Det här är ett arbetsmaterial och utdrag ur en längre text varför det kanske i bland kan vara lite svårt att förstå vad jag talar om ibland, men lämna gärna synpunkter.
Just den här texten är copyright Sune Överhagen i övrigt är det som tidigare sagts fritt fram att kopiera
Förmodligen inte så nyttiga fetter
men en härlig tårta är det.
Jag fick en liknande på min 6-årsdag för mer än ett
halvsekel sedan
Det här med mättade fetter och kost är idag mycket aktuellt i en debatt mellan LCHF-anhängare (LCHF= låga kolhydrater- höga fetter) och bland annat med representanter för livsmedelsverket. Jag tror mig följt debatten om kost tillräckligt länge för att våga säga, att vi har inte den slutliga sanningen idag. För mig väger Swanks undersökning och det stöd den har från andra studier betydligt tyngre avseende kost och sjukdomen MS än vad denna debatt gör. Det verkar som det finns en viss samsyn beträffande både omega-3 och dess antiinflammatoriska effekter, liksom omega-6 inflammationsdrivande verkan. Däremot är stridsfrågorna de mättade fetterna och mängden av kolhydrater.
Ibland frågar jag mig vad man debatterar? Är det LCHF som bantningsmedel? Där har jag ingen anledning att betvivla att det faktiskt verkar. Det är säkert så vilket också studier visar, att denna typ av kost kan ge god viktreduktion. Men det gäller nog många dieter om man håller dem strikt. Jag hade strax innan jag började med min minskning av mättade fetter och därmed ökning av kolhydrater en alldeles för hög vikt efter MS orsakad inaktivitet och kortisonbehandling bland annat på grund av mina utslag. Jag gick dock ned ordentligt i vikt och hamnade på den vikt som jag hade som mager 14 åring. Detta var på en sorts motsatt LCHF diet, där jag åt en hel del kolhydrater varav en hel del var snabba, dvs sådana som snabbt höjer blodsockret. Med denna diet med reduktion av mättade fetter går de flesta ner ordentligt i vikt. Tidvis är det på gränsen till att man måste vara observant på undervikt. Numera försöker jag vara mer observant på detta med snabba och långsamma kolhydrater och försöker styra mot de långsamma och i viss mån öka proteinintaget.
Debatten bygger mycket på så kallade metastudier där man utifrån vissa kriterier slår ihop ett antal studier, som man anser uppfylla dessa kriterier. Det innebär att en viss ursållning sker. Swanks studie om MS och kost skulle sopas iväg omedelbart eftersom det inte är en randomiserad dubbelblind studie och inte innehåller någon riktig kontrollgrupp. Det vill säga att undersökarna har vetat vilken behandling som getts liksom patienterna, och grupperna har inte utvalts slumpmässigt för att göras jämförbara. Ändå är det faktiskt en studie som ger mycket. Det finns ytterligare svårigheter med metastudier. De studerade faktorerna är inte exakt desamma i studierna och inte heller mätningarna. Man jämför studier som inte är upplagda på samma sätt.. Det blir alltid lite av att man jämför äpplen och päron.. För mig är de starkaste studierna de fall där man upprepar samma typ av studie och får samma resultat. Naturligtvis kan det komma ut kunskap ur metastudier, men de är ingen garanti på den slutliga sanningen.
Vad beträffar de andra argumenten om mättade fetter känns debatten lite uppskruvad. Man tolkar studier lite på det sätt som stöder den egna uppfattningen. Man plockar lite fakta här och lite fakta där som om man handlade i ett snabbköp. Det finns skäl att komma ihåg att vi med all sannolikhet inte vet den slutliga sanningen om kosten och dess effekter även om man av temperaturen på debatten tycks ha minst två sanningar.
Grönköpingsaktig blir debatten då man börjar tala om vad människor i stenålderskulturer äter. Är det animaliska produkter från dödade mammutar eller är det rikligt med kolhydrater och fibrer från växter. Det finns nu levande folk som lever och äter i likhet med båda alternativen (nåja, mammutar) . Men vad är sann stenålderskost? Det finns också en prägel av grönköpingsmentalitet då man etiketterar till exempel medelhavskost som antingen det ena kosten eller andra. Det har under senare år kommit ett flertal studier som pekar på nyttan av medelhavskost. Men vad är det som är nyttigt? Är det fibrerna i grönsakerna och frukten? Är det omega-3 i fisk och skaldjur? Är det de mättade fetterna som finns i de goda ostarna, korvarna eller skinkorna? Eller är det rentav den rikligt förekommande olivoljan? Är en blandning av alltihop kanhända bra, speciellt om man äter maten i en miljö som ger mycket d-vitamin? Jag raljerar lite, men man har en tendens att ur varje studie plocka ut det som passar med de egna idéerna. På det sättet låser man snarast debatten- en debatt som skulle kunna vara fruktbar och utvecklande. I diskussionerna lär man sig och utvecklas.
Slutsatsen av den aktuella fett- och kolhydratdebatten blir för mig, att det finns en hel del gemensamt. Man kan nog säga att synen på kolhydrater är tämligen gemensam; man skall ligga lågt med de snabba kolhydraterna. De höjer blodsockervärdet snabbt vilket stimulerar insulininsöndring och utlöser hungerkänslor. Detta kan främja en ond cirkel av viktuppgång diabetesutveckling med mera. Att de snabba kolhydraterna inte är ett bra inslag i kosthållningen verkar de flesta vara tämligen överens om. De kan vara bra då man behöver tillgång till energi snabbt som vid kraftiga kroppsansträngningar eller då blodsockret av någon anledning gått ned kraftig vid exempelvis för mycket insulin. De kanske också kan vara bra för en stunds njutning, men det är en njutning som inte bör ske för alltför ofta. Men på sexårsdan är det definitivt tillåtet. Beträffande de långsamma kolhydraterna är det delvis skilda uppfattningar, men det finns också där en viss samsyn om fibrernas värde för tarmfunktionen och för att fiberrik kost tillför vitaminer, mineraler och andra näringsämnen vi behöver. Fibrer går ganska opåverkade genom tunntarmen men bearbetas av tarmbakterier vilka omvandlar dem till korta fettsyror. Dessa korta fettsyror har en inflammationsdämpande effekt enligt en studie publicerat 2010.
Synen på de fleromättade fetterna omega-3 och omega-6 är gemensam, då det gäller deras påverkan på immunsystemets signalsubstanser, de så kallade cytokinerna. De proinflammatoriska (inflammationsfrämjande) metaboliterna från omega-6 fettsyrorna konkurrerar om de kemiska vägarna med de antiinflammatoriska från omega-3 fettsyrorna. Att de bildade metaboliterna från omega-3 är antiinflammatoriska har visats vid inflammatoriska sjukdomar typ eksem, psoriasis, irritabel tjocktarm och reumatoid artrit där man vid tillskott av omega-3 funnit minskad sjukdomsaktivitet.
Huruvida kvoten mellan omega-3 och omega-6 är viktig är för mig oklart. Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att det inte finns någon övervikt av omega-6 i den svenska kosten, en syn som de baserar på bland annat på att man undersökt vad som finns i matkassar och kanske inte vad människor konsumerar. Vad som finns i matkassar speglar troligen inte de där extrainköpen av godis, snacks och andra impulsköp styrda av hungerkänslor. Bland dessa varor finns både snabba kolhydrater och omega-6. Däremot tycks samsynen finnas om att omega-6 främjar inflammation. I de här frågorna är det viktigt att hålla i minnet att den del av immunsystemet som skyddar oss mot infektioner är livsnödvändig, och de som lever ett defekt immunförsvar får stora problem. Det handlar om balans mellan ett system som främjar inflammation och ett system som dämpar inflammation. Ju mer man går in på detaljer desto mer komplicerat och också outforskat blir immunsystemet. Jag tycker mig dock finna en allmän mening bland expertis och forskare att att det finns proinflammatoriska signalsubstanser och antiinflammatoriska substanser . Om detta råder konsensus med ett fint ord. Vid sjukdomar, där det finns en inflammation som exempelvis skadar egna vävnaden, är det av värde att försöka minska den inflammationen. I det syftet används olika antiinflammatoriska mediciner dit man kan räkna allt från de vanliga värktabletterna till nyutvecklade bromsmediciner mot sjukdomar som ledgångsreumatism och MS. I det perspektivet kommer de fleromättade fettsyrorna in. Det är den balansen mellan systemen man försöker påverka i inflammationsdämpande riktning genom att öka omega-3 och minska omega-6. Detta är den bild man målar upp idag av immunsystemet, men bilden kommer att förvandlas successivt under tiden kunskapsmassan växer.
De mättade fetterna utgör ett tvisteämne. Där går en skiljelinje mellan grupperna, där en gruppering driver att forskningen visar det mättade fettets skadliga effekter på hjärtat, blodkärlen och att det medför även andra sjukdomar. LCHF- grupperingen hävdar i stället det mättade fettets oskadlighet och välgörande inverkan på hälsan. Utifrån vad jag funnit finns det en hel del studier, som visar på att mättade fetter ökar riskerna för olika sjukdomar som arterioskleros, en del cancersjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Huruvida detta är ett direkt samband som ger dessa effekter är oklart. Att mättade fetter och omega-6 dominerar över omega-3 i cellmembranen tycks i varje fall vid sjukdomen MS vara helt klart enligt studier som gjorts. Detta gäller även de patienter som står på Swanks kost enligt undersökningar som Jelinek gjort. Om jag inte hade MS, om jag inte använde Swanks diet slulle jag i den här situationen har en mer tillbakalutad attityd men nu gäller: Så låg mängd mättade fetter som möjligt.
När man talar om snabba kolhydrater talar man om kolhydrater som har ett högt glykemiskt index. Det glykemiska indexet (GI) är ett mått på hur snabbt ett livsmedel höjer blodsockret. Ett livsmedel med högt glykemiskt höjer blodsockret snabbt. Ett livsmedel med lågt glykemiskt index höjer blodsockret långsamt, vilket ger längre mättnadskänsla och bättre hälsa
