripotenta stamceller men dethar varit svårt

Nu försöker man att göralangerhanska celler från patienters egna stamceller. Man försökeratt göra det på liknande sätt som man klonade fåret Dolly.

Ibland är börjar forskare forska avpersonliga skäl. Jeffrey A. Bluestone är en sådan forskare inomdiabetes området. Båda hans föräldrar hade diabetes och dåfadern fick behov av ny njure donerade Jeffrey en av sina. Detkanske inte är så konstigt att han ägnar sin forskning åt gåtandiabetes och vad man kan göra åt den. Han verkar vid DiabetesCenter UCLA San Fransisco. Han ägnar sig bland annat åt att finnaen någon form av behandling vid autoimmuna sjukdomar som skall hämmade delar av immunsystemet som angriper den egna kroppen. Vid diabetesär det de insulinproducerande langerhanska öarna i bukspottskörtelnsom angrips, vid MS är det myelinet. Hur skall man kunna ta bortdenna verksamhet hos immunsystemet och inte samtidigt ta bortförsvaret mot infektioner, mot cancertumörer och liknande? Om manlyckas med en sådan teknik skulle man kunna behandla bland diabetestyp I i ett tidigt skede, dvs under den tiden man har ensmekmånadsdiabetes. På så sätt skulle man kunna göra attutvecklingen stoppas och kroppens egna läkande krafter kan sättain. Det pågår sådana försök.

Källa: föredrag med Michael German vid UCLA, SF: se youtube video

Framtidens sjukvård: Stamcellsbehandling av MS

2011-09-19T14:04:00.000+02:00

Jag lyssnade på neurologen Jan Fagiusförra året i samband med en informationsdag om MS. Han berättadedå om de fall av autologa stamcellstransplantationer som gjorts iSverige, och att han såg det nästan som en bot för MS, i varjefall om man gjorde det i ett tidigt skede. Det finns risker med dennatyp av stamcellsbehandling akut, i och med att man slår ut det egnaimmunförsvaret bland annat och under en period blir man mycketkänslig för infektioner. Därför är det en behandling man barager personer med mycket speciella förlopp av sjukdomen, förlopp somvarit dramatiska försämringar, för att inte säga livshotande.

Det finns ocksåstamcelltransplantationer som utförts utan några sådanabehandlingar av immunsystemet vilka som jag uppfattar det ärmeningslösa eftersom man bibehåller det sjukliga immunsystemet ochbara sprutar in stamceller. Man kan mot stora summor får sådanabehandlingar utförda i olika länder. Av vad jag

Behandling med Mesenkymala Stamceller

Nu skall man emellertid i en fas Iundersökning göra stamcellsbehandlingar med en form av stamcellersom kallas mesenkymala stamceller. Detta är stamceller som blandannat utvecklas till bindväv. Man har funnit att dessa stamcellerhar en del reperativa egenskaper. Forskarna Kaplan och Miller bådavid

Case Western University,Cleveland, Ohio har funnit att mesenkymala stamceller MSC kanutvecklas till ben och senor men de förstod också att MSV kundemedverka till att ett ”helande” kunde ske på platsen för enskada som följd av att de mesekymala cellerna producerade vissasignalsubstanser som påverkade läkningen. De har studerat detta påråttmodeller av MS och funnit att MSC klart förbättrade rått MS.Därför går man nu vidare med en studie på människor med MS.

Forskaren Kaplan säger på inbäddade videon:MSC gör två saker. De bromsar upp det överaktiva immunsystemet,och dessutom förhindrar det ärrbildning. Ärrbildning är ett av destora problemet när något skall läka helt och fullt. Efterinflammationer uppstår ärr, som är icke fungerande vävnad. Vidtill exempel ryggmärgsskador är ett av problemen forskarna har atttampas med att det bildas ärrvävnad på platsen för skadan somförhindrar att skadan läker med funktionell vävnad. MSV cellernahar en förmåga att minska denna ärrvävnad och ger en möjlighetför att kroppens vävnad, i detta fall bl a myelinet skall kunnaläka till fungerande vävnad.

Studien kommer att omfatta 24 personer med primärt progressiv MSoch med skovförlöpande MS och pågå två till tre år. Man kommeratt ta tillvara mesenkymala stamceller från benmärgen pårespektive patient och sedan odla och föröka dessa MSC för attsedan spruta in det i patienternas blod och sedan följa utvecklingenav deras MS. Man skall se om det är säkert, om det ändrarsjukdomsaktiviteten. Fyra personer har redan kommit med i studien.Första rapporteringen om 1-2 år.

KällaStemCellDigest.net

Framtidens sjukvård är här: Nej, regenerativ

2011-09-19T00:22:00.000+02:00

medicin är inte science fiction

: Ijuli 2011 opererade man in en biotekniskt tillverkad luftstrupepå en 38-årig patient på Karolinska Sjukhuset. Patienten hade enaggressiv cancer i luftstrupen som man försökt att behandla medbland annat strålbehandling. Den enda möjligheten var att gepatienten en ny luftstrupe men det fanns inga donatorer.

Man gjorde då en form efterliknandepatientens luftstrupe, med ett material som patientens immunsysteminte skulle reagera på, och därefter tog man stamceller frånpatienten och odlade på luftstrupen. Detta tog enligt Karolinskaspressrelease två dagar och sedan kunde operationen genomföras.

Jag kan inte utläsa hur det är tänktmed formen, kommer den att finnas kvar där för evigt eller lösesden upp med tiden. Jag har läst om att vissa sådana material somformas görs av upplöses med tiden och ersätts helt av de egnacellerna.

Jag vet heller inte hur patientenfortsättningsvis mår (men operationen gick bra, och han kundeskrivas ut) däremot vet jag att en30 årig tvåbarnsmor Claudia Castillo opererades i Barcelona påett liknande sätt, med skillnaden att formen då utgjordes avluftstrupen från en död patient där man tvättat bort alla celleroch därmed allt som kunde kännas igen av patientens immunsystem somkroppsfrämmande. Castillos luftstrupe hade förstörts av TBC.

Operatör både i Stockholm och iBarcelona var Paolo Macchiarini.

Här en video om operationen iBarcelona.

Mer om framtidens sjukvård

2011-09-18T00:23:00.000+02:00

REGENERATIV MEDICIN

Jagligger och ska somna, jag ser okända bilder

ochtecken klottrande sig själva bakom ögonlocken

påmörkrets vägg. I springan mellan vakenhet och dröm

försökerett stort brev tränga sig in förgäves. T. Tranströmer

I korthet går det utpå att man odlar fram de nya organ som behövs, exempelvis nyanjurar, bukspottskörtel, lever, hjärtklaff om en person behöverett nytt. Det handlar om att snabba upp den hastighet med vilkenkroppen kan läka sig själv och också att öka möjligheterna förkroppen att läka sig själv.

Idag kan man få ett nyttorgan om exempelvis någon donerar en njure eller om någon dör ochman godkänner att man får ta organet. Om man har en skadad höftkan man få en ny konstgjord höft. Regenerativ medicin innebäregentligen att man till slut är precis samma människa som förutmed undantaget att det skadade organet är läkt. Härkan man höra kirurgen Alan Russel tala om detta. Han säger att dethandlar om att lära sig kroppens språk. Under första tredjedelenav en graviditet kan ett foster frambringa en ny extremitet och detförlorar den. Innan ett barn blivit ett halvår kan en förloradfingerspets växa fram men vid fem års ålder finns inte denförmågan. Det finns alltså hos människan en förmåga tillregerativ läkning; det är den förmågan det gäller attåteruppväcka, säger Russel.

Med regenerativmedicin hjälps kroppen att läka sig själv. Man slipper stå i köför att få ny njure, man slipper starka mediciner.

Med den här tekniken kanman odla fram ett nytt organ med individens egna celler. Dettainnebär dels att man kommer ifrån långa köer och det innebärockså att immunsystemet inte stöter bort det nya organet och manslipper starka mediciner som skall dämpa immunförsvaret. Varjeorgan i kroppen har speciella stamceller som är unika för denkroppsdelen. För att kunna få fram nya organ gäller att ta framsådana och sedan få dem att tillväxa och föröka sig till de kantäcka en form just organet i fråga.

Man kan också användaännu primitivare stamceller från till exempel fostervätska ochgenom det få fram celler som andra individer inte stöter bort. Detinnebär att cellerna själva i stort sett gör arbetet med läkningenbara de får möjligheten.

Formen på organet kan manfå på olika sätt. Ett sätt är att man har exempelvis en leverfrån en död och sedan tvättar man bort alla celler från den ochkvar finns då ett skelett av trådar som immunsystemet inte reagerarmot och bortstöter. Det är exempelvis kollagen som immunförsvarettolererar.

Men man kan också medandra tekniker skapa fram former som sedan man bekläder med deceller som är aktuella.

Vid Wake Forest Instituteodlar man för närvarnade fram över tjugo organ. Man arbetar blandannat med urinblåsa, njurar, lever, lungor, hjärtklaffar, matstrupeoch i en del fall har man kunnat ge personer nya organ. En flicka somföddes med en defekt urinblåsa på grund av ryggmärgsbråck ficken ny blåsa gjord och implanterad enligt vad chefen vid Wake ForestInstitute AnthonyAtala säger på en TED föreläsning. Flickan kommenterar:Jagär lycklig. Jag var oroad att skulle råka ut för en”olyckshändelse” eller nåt. Men nu kan jag bara gå ut medmina vänner och göra vad jag vill.

Mankan bygga fingrar. Man konstruerar ett lager i taget. Först understalaget benet som sedan fylls med brosk. Sedan muskler osv. Ju merkomplicerade organ desto fler lager måste göras.

Härberättar Anthony Atala en del om arbetet. Man får se bland annatatt man använder skrivare i arbetet med att skapa ny organ.

Attgöra ett nytt hjärta på en skrivare-

Mananvänder ”kontorsskrivare” för att bygga upp organ som man kanse i filmen. Man använder celler i stället för bläck och skriverut ett lager åt gången.. På det sättet kan man exempelvis ”skrivaut” ett hjärta. Tankarna är att man så småningom skall kunnagöra ett nytt hjärta åt en individ som behöver det

ECM-med det kan man göra en ny matstrupe, en ny muskel.

.Enväg man prövar att organ skall återskapa sig själv är ECM, sombetyder extracellullär matrix och det är egentligen den ”materia”som finns mellan cellerna. Det kan man bland annat få frånurinblåsan på grisar. Genom ECM försöker man få kroppsdelen ifråga att tro att det är ett foster igen och börja göra en nykroppsdel. Dr Badylak vid Mc Gowan Institute of RegenerativeMedicine i Pittsburgh har redan använt metoden på en man medcancer i matstrupen. I stället för att ta bort matstrupen och baralåta det läka med ärr planterade man in ECM där man opererat bortcancern. Detta var i april 2010. Man kan läsa om det här.

Manhar också använt ECM på soldater som skadats i Irak. I artikelnovan beskrivs hur en soldat fått en ECM i en skadad muskel ochmuskeln har sedan växt till sig och förbättrat tillståndet.

Detfinns oanade möjligheter med den här. Att få kroppen att läka sigsjälv. Jag undrar hur mycket vi satsar på detta i Sverige

Vad är TED talks

2011-09-16T00:17:00.000+02:00

Vad är TED talks?

TED är en organisation som villlyfta fram idéer som är värda att sprida. TED står föreTeknologi,Entertainment (underhållning) och Design och bildades på1980 talet av med representanter för dessa grenar.

TED har årligen två konferenser delsen varje vår i Palm Springs och Long Beach och dels ensommarkonferens i Edinburgh. Till konferenserna inbjuds världensfrämsta tänkare och entreprenörer att ge sin livs föreläsning på18 minuter eller mindre.

TED talks är en del av TEDsverksamhet där mycket framträdande personer inom olika områdenberättar om vad de idéer som har gjort dem så framträdande.

TED talks på video lanserades 2006 ochframtill i dag har 300 miljoner personer tittat på olika videos.

De senaste dagarna har jag bäddat innågra videos från TED talks.

Morgondagens läkare

En av demvar med Anders Ynnerman: Visualisera den medicinska dataexplosionen.Jag tycker den ger en ganska bra bild av hur medicinen och hurläkaren i framtiden kommer att vara. Kanske kommer framtidens läkareutbildas på Tekniska Högskolan? I filmen visas framtida perspektivför kirurger men det kommer att handla om alla former av medicinskverksamhet.
Morgondagens diagnossättning

Jag är ganskaövertygad om att morgondagen diagnossättande kommer att ske medhjälp av datorer. En del finns redan nu men det kombinationer avblodprover och olika avbildningssätt kommer ganska snart attrevolutionera vården som vi inte kan föreställa oss idag.

Vem tar hand om mjuka vården?

Men något kommeratt saknas? Människan blir inte en maskin i och med det här.Mjukvärdena kommer alltid att behövas. Jag inbäddade också envideo om kronisk smärta. Jag är inte så övertygad om attdatamaskinen kommer att kunna behandla kronisk smärta helt ochhållet, den typ av vård som Elliot Krane berättade om eller detsom finns i denna video av Oliver Sacks, där han berättar omhallucinationer som kan komma om man får syn eller hörselskador.

Något för vår skolminister JanBjörklund från TED talks. Länktill föreläsning av Sir Ken Robinson: Dödar skolankreativiteten?

Här är länktill TED talks. Där finns mycket intressant att lyssna på.Observera att många föredrag finns med svensk textning.

Här kan du se vilken del i hjärnan som aktiveras då du rör ett ben eller...

2011-09-15T00:28:00.000+02:00

Mera TED talks. På denna video kan man se de enorma tekniska avbildningsmöjligheter som nu finns med hjälp av datortomografi, f MRI. Dessutom liten bild av vad som kommer att hända i framtiden med detta.Det hela säger också en del om hur lärkaryrket kommer att förändras. Diagnostik kommer sannolikt att göras på helt nytt sätt vid många olika tillstånd. Här finns TED videon med Ander Ynnerman med svensk översättning.

Den kroniska smärtans mysterium

2011-09-15T00:00:00.002+02:00

Föreläsning på TED talks: Här på Svenska.Kronisk smärta kan vara ett symtom efter en enkel olyckshändelse som beskrivs i videon och det finns också kronisk smärta vid kroniska sjukdomar som kanske inte alltid svarar något som egentligen ger smärta. Den finns där ändå. Kanske är det gliacellerna även där som spökar som det beskrivs i videon?Lyssna till Elliot Krane,