Jag tänkte skulle kolla om någon ville höra något från andra sidan katetern

I thought i would see whether anybody want to hear someone from the other side of the catheter

Själv befinner jag mig i Barcelona, på hemväg från Teneriffa. Jag har inte vågat andas om det tidigare
men det verkar som min urinträngningsbesvär har minskat.
Peppar. Peppar och salt också sa min mors moster.
Jag tror det finns ett stor psykologiskt inslag i mina besvär och det är väl den biten som blivit bättre.
Kunde i varje fall strosa omkring på Ramblas som en vanlig människa vilket var rätt skönt.

Så börjar professorn i kirurgi och akutmedicin vid The State University of New York Health Science Center at Brooklyn Salvatore J.A. Sclafani sina inlägg på forumet This is MS. Om du vill läsa vem denne är kan du titta på denna länk. ( med google översättning) Han är en av dem som nu åtgärdar CCSVI. För att få en uppfattning om hans position kan det vara intressant att se var han finns inom en organisation. Man kan alltså dra slutsatsen att han inte tillhör någon lycksökande suspekt grupp utan är snarare i en utsatt position där han verksamhet granskas. Han får frågan om hur andra kärlkirurger och röntgenläkare känner till CCSVI och hur de ser på det och svarar:

Uppriktigt sagt har de flesta av dem ingen idé om vad jag talar om. Ursprungligen tycktes de tro att jag var galen, precis som de flesta trodde att kvinnan som ursprungligen kontaktade mig också var galen.

Men jag är van vid det här. Man gallade mig en gång the lunatic fringe från Brooklyn vid ett nationellt möte för traumakirurger eftersom jag förslog att inte alla patienter med skadade mjältar behövde få dem borttagna. Nu är detta standardvården- skrattar bäst som skrattar sist.
Han går in i forumet dels för att hans namn nämnts tidigare och dels för att han vill förklara vad venografi/ phlebografi är.

Han skriver att detta är standardundersökningen av vener. Görs i lokalbedövning. Alla vener ingår i samma nätverk av kärl och eftersom det inte är riskfritt att gå in direkt i halsregionen går man in där det är säkrast och det är nära ljumsken där venen ligger några centimeter under huden och hittas lätt med en tunn nål i vilken man för in en tunn kateter. Genom att de vener som är aktuella i CCSVI finns i hals/bröstregionen måste man gå genom högra förmaket för att komma åt dem. Detta låter skrämmande skriver han men är en relativt enkel del av denna rent allmänt enkla procedur. Katetern ( eller röret) är mycket tunn, mindre än en tolftedels tum (0,21cm), och den syns vid genomlysniing med röntgen och man ser precis vart man styr den. Det finns olika toppar på katetrarna som gör att de kan styras genom krokigheter i kärlen. Det finns inga smärtnerver inne i kärlen och det hela är smärtfritt.

Venogrammet är första delen av behandlingen, och utgör den karta man har för att hitta abnormiteterna. Det finns ingen anledning skriver han att göra en venogramundersökning först och sedan en behandling. De bör göras vid samma tillfälle.

Den kontrastvätska som användes är en jodinnehållande vätska ( reaktioner på denna är mycket sällsynta. Enligt en översikt fick 2 allvarliga reaktioner och 17 måttliga av 100 000 patienter)

Sedan berättar dr Sclafani vidare i andra inlägg.

Se länk

Jag fann länkarna till detta på forumet: Allt om CCSVI och dessutom.

Bland annat från Beefree som genomgått åtgärden i Polen

Där läste jag också om kost, där två personer går igenom den kost de använder, som verkar vara en kombination av BBD, Jelinek och Swank. Mycket intressant det också.

Wheelchair Kamikaze genomgick ett försök till behandling. Det gick inte att åtgärda bara med ballongdilatation och man funderar nu på vad som skall göras. Han skriver om det här.

Möss och Människor En av de mest intressanta studierna jag läst på länge.

Vid universitet i Stanford har man genom studier på möss och blodprov på människor med MS funnit tecken på att MS sjukdomen kan ha olika mekanismer. Man har i en mindre studie funnit att att bromsmedicinen beta-interferon ( Rebif, Betaferon och Avonex) tycks verka bara på de som har en typ av dessa mekanismer. Så här ligger det till:
Det finns ett informationsystem inom immunförsvaret som bland annat består av signalsubstanser. Dessa signalsubstanser kan produceras av en cell i immunsystemet och signalera till en annan cell att göra på ett visst sätt. Signalsubstanserna transporteras från en del av kroppen till en annan via blodet, men en del signalsubstanserna kan också signalera inom en cell. När en angripare i form av virus eller bakterier angriper en vävnad börjar en serie av händelser inom immunsystemet att ske, som skall leda till att angriparen oskadliggörs. Informationen om vad som skall ske går genom signalsubstanserna. Detta är en inflammation och de olika signalsubstanserna som medverkar till denna vid bakterie- och virusangrepp kallas proinflammatoriska. Virus och bakterier angrips av ett försvar som kallas cellbundet. Andra mikroorganismer exempelvis parasiter finns mest i vätskan mellan cellerna. Dessa mikroorgnismer angrips av andra signalsubstanser och utgör en annan del av immunförsvaret. De signalsubstanser som bekämpar parasiter och liknande dämpar den inflammation som skall ta kål på virus och bakterier. Aktivering av försvaret mot bakterier och virus dämpar försvaret mot parasiter. Man brukar kalla de signalsubstanser som dämpar försvaret mot virus och bakterier för antiinflammatoriska. Ett annat namn på signalsubstanserna är cytokiner. När försvaret mot virus och bakterier är aktiverat talar man om att Th1 celler är aktiverade medan försvaret mot parasiter är reaktioner hos Th2 celler.
Ska man vara riktigt noga så tror man att en speciell Th cell ( står för T-hjälparcell) kallad Th 17 är inblandad i sjukdomen MS, där den motsvarar Th1. Denna cell, Th 17 producerar bland annat signalsubstansen Il-17, som är en så kallad proinflammatorisk signalsubstans. En annan proinflammatorisk signalsubstans är gamma-interferon. Vad man funnit nu är att den grupp som undersökts avseende en variant av signalsubstansen IL-17 ( IL-17F) och hade en låg halt av denna visade sig ha svarat mycket bra på bromsmedicinen betainterferon medan däremot de som hade höga halter av IL-17F inte blev bättre, det fanns till och med tecken på att de blev försämrade.
Man hade innan denna undersökning på människor manipulerat T celler så att de producerade antingen IL-17 eller gamma-interferon hos möss. Detta producerade den så kallade möss-MS, dvs djurmodellen EAE av multipelskleros hos djuren. Det visade sig att de djur som fick möss-MS via gammainterferon svarade mycket bra på bromsmedicinen betainterferon medan de som fick möss-MS av IL-17 inte gjorde det. De blev snarast försämrade.
Studierna, som om de visar sig kunna upprepas med liknande resultat i andra och större studier, skulle kunna förklara varför betainterferon hjälper en del men inte andra.
Det skulle kunna bli möjligt att genom blodprov visa vilka som blir hjälpta och vilka som inte blir det. Många människor skulle kunna få veta att de får en effektiv medicin och andra skulle slippa att prova med betainterferon med de biverkningar och risker som finns med den. Samhället och patienter skulle också spara pengar som skulle kunna användas till effektivare saker.
Dessutom reser det frågan finns det olika typer av MS vad beträffar de biologiska mekanismerna. Studien lägger till lite kunskap även beträffande detta.
Det står i artikeln att betainterferon verkar på cirka hälften av patienterna och effekten är cirka 30 procent hos dessa. Detta måste journalisten ha missuppfattat. Effekten på 30 procent är ett genomsnitt och där är även inräknat de som inte åtnjöt någon effekt. Man förstår det bland annat av uttalandet, en konsekvens av studien kan vara att betainterferon visar sig vara en betydligt effektivare medicin än man hittills trott. ( Lawrence Steinman, en av forskarna bakom dessa studier) Och är det inte så att en del har mycket god effekt av betainterferon?


Apropå universitetet i Stanford planerar man även där göra en undersökning av CCSVI med ultraljud och avancerad magnetkamerateknik som kan synliggöra hinder i venerna från hjärna och ryggmärg.

Lite frågor:

Är nedanstående information om MS lättförståelig och i stort sett övergripande?

Lite längre ned kommer en kort information om immunsystemet. Denna avser inte att vara en övergripande information men en information skall beskriva vad pro- och antiinflammatoriska signalsubstanser är och gör, och att när man talar om att dämpa immunförsvaret så handlat det snarare om att skapa en balans mellan två olika delar av immunförsvaret. Går detta att förstå utifrån vad som skrivs. Jag är mycket tacksam för reaktioner och kritik!!

Multipel skleros ( MS) i korthet.

Allmänt

MS är en sjukdom som beror på inflammationer i hjärna och ryggmärg.Både kvinnor och män insjuknar i sjukdomen ehuru den numera är vanligare hos kvinnor. Den kan komma i alla åldrar men debuterar ofta någonstans mellan 30 och 50. Sjukdomen kan förekomma hos barn och komma högt uppe i åldrarna. MS är vanligaste orsaken till neurologiska handikapp hos unga och medelålders människor. Orsaken till MS är inte känd och det finns ingen känd bot för sjukdomen. Det som forskare tror mest på idag om orsakerna till MS är att det är en autoimmun sjukdom. Detta innebär att immunsystemet som bland annat skall försvara kroppen mot sjukdomsalstrande bakterier och virus i stället vänder sig mot den egna vävnaden.

Sjukdomsbild och symtom

MS yttrar sig på det sättet att nervsignaler tar längre tid på sig att komma från centrala nervsystemet till den plats i kroppen de skall. På liknande sätt kan nervsignaler från olika ställen i kroppen till hjärna och ryggnärg exempelvis beträffande känseln gå långsammare. Detta beror på att ett isolerande skikt kring nervutskotten skadas. Detta skikt, som gör att nervsignalerna går snabbare, består bland annat av fettämnen och kallas myelinskida. Beroende på var i centrala nervsystemet myelinet skadas kan snart sagt de flesta symtom uppträda, även om en del är vanligare än andra. Sjukdomen kan ge både synliga och osynliga symtom. De synliga symtomen kan vara symtom från rörelseorganen som darrningar, balanssvårigheter och svaghet som yttrar sig i svårigheter att röra armar och ben. De osynliga symtomen kan vara symtom från känselsinnet och kan yttra sig som krypningar, pirrningar och många andra symtom runtom i kroppen, men det kan också yttra sig som kognitiva störningar med svårigheter att minnas, koncentrera sig, göra flera uppgifter samtidigt eller minskad förmåga att hantera stress. Omkring 50-65 procent har sådana problem. Dessa kognitiva problem är inte kopplade till hur motoriskt handikappad man är, utan man kan ha uttalad sådan problematik utan att man på något sätt ser sjuk ut. Ett annat mycket vanligt men osynligt symtom är en uttalad trötthet, fatigue, som kan yttra sig på många sätt. Självupplevd fatigue är det allra vanligaste symtomet på MS. På grund av att symtomen inte syns kan de ibland vara svåra att förstå för omvärlden.

Olika typer av MS

• skovförlöpande MS. Skov betyder att symtomen kommer under en viss tid och sedan går mer eller mindre tillbaka.

• sekundärt progressiv MS, där den skovförlöpande formen förändras så att det sker fortgående försämring. Denna kan vara mycket olika och kan ske mycket långsamt och närmast stå stilla men det kan också ske snabbt.

• primärt progressiv MS och yttrar sig så att det sker en fortskridande försämring. Denna försämring kan också gå med mycket olika hastighet.

• Benign MS. Där går symtomen helt tillbaka efter varje skov och ibland inträffar endast enstaka skov. Där det endast förekommer ett skov kallas sjukdomen kliniskt isolerat syndrom, clinically isolated syndrome och inte MS.

Diagnos

Sjukdomen MS diagnosticeras genom att man berättar sjukhistoria med symtom tydande på MS för läkaren. Denne gör sedan en kroppsundersökning inkluderande nervfunktioner. Man brukar också ta prov på vätska från ryggmärgskanalen och se om denna tyder på MS. Magnetröntgenundersökning av hjärna och ryggmärg ingår också. Är man fortfarande osäker beträffande diagnos kan man göra undersökningar av syn, hörsel och känselorganen och se om dessa tyder på förlångsammad nervledningshastighet. Det finns ett antal olika symtom och sjukdomar, vilka kan vara likartade och måste uteslutas.

Behandling med mediciner

Senaste 20 åren har kommit ett ett antal mediciner som bromsar upp utvecklingen främst beträffande skovförlöpande MS. De första medlen minskade antal skov och storleken på skov med drygt 30 procent. Fn finns Avonex, Rebif, Betaferon och Copaxone på marknaden. Dessutom finns cellgiftet Novantrone som kan ges under en tidsbegränsad period om nämnda medel sviktar. Vidare har kommit en medicin som är betydligt effektivare men den har också allvarligare biverkningar. Ytterligare fler mediciner är i stort sett färdigutvecklade och en del av dem kommer att vara i form av tabletter. Dessa medel är främst för att påverka den inflammatoriska delen av sjukdomen, men det bedrivs intensiv forskning avseende medel som skall verka nervskyddande och också reparerande av skador.

Detta gällde behandling av sjukdomsutvecklingen. Det finns dessutom mängder av behandlingar mot olika symtom typ kramper, smärta, trötthet, depression, urinträngningar och mycket mer. MS kan som sas i tidigare ge i stort sett vilket symtom som helst. En del vanliga och andra synnerligen ovanliga.

Annan behandling och framtiden

Den kognitiva problematiken är en del av sjukdomen varit dåligt känd och en har följdaktligen försummats. Där finns ett stort behov av insatser både för att utreda och att hantera problematiken. En del MS patienter mår dåligt och de kognitiva besvären kan utföra en stor del av orsaken. Att inte vara ute i arbetslivet är vanligt vid MS. Forskning visar att de kognitiva problemen är en större orsak till att man inte har arbete än de rent motoriska.

.

Rehabilitering och träning har visat sig vara mycket värdefullt vid MS.. Man ansåg tidigare att det var viktigt att vila för att spara energi för vad man absolut måste göra. Detta kunde medföra att man gick ned i kondition, ork och funktion. Det senare har visat sig vara mycket viktigt att motverka. MS i sig betyder inte att man måste spara energi. Det är nödvändigt att hitta ett individuellt program där man tar hänsyn både till trötthetsfaktorn och behovet av träning.

Dessutom är olika former av stamcellsterapier under utveckling och det har redan utförts ett antal stamcellstransplantationer i världen och i Sverige med goda resultat.

Det har bedrivits forskning kring D-vitamin och olika sjukdomar under de senaste decennierna. En av de sjukdomar där man funnit tecken på att brist på D-vitamin kan påverka sjukdomen är MS.

En antal MS patienter tillämpar olika dieter för att påverka sjukdomen. Det pågår studier även beträffande detta område.

En italiensk kärlkirurg har nyligen kommit med en teori om att det venösa avflödet från hjärna och ryggmärg är skadat vid MS, vilket gör att blodet kan stagnera och framkalla inflammationer som orsakar MS. Man kallar detta sjukdomstillstånd CCSVI och det pågår för närvarande en stor studie avseende denna.

Överhuvudtaget har det kommit mycket kunskaper om MS under de senaste 20 åren och mera är att vänta. Det finns anledning att kunna se ljust på framtiden om man har sjukdomen MS.

Lite information om immunförsvaret.

Immunförsvaret gör att vi inte skall bli sjuka. Det skall hejda angripare i form av virus, bakterier med mera. Det består bland annat av vita blodkroppar. Dessa kan på olika sätt oskadliggöra fienderna. Viktiga aktörer är bland annat lymfocyterna. Det är en form av lymfocyter, s.k. T-celler som vid autoimmuna sjukdomar angriper den egna vävnaden. Immunförsvaret reagerar då felaktigt. Vid MS angrips myelinet kring nervtrådarna i centrala nervsystemet. Medlet Tysabri hindrar de aktuella T-cellerna från att ta sig in i centrala nervsystemet och åstadkomma skadan på myelinet.

