Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

fredag, mars 13, 2009

Aktuellt om forskning vid spinalskador:


Källa: läkartidningen

Neuroprotektion, minskande av skada:

Man forskar kring neuroprotektion som avser åtgärder, medel för att minska på de skador som kan komma efter den akuta skadan på grund av svullnader, inflammation, och andra potentiellt skadliga processer i området. (sekundära skador)

Det har handlat om ödem ( lokal svullnad), bildning av skadliga ämnen som fria radikaler, att ämnen frisläpps i området och kan vålla skada med mera med mera.

Man har studerat flera olika ämnen för att se om de har kunnat minska de här sekundära skadorna.

Anders Holtz skriver att kartläggningen av olika medels effekter för att minska dessa skador har varit en besvikelse. Endast metylprednisolon är det medel som används i medicinsk praxis i dag för neuroprotektion, men även det är ifrågasatt.

Sedan finns det neurokirurgiska åtgärder som att man frilägger det område som är skadat så att trycket skall minska. Fysikaliska åtgärder som att kyla ned för att sakta ned de kemiska processerana. Detta har inte heller varit framkomliga vägar skriver han.


Det andra området gäller regeneration av nerver, lagande av skada.

Denna forskning handlar om att få nervceller att tillväxa, omformas. Skadorna handlar bland annat om skador på myelinet som gör att nervimpulserna inte kan transporteras vidare. Normalt finns det i nervsystemet faktorer som motverkar att tillväxt , och dessa faktorer kommer då skada skett att fortsätta verka och förhindra tillväxt som behövs för reparation. Vid regeneration gäller det alltså att både stimulera nervcellstillväxt och hejda de faktorer som normalt finns som hindrar tillväxt.

Stimulera tillväxt

Det finns inom neuronen ett program som sätter igång regeneration, lagning av skador men normalt är detta inaktiverat. Genom av stimulering av vissa gener, regenerationsassocierade gener sätter detta program i gång. Dessa gener av uttrycker tillväxtfaktorer och andra ämnen som stimulerat regeneration inne i nervcellerna.

Förhindra hämning av tillväxt:

Miljön hindrar att axon tillväxer genom att bildning av myelin försvåras och genom att det finns ämnen som stimulerar bildning av ärrvävnad, Och här blir det väldigt tydligt, det blir väldigt tydligt hur viktigt det är med bred forskning, forskning inom spinala skador, forskning inom andra områden av neurologiska sjukdomar, bedrivs på en bred front, att det bildas nätverk mellan grundforskare och kliniskt verksamma, grundforskare som utforskar olika områden där skador av typ spinalskador och andra neurologiska sjukdomar har mycket gemensamt.


I myelinet finns ett ämne som heter Nogo-A och som produceras av olikodendrocyterna och som normalt skall förhindra neuron växa. Normalt vill man ju att en tillväxtprocess skall stoppa. Det skulle bli trångt i skallen om myelinet skulle tillväxa ohämmat. Men när Nogo-A efter skada förhindrar att skada läker är dess effekt inte positiv längre. Men det finns bland annat möjlighet att fästa antikroppar till Nogo-A och då tycks regenerationen bli bättre.


Famidrin-SR är ett ämne som nyligen visats påverka gångförmågan positivt vid MS och kommer sannolikt att godkännas som läkemedel.

Det verkar genom att förbättra impulsledningen i axon. Denna skadas eller försvinner helt då myelinet skadas, Det är ett stort antal kaliumkanaler som genom demyeliniseringen börjar att läcka ut kalium, en viktig jon för impulsledningen och när det blir kaos beträffande dessa joner är det kortslutning. Famidrin verkar genom att stänga till jonkanalerna igen och axon kan fortleda impulser även i demyeliniserat tillstånd.



Om inflammation.

Det finns en diskussion om hur man skall se på inflammation inom till exempel området MS. En del hävdar att inflammationen snarast är ett försvar mot något annat skadlig som gör att sjukdomen uppkommer, medan andra ser en autoimmun inflammatorisk process som grunden i sjukdomen.

I vilket fall som helst tycks det vara så att om det inflammatoriska svaret minskar efter en skada förbättras möjligheterna till regeneration, tillväxt. Samtidigt är det så att saknas det av de inflammatoriska cellerna makrofager i ett område, gör det att skadade delar bryts ned och bortförs långsamt och minskar förutsättningen för regeneration av axon. Det är alltså viktigt att man har en adekvat mängd av makrofager i området.


Makrofagerna passerar blod-hjärnbarriären med hjälp av adhesionsmolekyler. (celladhesionsmolekyler CAM). Om man blockerar dessa med något medel kan man påverka inflödet av makrofager till området. Ett problem därvidlag är att finna rätta dosen av makrofager och hur man skall åstadkomma detta. Vi känner igen adhesionsmolekyler från området MS mediciner exempelvis Tysabri. Där fäster en monoklonal antikropp på en T-cell och förhindrar denna passera blodhjärnbarriären (BBB). På liknande sätt kan man givetvis påverka makrofagers förmåga att passera BBB.

Interleukin-10 en så kallad antiinflammatorisk cytokin.

IL 10 är ett interleukin som produceras i de vita blodkropparna makrofager. Dagen parentes :(Det är ett av de ämnen jag tror man kan påverka med diet. De essentiella fettsyrorna omega-3 är viktiga för att dessa interleukin ska kunna bildas och med att äta omega -3 och begränsa mättade fetter och omega-6 hoppas jag öka mängden bland annat IL-10).

Vanligtvis produceras IL-10 i slutstadiet av immunsvaret, dess uppgift är sannolikt att medverka till avslutandet av immunreaktionen. Anders Holtz skriver att man kan förkorta immunsvaret om man tillför IL-10 i ett tidigt skede, vilket kan vara positivt för regenerationsmiljön. Svårigheten säger han är att veta när makrofagsvaret kommer vid spinalskadan. Det gäller att hitta en balans mellan de positiva effekterna av immunsvaret( omhändertagandet av skadeprodukter, “skräp”) och de negativa effekterna som hämmar regenerationen.'

Vid en ryggmärgsskada ökar mängden av molekyler som kallas kondroitinsulfatproteoglykaner; denna typ av ämne underlättar ärrbildning vilket i sin tur hindrar nervutskotten, axonen att väta till. Om man tillför ett ämne som kan bryta ner kondroitinsulfatproteoglykaner kan man minska det fysiska hindret för nervnybildning, man har tillfört sådan ämne till djur med ryggmärgsskada och det har stimulerat nervtillväxten.

Om samma gäller vid så kallade plaquebildningar i hjärnan vet jag inte, namnet kondroitinsulfatproteoglykaner tyder möjligen på att så inte är fallet. Jag vet inte. Vid plaquebildning finns ärrvävnad som också är fysiska hinder för nervregeneration.


Vid ryggmärgsskador bildas alltså ärr, ersättningsvävnad som inte fungerar exempelvis för nervledning. Den utgör i stället ett hinder mot att tillväxt och nybildning av nervvävnad kan ske. Man arbetar med att komma förbi detta hinder, göra överbryggningar som underlättar nervregeneration, något som kallas stödjestrukturer som skall underlätta tillväxten.

Luktcellernas axon omges av en sorts stödjeceller, som kallas olfactory ensheathing glia cells, OEGC, dessa har en speciell egenskap som är regenerationsstimulerande. Man har bland annat implanterat sådana i djurförsök och funnit dels en axontillväxt och dels en funktionell förbättring av känsel. Man har till och med transplanterat OEGC på några ryggmärgsskada patienter, resultatet står det ingenting om.


Om framtiden, stamcellstransplantationer:

Anders Holtz berättar om de erfarenheter som gjorts, om den kunskap som tillkommit men som ännu inte gett de enskilda patienterna så mycket. Det är inte så att man kan peka på några framgångsrika fall med stamcellsterapi och spinal skada. Det finns en bra beskrivning av olika typer av stamceller och hur/ till vad de kan användas. Idag finns ingen gyllene behandling, som han skriver men kunskapen är mycket större än för några decennier sedan, vilket inger hopp för framtiden.

Han diskuterar också det stora behovet av tvärvetenskaplighet från grundforskare till kliniker.


2 kommentarer:

  1. Jag jobbar med en arbetsgrupp som behöver lära sig mer om ryggmärgskador för att kunna bemöta våra brukare på de allra bästa sättet vi kan . Har ni några tipps vart jag ska vända mig vi finns i göteborg . Tackar för svar elenor

    SvaraRadera
  2. Hej Elenor,
    Jag skulle tro att stiftelsen Spinalis kan hjälpa er vidare med kontakter i Gbg.
    http://www.spinalis.se/
    MVH
    Sune Ö

    SvaraRadera