Undersökningsmetoder: ryggmärgsvätskeprov eller lumbalpunktion.

bilden är felritad man skall böja sig framåt för att det skall gå lättare att komma in med nålen mellan kotutskotten

Ett prov på ryggmärgsvätskan eller spinalvätskan är ett av de sätt man har att diagnosticera multipel skleros.

Man har flera kriterier för att kunna ställa diagnosen MS.

• Ett kriterium är kliniska bilden, sjukdomens förlopp. Den skovformade bilden, det vill säga att man blir sjuk med i fallet MS neurologiska symtom som sedan går bort i större eller mindre utsträckning är en del av detta. Om man inte har skov finns det andra förlopp som talar för MS.
• Ett annat kriterium är kliniskt status, dvs vad undersökaren hittar vid den kliniska undersökningen. Det är sådana saker som balans, koordination, rörelseförmåga, muskeltonus, reflexer med mera.
• Ett tredje kriterium är om man har fynd på magnetkameran som överensstämmer med MS.
• Ett fjärde fynd i ryggmärgsvätskan talande för MS.

För att ställa diagnos vill man helst att samtliga kriterier skall vara uppfyllda. Men det är inte alltid möjligt. Patologiska förändringar i ryggmärgsvätskan finner man i cirka 95% av fallen. Fynd på magnetkamera finns inte heller i alla fall.

Vid provtagningen kan patienten sitta eller ligga på sidan med avklädd överkropp. I de flesta fall går det lätta att känna på ryggen var respektive kota finns. Det kan vara problem ibland då patienten är kraftigt överviktig. Det är viktigt att kunna palpera ( känna) fram rätt ställe att göra punktionen på. Ryggmärgen slutar på en viss nivå i ländryggen och man skall sticka nedanför detta ställe för att få ryggmärgsvätska.

En del förundersökningar bör man göra innan provtagningen och det är givetvis mycket viktigt med sterilitet mm.

Vad ser man i ryggmärgsvätskan? Man letar efter om det finns tecken på inflammation i CNS.

Man kan då se vita blodkroppar, man kan titta efter antikroppar, immunglobuliner.

Immunglobulinerna undersöker man med en metod, som kallas isoelektrisk fokusering eller elfores. Vita blodkroppar av typ B-lymfocyter producerar antikroppar i olika klasser. Dessa kallas immunglobuliner. Vad man vill ta reda på är om det produceras antikroppar innanför blodhjärnbarriären, i Centrala Nerv Systemet. Man jämför därför blod och ryggmärgsvätska. Om det då visar sig att det finns tecken på immunglobuliner som produceras i CNS ( intrathecal produktion) kan detta vara ett tecken på MS. Intrathecal produktion finns emellertid vid många andra tillstånd.

Principen är att man separerar immunglobulinerna i blodplasman och spinalvätskan med hjälp av elforesen. Man placerar lite av respektive vätska på en plåtfolie med gel och anbringar ett elektriskt spänningsfält. Det uppstår då en sorts tävling mellan olika gener så att de kommer olika långt. Om det finns tydliga markanta streck på den bild en sorts band, kallas detta oligoklonala band. Om det då visar sig att det finns band i ryggmärgsvätskan som inte finns i blodet kan detta tyda på inflammation i CNS.

Lättare att förstå detta blir det om du tittar på följande länk.

Bild markerat med 1 visar jämförelse mellan proteinmönstren (immunglobulinerna/antikropparna är proteiner). Man ser här inga band. Normalt.

Bild 2 visar att oligoklonala band finns i ryggmärgsvätskan till höger men inte i blodplasman. Detta tyder på produktion av antikroppar i CNS, tecken på inflammation och kan vara tecken på MS.

Bild 3 visar identiska band i både plasma och ryggmärgsvätska (spinalvätska) men det finns extra band i spinalvätskan. Detta tyder på inflammation i CNS och kan vara MS.

Bild 4 visar på helt identiska band i både plasma och spinalvätska. Detta talar för en generell produktion av antikroppar och inte enbart i CNS.

Bild 5 visar abnorma band som finns vid vissa sjukdomar.

Blir man dålig efter lumbalpunktionen?

Det är inte så ovanligt med huvudvärk av olika grad. Men i många fall känner man inget alls. Jag hade en del huvudvärk en dag efteråt. En del av huvudvärken tolkar man kan bero på att ryggmärgsvätska sipprar ut från ryggmärgskanalen. Om det är besvärligt kan man åtgärda detta med att spruta in lite av det egna blodet för att täppa till instickshålet (blood patch). Vanliga huvudvärkstabletter hjälper. Här kan du läsa en del om detta på engelska:

och här kan du läsa vad man säger på sjukvårdsupplysningen i Skåne om huvudvärk och andra biverkningar.

P/s

Helsingforsdeklarationen. Etik

Följ Helsingforsdeklarationen! skriver Eva Nilsson-Bågenholm i en understreckare på ledarsidan i läkartidningen.

Detta är apropå den yngling som inte fick fortsätta med behandling mot den allvarliga sjukdomen Hunters syndrom.Detta sjukdomstillstånd orsakas av att en enzymdefekt (enzymet.iduronate-2-sulfatase ) som gör att vissa ämnen kallade mucopolysaccharider inte kan brytas ned utan i stället lagras in i kroppens organ och leder till att deras funktion förstörs. Alltmedan detta fortsätter blir fler och fler organ involverade. Sjukdomen är allvarlig och få personer uppnår medelåldern. Finns cirka 2000 personer i hela världen.






Nu har 20-årige Kalle Dejemyr ställt upp i ett läkemedelsförsök under tre års tid. Det visade sig att medlet hade en god effekt. Men det fanns ett men sedan när studien var klar. Man var inte villig att betala Kalle Dejemyrs vård från sjukhusets sida. I Helsingforsdeklarationens paragraf 30 står enligt understreckaren att de personer som ingår i kliniska prövningar vid avslutad studie ska erbjudas den bästa behandling som studien identifierat.
Man skulle alltså redan vid planeringen av studien ha sett till att möjligheter till forsatt behandling hade funnits. Det är oerhört grymt av avbryta en verksam behandling i ett sådant här fall. Sverige är ett rikt land och små lägenheter i Stockholm kostar miljoner för att inte tala om villor.

P/s

Multiple Skleros- hygienhypotesen

bild från public health image library

Nya hygieniska förhållanden spelar en roll i att autoimmunitet utvecklas i moderna samhället. Åtskilliga belägg från forskning kopplar försvinnandet av malaria till ökning av MS på Sardinien skriver man på Science Direct

I en artikel försöker forskare från Italien och Canada hitta ett samband mellan malaria sjukdomens försvinnande och ökning av MS med hjälp av hygienhypotesen.
Hygien hypotesen säger att under tidiga barnaåren behöver immunsystemet utsättas för mikroorganismer för att utvecklas normalt. Brist på stimulering av mikroorganismer kan medföra att immunsystemet felprogrammerat och ökar mottagligheten för allergiska sjukdomar.

Förhållande mellan malaria och MS på Sicilien och den nuvarande förekomsten av Malaria i Afrika har studerats. Man har tittat på det medfödda immunsystemets aktivitet i form av ett enzym (Chitoriosidase=CHIT) som produceras av de så kallade ätarcellerna ( makrofagerna) i immunförsvaret och också undersökt den gen som producerar CHIT, samt plasmodiumrelaterad immunitet i dessa grupper.

Man fick data från både experiment särskild designade för denna studie och andra data från tillgänglig litteratur. Dessa data antydde att i Afrika är mutation sällsynt av den aktuella genen och MS incidensen är mycket låg beroende på omodifierad påverkan av parasiter och hygieniska förhållanden medan i Sardinien finner man en relation mellan mutation av CHIT1 genen, aktiviteten av enzymet chitoriosidase (CHIT) och prevalensen av MS, till och med i en högre utsträckning jämfört med Sicilien, där det tidigare varit lägre frekvens av malaria förekomst.



Utifrån detta säger man att man funnit övertygande argument för att åtminstone till en del har MS ökat de senaste fyra decennierna i Sardinien också som en följd av utrotandet av malaria. Denna infektionssjukdom som fanns i århundranden i Sardinien har vid sidan av en väldokumenterad enzym brist och patologi hos röda blodkroppar även efterlämnat en abnorm makrofagreaktivitet mot Plasmodium falciparum. Som ett resultat producerar vissa sardinier abnormt höga nivåer av av medfödda immunämnen, reliker från tidigare skydd mot malariainfektion som svar på nya omgivningsfaktorer.

Därför har MS varit föremål för en oförklarlig epidemiologisk ökning under de senaste decennierna på Sicilien därför att celler i det medfödda immunsystemet, celler som utvecklats under århundranden som försvar mot den mikroorganism som orsakar malaria (Plasmodium falciparum malaria), och har behållit benägenheten av överreagera på retande faktorer även efter försvinnandet av malaria. Denna hypotes kan ha en påverkan mot att styra behandling mot terapier riktade mot medfödda immunfaktorer i stället för antigenspecifika terapier.

Något som skyddat mot en sjukdom, ett skydd som utvecklats av immunsystemet under sekel blir efter att sjukdomen utrotats inte nyttiga längre- men kan de leda till nya sjukdomar, vända sig mot egna kroppens vävnader? En sak man mycket diskuterat avseende allergi har varit skillnaden mellan öst och västeuropa. I Öst fanns tbc och andra infektioner, luftföroreningar i högre utsträckning än väst men det fanns färre allergier där. Man diskuterade hygienhypotesen där också. Undrar om man följer det nu när östeuropa västifieras.
P/s

Lite om miljöns betydelse

Robert Sapolsky berättar om viktökningen i två tyska barnhem efter kriget.

I ett barnhem A styrde fröken Grön med kärlek och omtanke. I det andra B förde fröken Svart regemente. Och så efter 24 veckor slutade fröken Grön och fröken Svart tog över hennes barnhem. Det fick kraftiga konsekvenser för båda barngrupperna. Det var en tragedi för fröken Gröns barn. Dock gav det forskarna ett mycket lärorikt material.
P/s

Kosttillskott kanske en framtida medicin mot både skov och progression

Brister avseende sockerämnen på cellernas ytskikt kan främja den inflammation som man ser vid MS och likaså de degenerativa förändringarna, som ofta kommer senare. Allt enligt en forskningsrapport från University of California. Dessa fynd kan möjligen också betyda att kosttillskott liknande glukosamin kan bli användbart som ett medel, som intas via munnen, vilket skulle kunna korrigera dessa defekter och behandla både effekterna både inflammation och degeneration. Dessa fynd kanske gör det möjligt att behandla både inflammationen och nervscellsförstörelsen ( neurodegeneration), enligt professorn i neurologi och microbiologi dr Michael Demetriou vid University of California. Dett är speciellt viktigt eftersom det förnärvande inte finns någon behandling mot neurodegeneration vid MS. (Grovt kan man säga att neurodegeneration motsvarar den så kallade progressionen, ökningen av handikapp medan man grovt kan säga att inflammation motsvarar skov)

Vid test på möss har Demetriou funnit att genetiska brister i en process som kallas proteinglycosylation lett till en spontant uppkommen sjukdom som är mycket liknande MS inkluderande förlamning i förbindelse med inflammatorisk skada på den skyddande myelinskidan på nervceller och degeneration av nervceller och deras axon. Proteinglykosylation syftar på att vissa sockerämnen binds till proteiner. .
Michael Demetrious fynd är den första genetiska modellen av MS i vilket både den inflammatoriska skadan på myelinet och neurodegenerationen kommer av samma brist längs en enda biologisk väg. Det glucosaminliknande ämnet som korrigerade felet heter N-acetylglucosamin (GlcNAc)
Detta är alltså mycket tidig forskning och det behövs givetvis mycket forskning på människor. Det är också intressant ur aspekten kost och MS.

Källa Multiple Sclerosis Resource Center 21/9 2007
P/s

Nord-sydgradienten eller ekvatorgradienten

Vem skall man tro på? Olika välrenommérade forskare för fram olika och motsatta åsikter om samma saker. Sanningen är väl att man skall tro på dem alla på ett sätt.













Om det är så att de är ärliga så förtjänar det att lyssnas till. Men studier har olika kvalitet. De vara olika upplagda, ibland kanske man inte lyckas hålla koll på alla faktorer som kan inverka, och det man får fram kanske inte är det man trott att man mäter. Man kanske vill undersöka en sjukdom har blivit vanligare under det senaste halvseklet. Man kontrollerar kanske hur stor befolkningen var i Sverige 1957 och hur många som var sjuka i den sjukdomen samma år, och så följer man de sifforna under låt säga 50 år och finner att antalat patienter har ökat betydligt mer relativt antalet invånare. Andelen sjuka i den aktuella sjukdomen var kanske 1 procent 1957 medan motsvarande 1997 var 2 procent. Är det då säkert att sjukdomen har blivit vanligare eller speglar siffran något annat? Kanske är det så att det är någon annan faktor som förklarar den skenbara ökningen. Det ganske är mycket lättare att ställa diagnos 1997 tack vare nya metoder? Kanske ligger försäkringsregler bakom att fler får diagnos? Kanske är det läkartätheten som medfört att de som har sjukdomen lindrigare också kommer under vård och kommer tidigare. Kanske har överlevnaden i sjukdom ökat? Det finns således många faktorer man måste ha kontroll på för att dra säkra slutsatser av en undersökning.


Om ser bort ifrån sådana faktorer kommer det alltid att finnas forskare som har olika uppfattning om samma sak. Om man tittar på läran om sjukdomars utbredning, epidemiologin och ser hur olika forskare ser på den så kallade nord-sydgradienten och MS. MS är vanligast ju längre man kommer från ekvatorn om man tar det lite förenklat.

I boken Multipel Skleros av Jan Fabius med flera säger man: det ligger nära till hands att tro att klimatfaktorer eller någon infektion förklarar detta förhållande, Men man säger också att den vita befolkningen i både Nordamerika och Australien är främst invandrade européer och det kan finnas samband med att MS är vanligare i denna befolkningsgrupp, till exempel att man har en speciell ärftlig egenskap. Samtidigt säger man att i till exempel Australien finns denna gradient så tillvida att i sydliga Australien har man mindre MS än i norra medan man tror att befolkningen är jämnt fördelad. Professor George Ebers är professor i neurogenetik vid Oxfords universitet tar också upp fallet med Frankrike. Där har bondebefolkningen en särskild sjukvårdsorganisation, och en effekt av detta är att man har ganska god koll på vilka som har vilka sjukdomar etc medan bondebefolkningen antas vara genetiskt ganska homogen. Även bland denna befolkning finner man den så kallade nord-sydgradienten.

I boken Multipel Skleros tar man också upp att om man flyttar från ett område till ett annat innan man uppnått en viss ålder tycks man inte ta med sig den ökade risken för att få MS men däremot över denna ålder gör man det. Vad säger det? För det första är det skriver man en svårt undersökning med många felkällor men trots dess begränsningar tycker man att undersökningarna talar för att man tar med sig risken att få MS med undantag för de som flyttar som väldigt unga.(10-20 år)

Att man tar med sig risken om man uppnått ett visst antal år liksom nord-sydgradienten (borde kanske heta ekvatorgradienten då den är tvärtom på norra halvklotet jämfört med södra) talar för att det finns en miljöfaktor. I boken Multipel Skleros skriver man att man främst misstänker att det är en effekt av infektioner, kanske främst virusinfektioner och ålder för insjuknandet men George Ebers vid Oxford univeritet säger: ." I många år tittade man efter vad som kunde vara infektionsframkallande som orsak till sjukdomen, men genetisk epidemiologi-studiet av sjukdomar i familjer och befolkningar-talar mycket starkt emot tolkningen att någon sorts infektion är roten till sjukdomen, primärt därför att vi kan visa att det inte finns någon ökad risk för människor som växte upp tillsamman, såvida de inte var biologiskt besläktade". Han säger i stället: Alla dessa saker säger klart att befolknings effekten är på en bred nivå och latitudeffekten talar starkt för relation till solsken. Den ledande kandidaten beträffande solskenseffekten är d-vitaminet.

Man ser alltså att mycket kända och erkända forskare kan tolka material på helt olika och något motsatta sätt. Egentligen säger väl detta bara att man inte kommit fram till pudelns kärna ännu, man skrapar fortfarande på ytan och vem vet kanske visar det sig att båda har rätt. Under diet skriver Fagius med flera: Det har spekulerats om att en stor andel fleromättade fettsyror, särskilt linol- och linolensyra i dieten skulle verka skyddande mot MS. Denna hypotes passar till viss del väl in i den geografiska utbredningen av sjukdomen. George Ebers tar också upp dieten i sammanhanget. Han talar då om Norge där gradienten inte riktigt gäller. Det är vanligare med MS i södra Norge än i norra. Men det har visat sig att där äter man mycket mer fisk som innehåller mycket d-vitamin= solskensvitaminet och därmed stöder denna avvikelse teorin.

Vad säger professorn i akutmedicin och redaktören för vetenskapliga tidskriften Emergency Medicine George Jelinek om geografisk fördelning av MS? ".Varför skulle det i praktiskt taget inte finnas någon MS vid ekvatorn och förekomsten stiga i direkt proportion till hur långt vi behöver resa för att komma till polerna. Esparza med medarbetare ställer upp de länder som studerats i ordning efter mortalitetstatistiken avseende MS och jämför detta med latituden, dvs avstånd från ekvatorn. Med några undantag är det nästan ett linjärt samband (se tabell 8.) Varför är det så?

Det tycks som om att svaret kan vara solsken. Alltfler vetenskapliga rapporter spekulerar i att solljus skyddar från utvecklingen av MS. (53,54) förvisso finns det många vetenskapsmän nu som föreslår att solljuset kan spela en skyddande roll i ett antal autoimmuna sjukdomar, inklusive MS, diabetes typ I och rheumatoid artrit.(66). Beläggen avseende MS och diabetes från epidemiologiska studier är övertygande och under senare tid har det varit ganska överraskande djurundersökningar som visar att djurmodellen av MS kan förebyggas av förbehandling med ljus och att progressen av sjukdomen bromsas upp med regelbunden solterapi. (kapitel 7 i boken Taking Control of Multiple Sclerosis)"

Min slutsats blir att det kommer nog att flyta mycket vatten under broarna i Madison county innan vi vet de slutliga svaren här. Tills vidare nöjer jag mig med att det är ganska väldokumenterat att det är bra för hälsan att se över sitt fettintag ( reducera mättade fetter och öka fleromättade och enkelomättade) samt att det kommit mer och mer stöd för hypotesen om solsken och d-vitamin. Sen om det hjälper mig ibeträffande MS är det ju bara grädde på moset. Jag kan ju inte uttala mig om effekten. En svala gör ingen sommar och kanske gäller detta särskilt MS med dess varierande och fluktuerande förlopp. Det bör man nog tänka på beträffande mirakelkurer men kanske också beträffande behandling över huvudtaget. Jag har till exempel märkt att placeboeffeken verkar fruktansvärt bra på mig. Det är hju inte fy skam det heller.
P/s

Om astrocyter och nybildning av nervceller

läst på MSRC 20070907

Ett forskarlag vid Aucklands universitet ledd av professor Mike Dragunow håller på att odla celler som tagits från den mänskliga hjärnan i syfte att studera om stamceller kan användas för att bekämpa sjukdomar som bryter ner nervsystemet typ MS och Alzheimer. Man planerar att arbeta med celler som kallas astrocyter som tillhör den så kallade stödjevävnaden med olika funktioner. Under senare år har forskare kommit att acceptera att vuxna människor kan nybilda neuron i CNS såväl i normaltillståndet som efter hjärnskada. Man letar efter var dessa nya neuron görs och en del forskning pekar på att de astrocyterna kan bilda neuron efter att ha ombildats till neurala stamceller. Kända uppgifter för astrocyterna är att bland annat att medverka till näringstillförseln för nervcellerna och att stödja dom ( som murbruk grovt bildlikt uttryckt).
Neurala stamceller kan bilda olika typer av nervceller och forskningsteamet arbete syftar till att fastställa om astrocyter kan bilda neuron och vilka förhållanden som gör att nya nervceller kan bildas ( neuronogenes)
astra betyder stjärna och cyt cell, astrocyt=stjärnliknande cell
Per aspera ad astra
sune