Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Läs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER av Karin Glasby och Sune Överhagen

Obs boken ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER KOMMER INTE ATT TRYCKAS. DET ÄR ALLTFÖR FÅ INTRESSEANMÄLNINGAR/ sune överhagen



START


Translate

onsdag, februari 18, 2009

Förlossningsläkaren hade sin mest bestämda min och spände ögonen i Annika, 38.

– Nu håller du inte på och surfar på nätet och jagar upp dig!, så börjar en artikel som man kan läsa på den här sidan. Artikeln handlar om att man nätsurfar för att hitta råd och information om sina sjukdomar. Det får mig att lyfta fram lite av det jag skrivit om tidigare

avseende min blogg.

Den är ingen rådgivning. Jag ger inga medicinska råd; jag anser att det skall man göra öga mot öga, personligt, och att man skall kontakta sin egen läkare eller annan personlig rådgivare om detta.

Det händer att jag får mail med förfrågningar och då har det slunkit med ett eller annat råd mot mina principer, därför har jag beslutat mig för att plocka bort min mailadress. Egentligen tycker jag detta är fel eftersom jag vill stå för vad jag skrivit, och det är ett av kriterierna man skall ställa på en seriös sajt där man lämnar information att den inte är anonym. Men jag tycker tills vidare att kommentarfunktionen får räcka. Jag tar därför bort e.mailadressen från sajten och vill samtidigt påpeka hur viktigt det är, att när jag skriver om forskningsresultat, om vad som möjligen kan tänkas komma i framtiden, då är det just det och inte något som är aktuellt i nuläget såvida man inte är med i någon studie eller har specialförhållande på något annat sätt.

Skriver om detta för att jag vill ge hopp till andra, men det är också för att jag själv hoppas det skall komma någon medicin som är lämplig för mig. Detsamma gäller när jag skriver om kost, om Swanks diet, om d-vitamin är inte detta något som är 100%-igt bevisat och jag kan inte säga att det här lindrar min MS, det är bara det att jag personligen tycker att det jag läst om det innehåller så mycket fakta och studier att för mig är det tillräckligt för att följa aktuella dieten, och utvecklingen har hittills inte motbevisat detta. Men jag kan inte säga att den här dieten hjälper. Det är egentligen så George Jelinek också resonerar, som har både större vetenskaplig erfarenhet och möjlighet att sätta sig in i problematiken än jag har. Men ingen kan 100% igt, eller ta vilken procent du vill, säga att denna diet hjälper; men ingen kan heller säga att den inte hjälper och det är det många som gör.

Vad jag vill är att man skall få en möjlighet att sätta sig in i olika frågor som väcks då man blir sjuk, fundera lite, begrunda. Det är för mig en litet bearbetande av krisprocessen som sjukdomar medför. Att få höra om det här om kost tycker jag är viktigt, men man får själv sätta sig in i om detta är något man kan tänkas prova. Ett sätt att sätta sig in i det är att läsa George Jelineks bok Taking Control of Multiple Sclerosis. Den finns inte på svenska. Jag har översatt den, men det fanns inget intresse från något förlag att ge ut den och NHR var inte ens så intresserade att de svarade på två mail som jag skickat dem. Men jag tycker att det är en bok som faktiskt borde finns på svenska. Så jag har en känsla av att det finns en motvilja mot detta, att det betraktas som hokus pokus och så ser jag det inte. Det kostar egentligen inget extra att äta denna kost, och jag ser inga risker med den för mig.

Det är lite intressant vad Annika gjorde efter att hon kom hem från förlossningsläkaren. Hon satte sig givetvis framför datorn och sökte information. Så småningom kom hon fram till att denne hade rätt i sak, jag tillägger, men förlossningsläkaren använde inte ett bra sätt att kommunicera denna sin erfarenhet och kunskap. Jag minns att när jag gick läkarutbildningen, sa man att lärare var de värsta patienterna, på grund av att de läst på om sitt tillstånd och ofta visste bäst själva. Idag har vi alla läst på, och de värsta patienterna kanske är doktorerna själva.

Från och med nu tar jag bort emailadressen och försöker ännu intensivare att låta bli att ge råd. Det är inte så lätt; det sitter i ryggmärgen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar