Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

måndag, april 06, 2009

Diskussionsartikel om MS och dess behandling.

George A Jelinek MD Dip DHM FACEM

Professor of Emergency Medicine, Department of Emergency Medicine, University of Western Australia,

Nedlands, Western Australia

Craig S Hassed MBBS FRACGP

Senior Lecturer, Department of General Practice, Monash University, East Bentleigh, Victoria, Australia


George Jelinek och allmänläkaren Craig S Hassed verksam vid institionen för Allmän Praktik vid Monash University, East Bentleigh, Victoria, Australia har skrivit en diskussionartikel om MS, där man förslåt att man skall tillämpa en mer holistisk approach vid MS plus den konventionella behandlingen.

I inledningen skriver man att MS tros vara en autoimmun sjukdom, men man vet ganska lite om orsaken till MS och de faktorer som kan utlösa eller bidra till skov och försämringar. Diskussionartikeln är en litteraturöversikt där tittar man på några viktiga studier som undersöker relationen mellan livstil och psykosociala faktorer och handikappsutveckling vid MS (progression), dessa viktiga studier antyder att nutrition, solljus, träning, stress och psykosociala faktorer kan påverka progressionens hastighet och graden av handikapp, dessa viktiga studier finns i välrenommerade tidskrifter men ändå tycks denna information vara föga känd eller diskuterad bland verksamma doktorer och bland patienter likaså. Målgruppen för diskussionsartikeln synes vara läkare och ansvariga men förtjänar att läsas av även patienter. Man skriver också att de mest utskrivna konventionella medicinerna är noggrant undersökta och de är bara verksamma till en del och har betydande biverkningar. Man ställer frågan om man försummar möjligheterna till en kombination av icke-medikamentell holistisk behandling och de bästa konventionella farmaceutiska terapierna, och om så är fallet vad är följderna av detta?


Så vad vet vi idag?

MS är en sjukdom för vilken man inte har någon bot, och den är en neurologisk sjukdom med progredierande handikapp Vi vet att de bromsmediciner som finns har en begränsad effekt på skovfrekvensen och ännu mindre på handikappsutvecklingen. ( mitt tillägg: Tysabris effekt skulle inte jag vilja kalla begränsad). De flesta patienter får dessa terapier vid diagnos eller kort efteråt. Men artikelförfattarna hävdar att dessutom finns vältalande l studier om att ett antal livsstils- och psykosociala faktorer som inte bara förbättrar livskvaliten men som i kliniska studier visar sig sakta ned progressionen. Det gäller bland annat nutrition, solljus, träning, stress och psykosociala faktorer. Jag tänkte börja med att försöka berätta vad de skriver om nutrition. Artikeln innehåller ett antal noter. Jag har i stället lagt in respektive referens efter den aktuella tolkningen som författarna gör av studien. Om jag får lust kommer jag att skriva om de andra faktorerna också med en likartad uppläggning.


Spelar det någon roll vad man äter?

Swanks uppseendeväckande resultat som inte väckte någon uppmärksamhet alls.

När Ornish publicerade om omvälvande forskning om hur man skulle ta hand om hjärtsjukdom på ett holistiskt sätt( vilket innebar diet med lite fett, träning, stressreduktion och rökstopp), publicerades samtidigt i den välrenommerade medicinska tidskriften the Lancet och på andra ställen artiklar om diet förändringar vid behandling av MS


( Ornish D, Brown SE, Scherwitz LW et al. Can lifestyle changes reverse coronary heart disease? The Lifestyle Heart Trial. The Lancet 1990;336(8708):129–33.


Swank RL and Dugan BB. Effect of low saturated fat diet in early and late cases of multiple sclerosis. The Lancet 1990;336(8706):37–9.


Swank RL.Multiple sclerosis: fat–oil relationship. Nutrition)


Swanks resultat var om möjligt ännu mer omvälvande men väckte föga uppmärksamhet. Swank hade funnit att en 34 årig uppföljning av MS patienter att endast 31% av patienterna som följt en lågfettdiet hade dött medan 80 % av de som inte följde dieten hade gått bort. Dessutom hadeav de som gått in i undersökningen med en låg grad av handikapp endast 5% dött. Hastigheten på progressionen av handikapp och handikappsgrad skiljde sig i hög grad mellan grupperna. Om de som dött av icke MS komplikationer togs bort från analysen överlevde 95% och förblev fysiskt aktiva. Den stora styrkan i studien blev troligen dess stora svaghet. När den inleddes 1949 var den använda forskningsmodellen, en så kallad okontrollerad cohortstudie baserad på observationer den accepterade designen när man skulle ta fram en ny terapi, men när slutligen studien publicerades i the Lancet hade detta dramatiskt förändrats och i samband med att den publicerades följdes den av en anonym vetenskaplig kritiker ( en så kallad peer review) som avfärdade resultatet med att lipidernas roll vid MS får anses vara obevisade ‘the role of lipids in MSmust remain not proven’ och resultatet blev i stort ignorerat trots de imponerande resultaten och dietens i övrigt positiva effekter och givetvis dess enorma möjlighet för att behandla den obotbara sjukdomen.


Andra patientstudier kost och MS

Det skedde även forskning i England , där Fitzgerald med flera fann att patienter som följde en liknande diet under 34 månader inte försämrades jämfört med de som inte följde dieten.

(Fitzgerald G, Harbige LS, Forti A and Crawford MA. The effect of nutritional counselling on diet and plasma EFA status in multiple sclerosis patients over 3 years. HumanNutrition Applied Nutrition 1987;41:297–310.)


Man har i andra studier funnit att tillskott med essentiella fettsyror, speciellt omega-3 fettsyror är förknippat med signifikanta minskningar i frekvens och allvarlighetsgrad av skov.

( Dworkin RH, Bates D, Millar JH and Paty DW. Linoleic acid and multiple sclerosis: a reanalysis of three doubleblind trials. Neurology 1984;34:1441–5.

Nordvik I, Myhr KM, Nyland H and Bjerve KS. Effect of dietary advice and n-3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurologica Scandinavica 2000;102(3):143–9.


Fiskolja och rapsolja har antiinflammatoriska egenskaper

Det har en lång tid varit känt att fisk och rapsolja har betydande antiinflammatoriska egenskaper vid en lång rad av tillstånd inklusive MS. Fiskolja till MS patienter ger en liknade grad bromsning av immunsystemet som vissa kemoterapeutiska medel.

(Gallai V, Sarchielli P, Trequattrini A et al. Cytokinesecretion and eicosanoid production in the peripheral blood mononuclear cells of MS patients undergoingdietary supplementation with n-3 polyunsaturated fatty acids. Journal of Neuroimmunology 1995;56:143–53.)


Samband intag av animalt fett och större MS förekomst. Motsatsen gäller fiskkonsumtion. Epidemiologiska studier

Dessa rapporter understödjer de fynd som finns från stora epidemiologiska studier och så kallade case-control studier som antyder att det finns en starkt samband mellan konsumtion av animalt fett och MS förekomst samt att det finns ett motsatt förhållande mellan fisk konsumtion och en skyddande roll av diet baserad på vegetabilier.

( Lauer K. The risk of multiple sclerosis in the USA in relation to sociogeographic features: a factor-analytic

study. Journal of Clinical Epidemiology 1994;47:43–8.


Ghadirian P, Jain M, Ducic S et al. Nutritional factors in the aetiology of multiple sclerosis: a case control study in Montreal, Canada. International Journal of Epidemiology

1998;27:845–52.


Sepcic J, Mesaros E, Materljan E and Sepic-Grahovac D. Nutritional factors and multiple sclerosis in Gorski

Kotar, Croatia. Neuroepidemiology 1993;12:234–40.


Gusev E, Boiko A, Lauer K, Riise T and Deomina T.Environmental risk factors in MS: a case-control study

in Moscow. Acta Neurologica Scandinavica 1996;94:386–94.)


Samband MS och komjölk?


Olika mekanismer har föreslagits för att förklara dessa fynd. Man har länge känt till en association mellan MS och konsumtion av komjölk.

( Malosse D, Perron H, Sasco A and Seigneurin JM.

Correlation between milk and dairy product consumption and multiple sclerosis prevalence: a worldwide study. Neuroepidemiology 1992;11:304–12.)


Grundforskning

Immunologiska fynd kanske kan ge en förklaring

Det finns också kommit grundforskning där man ger en immunologisk bas för fynden. Man fann att ett antal av proteinerna i komjölk utgjorde måltavlor för immuncellerna hos människor med MS.(Winer S, Astsaturov I, Cheung RK et al. T cells of multiple sclerosis patients target a common environmental peptide that causes encephalitis in mice. Journal of Immunology 2001;166:4751–6.)



Komjölksprotein insprutat på djur ger lesioner i CNS
Om man sprutade in komjölksprotein i djurstudier gav det lesioner i centrala nervsystemet hos djuren.

(Stefferl A, Schubart A, Storch M et al. Butyrophilin, a milk protein, modulates the encephalitogenic T cell response to myelin oligodendrocyte glycoprotein in experimental autoimmune encephalomyelitis. Journal of Immunology 2000;165:2859–65.)

En möjlig mekanism av diet-påverkan på lymfocyters överlevnad.

En uppreglering av lymfocytapoptos ( grovt ungefär avdödande av lymfocyter) har föreslagits som en möjlig mekansim för påverkan av diet.

(McCarty MF. Upregulation of lymphocyte apoptosis as a strategy for preventing and treating autoimmune disorders: a role for whole-food vegan diets,fish oil and dopamine agonists. Medical Hypotheses 2001;57:258–75.)

En sammanhängande bild börjar synas

Översiktsartiklar avseende forskningen börjar nu utmåla en sammanhängande bild av hur det kan fungera.

(Das UN. Is there a role for saturated and long-chain fatty acids in multiple sclerosis? Nutrition 2003;19:163–6.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar