Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Translate

söndag, februari 25, 2007

Hälsans kontinuum









Världshälsoorganisationens /WHO/ hälsodefinition : Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysisk, mentalt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaron av sjukdom och bräcklighet. Där finns ett helhetstänkande som innebär att hälsa är inte enbart frihet från sjukdom eller motsats till att vara sjuk. Man kan tolka det på många sätt. Kan man till exempel ha en god hälsa och ändå vara allvarligt sjuk? Kan man till exempel ha MS men vara i ett tillstånd som kan beskrivas som fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Kanske faller det på "inte enbart frånvaron av sjukdom och bräcklighet( not merely the absence of disease and infirmity)".

Vart vill jag komma med det här. Hårklyverier? Nej, snarare vill jag fundera över hur man skall se på sjukdom och hälsa. Kan det ha betydelse för en sjukdoms förlopp? Om man betraktar sjukdomen, som något helt främmande som plötsligt bara finns där, och som man bara kan bota ,om man hittar roten till det onda och har medlet att bekämpa det, då innebär det att man angriper det på ett visst sätt. Vissa sjukdomstillstånd som exempelvis förkylningar vet vi att de i majoriteten av fall går över av sig själva, en del infektioner känner man överhuvudtaget inte riktigt av, kroppen tar itu med dem utan att man upplever sjukdom. I själva verket så är det väl så att i varje sekund av våra liv så finns det små sjukdomsincidenser, men kroppen och dess immunförsvar förhindrar dem från att bli allvarliga.

Som jag ser det befinner vi oss alla på ett kontinuum mellan punkterna hälsa och ohälsa. Vi befinner oss på vägen mellan ohälsa och hälsa hela tiden från att vi avlas till att vi dör. En svår livshotande infektion börjar alltid med någon form av organism, som exempelvis bakterie, virus, som i början är ganska beskedlig. Ibland kunde en enkel åtgärd, som att snabbt rengöra ett skrubbsår förhindra att en allvarlig sjukdom utvecklas. Många har väl sina huskurer då de känner att det är lite strävt i halsen, huruvida de verkligen hjälper är en sak, men de finns där. Törhända finns någon sorts placeboeffekt, även då man gör sådana saker. I själva verket så är det ett totalt omhändertagande man strävar efter, när sjukdomar skall botas. Om man till exempel har brutit en arm, är det givetvis viktigt att man underlättar ett riktigt läkande genom ortopediska åtgärder, men att läka frakturen sköter kroppen själv. Det finns alltså något i vår kropp som strävar mot läkning. Detta gäller också olika cancerformer och andra allvarliga sjukdomar. Vårt immunsystem bevakar hela tiden, vad som finns i vår kropp och är ständigt berett på att slå ner på farliga uppdykare, i form av en bakterie, förstadier till cancer och så vidare. Men ibland tar alltså den sjukdomsbringande uppdykaren sig fram och förmår att sprida sig. Varför? Eller kanske skall man fråga när händer det. Det kan jag givetvis inte svara på. Men jag vill illustrera det skeende som innebär, att det ständigt finns faktorer som verkar i ohälsobringande riktning och andra faktorer som verkar i riktning mot hälsa. Vad jag funderar på är, hur kan man stödja de faktorer, som underlättar för friskhetsfaktorerna. Och där finns en hel del kunskap om hur detta görs. I andra fall är det inte helt kartlagt men forskning pågår på detta viktiga område.

Man bär på en ryggsäck, med allehanda faktorer som kan bidra till sjukdom. Vid diabetes, olika allergier och en hel del sjukdomar finns ett ärftligt inslag och det kan man inte påverka på något enkelt sätt, men det finns också en mängd faktorer, som man själv eller omgivningen plockar in i ryggsäcken. Det kan vara rökning, dålig kosthållning, men också betydligt mera svårgripbara och ohanterliga saker, som sättet man tar sig an stressande situationer och stora förändringar i livet.
Den amerikanska-israeliska forskaren Antonowsky undersökte en grupp israeler och deras psykiska hälsotillstånd. Han jämförde en grupp som hade varit i koncentrationsläger med en kontrollgrupp som inte hade det. Han fann att i kontrollgruppen uppfattade sig 51 % ha en ganska god psykisk hälsa medan motsvarande siffra var 29 % för gruppen som suttit i koncentrationsläger. Det hade då givetvis varit ganska lätt att komma till slutsatsen att hela 71 % av de som tillbringat en period i koncentrationsäger inte hade någon bra psykisk hälsa. Men han blev i stället förbryllad och frågade sig; varför var inte siffran 100%.

Hur kunde någon ha levt i det helvete som ett koncentrationsläger innebar ändå ha en ganska bra psykisk hälsa, så många som 29%?! Antonowsky tog itu med att undersöka detta och kom så småningom fram till ett antal faktorer, som han sammanfattade i ordet KASAM, känsla av sammanhang. Han beskriver detta begrepp som en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning som man har en genomträngand och varaktig men dynamisk känsla av tillit till de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Känsla av sammanhanget består alltså av tillit till att det man upplever, känner har just ett sammanhang, går att förstå och i viss mån förutse. En term som man ofta nämnde under 60-talets psykiatridiskussion med bland annat Ronald Laing var ontologisk trygghet och den försökte i viss mån stå för något sådant. men var betydligt mindre strukturerad. Vidare säger Antonowsky att resurserna för att man skall kunna möta upp mot de krav, som dessa stimuli ställer skall finnas tillgängliga. Dessa krav är utmaningar som man upplever vara värde investering och engagemang.
På svenska finns boken Hälsans mysterium av Antonowski.

Begreppet KASAM är inte några egenskaper, som det på något sätt är lätt att förvärva så att man kan klara de påfrestande omändringar som skett i ens liv. Men det beskriver , att man kan ta sig an olika faktorer på det kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Man kanske kan plocka bort lite tyngande stenar i sin livsryggsäck, som till exempel rökning; man kanske till och med kan sortera ut lite stressande faktorer. Men man kan också lägga till faktorer som hjälper en att gå på den där vägen mot hälsa, faktorer som är som ballonger som ger en hjälp att lyfta.
Jag minns att jag testade mig själv avseende KASAM med hjälp av ett frågeformulär i Antonowskys bok. Det var många faktorer som kändes svåra att hantera. Men ändå principen att se så här på processen hälsa -ohälsa ger en verktyg att ta itu med sin situation.
P /sune

lördag, februari 24, 2007

Att skriva ner sina känslor

George Jelinek har ett stycke i sin bok Taking Control of Multiple Sclerosis som har undertiteln "Att skriva ner sina känslor"
Jag har direktöversatt detta för jag tycker det är intressant. (alltså dålig svenska)
"I april 1999 publicerade Smyth och medarbetare från psykiatriska kliniken vid STate Universty i New York resultaten från en enkel studie i JAMA (94). De gjorde en välupplagd kontrollerad studie och använde 112 patienter med kronisk astma eller rheumatoid artrit (RA). Liksom MS är RA en autoimmun sjukdom men målorganen för immunsystemet är lederna i stället för nervsystemet. Behandlingsgruppen ombads att vid ett tillfälle skriva om de mest stressande händelserna i sina liv. Kontrollgruppen ombads skriva om ett neutralt ämne. Med denna enkla intervention som gör att människor får ge uttyck för sina känslor som kanske inte har blivit helt frisläppta förr blev de "behandlade patienterna" bättre och de andra blev det inte. Detta skulle inte förvåna oss men för det skeptiska vetenskapliga samhället blev detta vetenskapliga "bevis" något av en chock. P värdena var 0,001, så det var inte troligt att resultaten berodde på en slump. Vidare var storleken av effekten förstummande. RA patienterna fick 28 % reduktion av sjukdomens allvarlighet (detta är ungefär samma nytta som fås av interferon och glatimeracetat vid MS.) och astma patienterna hade 19 % förbättring av lungfunktionen. Effekten kvarstod fyra månader efter behandlingen. Effekter av denna storlek är svårt att uppnå med konventionella medel utan att man får biverkningar. Ändå fick man detta efter bara en session! Föreställ dig om dessa människor regelbundet hade gett uttryck för sina känslor." slut på citat.
Fotnot 94= Smyth JM Stone AA, HurewitzA. Kaell A. Effects of writing about stressful experiences on symtomreduction in patients with asthma or rheumatoid artritis: a randimized trial. JAMA 1999;281:1304-9



Kanske blir detta sista anteckningen på ett tag. Jag tycker inte att jag riktigt har funnit formen för att bloggen skall bli lättillgänglig. Kanske måste jag överge bloggformen och försöka göra hemsidor i stället så att det blir lättare att hitta, läsa. Nu blir det så ostrukturerat. Eller också får man se det som vad det är, en sorts koncentration på att ta tag i lite, så ofta som möjligt och inte ha någon ytterligare strävan. Jag har haft lite funderingar kring vad vi bär med oss i livets ryggsäck och på vilket sätt det kan medföra sjukdom.
Kan vi plocka bort något ur ryggsäcken så att vi får mera energi till att klara av sjukdomar.

Reser dessutom bort ett tag, men har tillgång till dator där.

P/Sune

onsdag, februari 21, 2007

Parasiter mot MS?

är titeln på en liten artikel i senaste läkartidningen. Forskare i Argentina har genomfört en liten studie med den lilla parasitmasken Trichuris trichiura. 24 MS-patienter undersöktes. Hälften av dm infekterades med parasitmasken vis studiens förjan. I den infekterade gruppen fann man betydligt färre skov, 3 skov att jämföra med 56 i den icke infekterade gruppen.

Studien är presenterad i News@Nature.com. Forskarna spekulerar i att bakterien påverkar immunsystemet och specifikt T cellerna, så att de blir mindre autoimmunt verksamma.

Studien är liten och inte kontrollerad avseende placebo. Men ändå är det ju intressant.

Bilden är hämtad från Louisiana Tech University.


Peace

Sune

måndag, februari 19, 2007

Solljus ger D vitamin

Det pågår också en debatt om risken med att sola men ockå en sida som framhäver risken med att inte sola. Om detta kan man 0ckså läsa på Multiple Sclerosis Resource Center.

Experter från Edinburgh University tror att alltid använda solskydd kan skapa en brist på D vitaminer som de säger skyddar mot olika sjukdomar. Professor Mary Norval, säger att vitamin D tycks vara inblandat i förebyggandet av ett ökande antal sjukdomar som colon(tjocktarms)cancer, bröst och prostatacancer och autoimmuna sjukdomar som multiple skleros och insulinberoende diabetes.
John Toy medicinsk chef vid Cancer Research UK säger att det inte är definitivt bevisat avseende vitamin D:s effekter och att det finns ett klart samband med hudcancer och solning. Han säger att vi får tillräckligt med D vitamin genom vad den solning vi får i förbifarten så att säga. Han vill inte att det skall skickas ut dubbla budskap.

Men just nu här i Sverige får i alla fall jag väldigt lite sol och D vitaminer. Jag tar visserligen vitamintillskott men det är ovisst om kroppen kan ta upp D vitaminer i den formen.
peace
Sune


Ju starkare magnetkamera ju fler lesioner syns

Konventionella magnetkameror har styrkan 0,5-2 Tesla. Nu har man vid undersökning av en hjärna funnit att man vid obduktion fann mer lesioner än vad som kunde ses med en magnetkamera med magnet 1,5 Tesla. Man gjorde en undersökning med en extra stark magnet 8 Tesla och fann då att man där kunde se betydligt fler lesioner.
Källa
(från 13 februari 2007, Multiple Sclerosis Resource Centre)
Jag har sett en diskussion om lesioner och att MS är inte bara dessa lesioner utan mer generellt utbredd i hjärnan.
Om man tänker på det så fanns det ju inga lesioner innan magnetkameran fanns. Dessutom någonstans måste det ju börjat, det är ju inte bara så att plötsligt finns där en lesion, det måste ha varit fråga om betydligt mindre förändringar från början, det är ju inga kratrar från bombnedslag; Det är är ju något som började med enstaka celler. Kanske pågår detta hela tiden hos alla men det immunologiska systemet förmår hantera detta, precis som det förmår att hålla tillbaka cancerutveckling, andra sjukdomar.

peace
sune

torsdag, februari 15, 2007

Vad är magnetkameraundersökning? (Magnetresonanstomografi, MRT, eller MRI)


( Om nåt helt annat.
Jag funderar lite på tillgängligheten till sjukvård.
Hur upplever du det?
Är det lätt att komma i kontakt med sjukvården, få tider etc...
Skriv det gärna på kommentar
eller maila sune.overhagen@bredband.net)


Magnetkameran har funnits i 30 år. Under de åren har den revolutionerat medicinen genom de förnämliga bilder av kroppens innandömen man kan få genom den.


Magnetkameror kan nog se olika ut. Den jag undersöktes i var en 2x2x3 meter stor box. I den fanns en tunnel i vilken jag fick åka in. På någon amerikansk site skrev man att MRI apparater ofta ser ut som en stor donut, (flottyrkokt munk) och så kan man också beskriva det.
Den stora boxen innehåller alltså en stor och kraftfull magnet, i vilken alltså det finns en tunnel och i den får man åka in. Man strävar efter att göra den så öppen som möjligt med möjlighet att kunna se ut, för göra det lättare för människor att undersökas om man till exempel har rädsla för att bli instängd.

Vid undersökningen lägger man sig på en brits och man sätter på apparatur (spolar med antennapparatur) på de delar som skall undersökas så nära som möjligt. Sedan börjar man att undersöka en liten punkt. Syftet är att ta reda på vilken typ av vävnad det finns i just den punkten. Sedan undersöks punkt efter punkt tills man fått en kartläggning av hela området man ville undersöka.

Förberedelser mm:
Men innan undersökningen är det mycket som skall förberedas. Man måste se att det inte är några saker hos patienten som gör att han/hon inte kan undersökas. (Så kallade kontraindikationer). Har man metallsaker i kroppen, av typ pacemaker så är det inte lämpligt med undersökningen. En del kan ha metallflisor i ögonen som funnits i många år utan att ge obehag, men nu kan detta ställa till besvär. Anledningen är att den starka magneten skapar ett så kraftigt magnetfält att pacemakern kan påverkas. Lösa metallföremål får heller inte tas in i undersökningsrummet. En penna kan bli en livsfarlig projektil liksom ett mynt. Magnetfältet är mellan 5000 till 20000 gauss att jämföra med jordens spontana magnetfält är 0.5 gauss. För att en sådan stark magnet skall få plats i ett undersökningsrum, innebär det att man måste utnyttja tekniken med superledare. För dessa behövs mycket stark kyla. Så när du ligger där och undersöks är du omgiven av mycket stark kyla, men den är förstås välisolerad. I själva verket kan du ha det ganska komfortabelt vid undersökningen och ligga och lyssna på din farvoritmusik. Ett visst oljud åstadkommer dock kameran då den arbetar. Det är en sorts hamrande ljud.

Försök till beskrivning hur det fungerar
Till skillnad från röntgen så innebär undersökningen ingen strålning. Principen är att man utsätter det område, som skall undersökas för det starka magnetfältet. Man utnyttjar kroppens väteatomer. ( Kroppen består till mer än 60 % av vatten. En vattenmolekyl är en syreatom och två väteatomer). Magnetfältet påverkar kroppens väteatomer ( det vill säga atomens kärna, som är en proton=en positiv laddning) på ett sätt så att de orienterar sig antingen med eller mot kamerans starka magnetfält.
Från en antennapparat som kallas spole sänds ut radiovågor(energi) i pulsar som påverkar dessa protoner. De tar till sig energi och förändras i sina rörelser Denna rörelses frekvens bestäms specifikt för vilket område som skall undersökas och hur det stora magnetfältet ser ut. Denna frekvens kallas resonans ( 'Som i magnetresonanstomografi, vilket också magnet kamera kallas). När man sedan stänger av radiovågorna återgår dessa protoner till sitt ursprungliga läge, och då AVGER DE ENERGI, som fångas upp av antennapparaten och detta är sedan ett underlag för bilden; man får numeriska värden som lagras in i apparatens dator.
Rent allmänt ger högre fältstyrka (starkare magnet) bättre signaler vilket kan ge bättre bildkvalitet. Men också genom att använda spolar (antennapparater, ytspolar) som kommer så nära området som möjligt kan bildkvalitén höjas betydligt.

Det finns också tre mindre magneter i magnetkameran. Dessa kallas gradientmagneter. Med hjälp av dessa så styr man hur man vill avbilda undersökningen. Det är med dessa möjligt att undersökta skivor av det område som skall undersökas. Tänk dig en limpa. Den kan man skiva på vanligt sätt, man kan också skära den så att den bildar bottnar som i en tårta, ett tredje sätt är att skiva den på längden men uppifrån. Med hjälp av de tre gradientmagneterna kan man skikta upp den del av kroppen man vill undersöka på alla dessa sätt men också på vilken sätt som kan kan tänka sig. Man kan alltså få bilder på olika sätt utan att patienten flyttas till skillnad mot när man skall röntgas. Då får man flytta på sig mellan varje bild.

Magnet kameran har många fördelar. Den innebär inte joniserande strålning och det har medfört att man nu kan ställa diagnoser för många sjukdomar på ett helt annat sätt.
Man kan diagnosticera infektioner i hjärna, ryggmärg och ryggrad..
Man kan se stroke (hjärninfarkt) i tidigt skede.
Magnetkameran är unik vad det gäller att diagnosticera MS.
Tumörer i hjärna och hypofys..
Det finns många fler sjukdomar och tillstånd man kan kartlägga med den. För något år sedan fick några som arbetat med att utveckla den Nobelpriset.


Beträffande MS så kan man se förändringar som kallas lesioner på magnetkamera. Man har tidigare trott att ett skov motsvarar en lesion. Senare har man funnit att bara en mindre del av de lesioner som syns behöver yttra sig som skov. Dessutom finns det fall med MS som inte har några påvisbara lesioner. Detta är ovanligt men man tror att MS är en mer generell sjukdom i hela hjärnvävnaden och inte bara där lesionerna syns. Lesionernas utseende i sig är inte typiska för bara MS ( de är inte patognomona med ett fint ord) utan kan förekomma vid andra sjukdomar. Däremot kan lesionernas anatomiska läge ge en vägledning då diagnosen skall ställas. I hjärnan är de inte helt ovanliga efter 40 års ålder. Lesioner i ryggmärg är dock i stort sett alltid sjukliga.

När man sprutar in magnetkamerakontrast (gadolinium) så förändras normal och onormal vävnad på olika sätt. Man anser att inflammationer kan ses genom att skador på blod-hjärnbarriären syns. Därvid får man en bild av var det finns aktiva inflammationer, dvs nya eller gamla lesioner som håller på att förändras.

Med T1 förstärkt undersökning kan man se så kallade svarta hål (black holes), det tror man indikerar obotlig/kvarstående skada.
T2 lesioner kan man säga är en sammanfattning av totala antalet lesioner, bördan av sjukdomen ( burden of disease).
Exakt vad var och en lesion innebär och dess status är troligen svårt att fastställa med nuvarande teknik.

Sammanfattningsvis har MRI inneburit ett stor steg framåt vad MS beträffar. Diagnosen kan ställas tidigare vilket är viktigt då medicin och andra åtgärder bör sättas in så tidigt som möjligt.
För min egen del skulle jag även ha velat sätta in förändringar i min diet tidigare.

Peace

Sune

Här är kan man se en video från Mayokliniken om MRI. Video från Mayokliniken Den har engelskt tal och text men bara bilderna är instruktiva.

onsdag, februari 07, 2007

Positiva känslor och Skratt




För mig skulle det kännas konstigt att gå på skratterapi, däremot har jag inget emot att gå på en rolig film av till exempel Woody Allen eller se på Så skall det låta eller titta på närbilden av "flygaren" i You Tube. (se föregående) Jag hade mycket roligt när jag tittade på videon av honom.
Men därmed inte sagt att skratterapi inte är bra; det kan mycket väl vara så.

Man har gjort undersökningar om skratterapi och diabetes typ II. Då fann man att halten i blodet av vissa ämnen som kan påverka skador i kärlen förändrades. Om det kan du läsa här. Kan skratt påverka din hälsa positivt? : Diabetes och Skratterapi

Överhuvudtaget tror (obs tror=känner) jag att man skall vårda sina positiva upplevelser, ha ögonen öppna för dem. Jag tror att det kan ha betydelse för utvecklingen av en sjukdom. I varje fall mår man bättre i en sådan situation, känner sig starkare. Man balanserar ju många gånger på en smal kant med bland annat sin trötthet och förmår man då att inte deppa ihop tror jag att det är värdefullt. Med detta har jag inte sagt att jag inte vill arbeta mig igenom mina kriser- var och en sak har sin plats.

Det är ju populärt att säga att skratt ökar må-gott-hormonerna, endorfinerna. Jag läste hos George Jelinek: oberoende av om man skrattar för att det är något roligt eller om man skrattar på grund av att kursledaren på skrattkursen uppmanar en till det, så ökar endorfinerna av själva agerandet. Det komplicerat att utreda vad som sker är fysiologiskt-kemiskt- jag tänker inte göra det nu ( jag kan det inte heller utan att förbereda mig) men kanske jag återkommer till det. Endorfinerna spelar en viktig roll vid smärta. Man kan till exempel blockera verkan av en del endorfiner genom att spruta in samma medel som blockerar morfinets verkan. Man kan med en sådan injektion av ta bort en del av den smärtstillande effekten vid akupunktur.

Så skratta med killen som flyger, det lyfter i alla fall den minuten.

Jag läste något klokt på Bodil Malmstens blogg.Hon skrev att hon blivit inbjuden till San Fransisco men kunde inte åka dit. Nu skulle hon aldrig få komma dit, aldrig få se Fisherman's Wharf, spårvagnarna i de branta backarna, Alcatraz som hon drömt om. Men hon kommer inte att få se kinesiska muren mm heller skriver hon. Men hon bryr sig inte. Det mesta är i alla fall bäst på bio.
Så får nog jag resonera om den här typen av flygningar- Det är bäst på bio!

Peace
Sune