Det finns ett informationsystem inom immunförsvaret som bland annat består av signalsubstanser. Dessa signalsubstanser kan produceras av celler i immunsystemet och signalera till en andra celler att göra på ett visst sätt. Signalsubstanserna kan också signalera inom cellerna. När en angripare i form av virus eller bakterier angriper en vävnad börjar en serie av händelser ske, som skall leda till att angriparen oskadliggörs. Detta är en inflammation och bildningen av de olika signalsubstanserna som medverkar till denna kallas proinflammatoriska. Virus och bakterier angrips av ett försvar som kallas cellbundet. Andra mikroorganismer exempelvis parasiter finns mest i vätskan mellan cellerna. Dessa angrips av andra signalsubstanser och är utgör en annan del av immunförsvaret. Det verkar som att de signalsubstanser som bekämpar parasiter och liknande dämpar den inflammation som skall ta kål på virus och bakterier. Aktivering av försvaret mot bakterier och virus dämpar försvaret mot parasiter.

Man brukar kalla de signalsubstanser som dämpar försvaret mot virus och bakterier för antiinflammatoriska. Andra namn på signalsubstanserna är cytokiner, interleukiner. När försvaret mot virus och bakterier är aktiverat talar man om att Th1 celler( en form av T-lymfocyter) är aktiverade medan försvaret mot parasiter är Th2-celler.

Man tror att en balans mellan Th1 och Th2 är viktigt för att hålla autoimmuna sjukdomar i schack. Exempel på cytokiner är interferoner. Medlet betainterferon vilket utgör en bromsmedicin är en antiinflammatorisk cytokin. Gamma-interferon är däremot en stark proinflammatorisk cytokin. Man utför studier där man blandat till en maskäggcocktail för att undersöka om detta kan påverka MS och andra autoimmuna sjukdomar. Idén är att denna cocktail skall åstadkomma en kontrollerad Th2 inflammation och därmed motverka Th 1 reaktionen. De autoimmuna sjukdomarna tros bero på Th 1 reaktion. De första försöken med maskäggscocktailen har varit lovande. Vid graviditet minskar risken att få skov av MS. Vid graviditet dämpas också immunförsvaret, vilket sker för att inte fostret skall stötas bort. Vad som då sker att balansen från Th1 väger över mot Th2. Signalsubstanserna i immunförsvaret har en viktig roll vid autoimmuna sjukdomar. Balansen mellan proinflammatoriska och antiinflammatoriska cytokiner är viktiga.

Texten skall förstås utan att bilden är med.

Intressant om kognitiv träning

Läser om en studie på Medical News Today där en grupp med MS patienter fått träna sina kognitiva förmågor med datorprogram för att förbättra sin kognitiva förmåga. Jämfört med en grupp som inte tränat fick gruppen bättre resultat på en flera områden, förbättring av minnet i allmänhet 21%, det visuella arbetsminnet 20% och det arbetsminne som har med hörsel över 50%. Hastigheten att namnge saker 9%, hastigheten att komma ihåg föremål 10%, fokuserad uppmärksamhet 8 %, visuo-motorisk uppmärksamhet ( en förmåga jag tror kan vara viktigt vid bilkörning) 10%, visuell rumslig uppfattning 8%.

Det dator program man använt heter CogniFit Personal Coach brain training software. En svaghet i studien är att den verkar ha utförts av företaget som tillverkar och säljer dessa program. Här en länk till företagets program.

Min personliga uppfattning och också erfarenhet är att man kan träna den kognitiva förmågan.
Det har inte funnit något stor vilja hos personer verksamma inom rehabiliteringsområdet att man kan träna MS patienter till att bli bättre. Detta gäller all rehabilitering och även vad beträffar kognitiva förmågan skriver författarna till boken Multiple Sclerosis – understanding the cognitive challenges, . MS är en sjukdom som ständigt blir sämre har man resonerat. Jag minns när jag var på information om bland annat hjärnans plasticitet, förmåga att reparera sig , omforma. Där sa man att fysisk träning tycktes påverka hjärnans plastiska förmåga men det gällde inte MS. Jag undrar om inte det var en fördom. Man har bland annat funnit att barn med MS tycks återhämta sig bättre efter skov eftersom barn har större plastisk förmåga än vuxna. Hjärnan fortsätter utvecklas och mogna till kanske 25 år.

Jag vill naturligtvis inte med detta förneka att MS är en allvarlig sjukdom där symtomen kan progrediera men man skall inte blunda för att träning av olika funktionsområden kan leda till en avsevärd förbättring.

Sunshine vitamin

Vallmon(Eschscholtzia californica) och mandelträden blommar

läser just nu mycket om D-vitamin och ju mer man läser desto mer får man att läsa. Det tycks vara så att kroppen tycks prioritera olika funktioner, basalt tycks vara att inte utveckla sjukdomar som urholkar skelettet ( rakit och osteomalaci) och för det klarar man sig på lägre värden, de som rekommenderas av myndigheter o liknande. Men för att förebygga andra sjukdomar i andra vävnader behover man ha förrådet fullare med D-vitamin för att det skall börja fungera i sådana vävnader och förebygga cancrar, autoimmuna sjukdomar etcetera. Det är också så att det tillkommer ständigt kunskap och en forskare säger i nedanstående relaterade artikel att just nu tror vi att det är så att... ...
Denna artikel av Gina Rollins ger en bra sammanfattning av D-vitamin

Visste ni att självupplevd fatigue är det vanligaste symtomet vid MS?

Läser i boken Multiple Sclerosis – understanding the cognitive challenges av La Rocca och Kalb att självupplevd fatigue är det vanligaste symtomet vid MS. Cirka 90% av MS patienterna har detta eller i varje fall har haft.

Det finns både motorisk fatigue och kognitiv fatigue. Motorisk är uttröttbarhet när man gör något med musklerna eller rör sig, medan kognitiv fatigue har med tankeverksamhet och läsande att göra.

Man skriver att den motoriska fatiguen finns en del forskat om. Beträffande kognitiv fatigue tycks det vara sämre. Det verkar som om den kommer fram mest tydligt när man ihållande håller på med en kognitiv uppgift. Kanske läsa eller mentalt prestera något i ett sträck. Däremot tycks man inte kunna märka det lika bra om man gör kognitiva uppgifter under en lång tid med pauser och liknande. Just detta kan jag inte relatera till, men jag känner igen både motorisk och kognitiv fatigue mycket väl men lyckligtvis har det blivit mycket bättre.

Jag läser också det här om kognitiva problem man upplever:

Minnet

• att minnas och att ta in ny information

• komma ihåg intrigen i en bok

• glömma vad som sagts i en konversation, på TV etc

• glömma varför man kommit in i ett rum

• lägga bort saker nycklar, glasögon ...(ack, ja)

• glömma namn, telefonnummer …

• glömma att göra något man planerat

Uppmärksamhet och koncentration

• svårt att koppla bort saker som distraherar, i perceptionspsykologin skulle man kunna kalla detta sålla bort bruset från signalerna. Skrivit en del om vad som kan vara på gång i hjärnan då detta sker: Trött i Hjärnan
  

• svårigheter med att göra flera saker samtidigt, simultankapacitet. Samtidigt är detta något som kanske man försöker att göra alltför mycket. Kvinnor brukar säga att de har bättre simultankapacitet; jag brukar säga att simultankapacitet är en stor kvinnofälla. Jag tycker mig ha sett en hel del gå i väggen tack vare sin simultankapacitet

• att tappa engagemanget då man håller på med uppgifter som kräver intensiv koncentration och fokus

• dåligt kom ihåg på grund av att man inte varit fokuserad då man skulle ta in det hela i minnet. Det har visat sig att just att det är viktigt att man verkligen lär in något som man sedan skall komma ihåg. I många fall är det just inlärningen som är svår och inte att hämta tillbaka information som väl lärts in, passerat arbetsminnet. När jag kommer ihåg (ha, ha!) försöker jag ta extra lång tid på mig när jag skall lära in var jag lagt något, exempelvis en nyckel. Det brukar krävas att jag efter cirka en halv-en minut tänker igen på var jag lagt den eller vad det nu var. Då brukar jag faktiskt komma ihåg.

Överhuvud taget är detta kanske en tråkig lista över saker som inte fungerar så bra, men man kan faktiskt vända på det och det finns mängder av saker i den som man kan träna på så att det faktiskt blir bättre Always look at the bright side of life. Efter min erfarenhet går det kognitiva att träna lika väl som de rent fysiska sakerna.

Att återfå funktioner

kan man läsa om i National Geographics nyhetsbrev. Det är avancerad medicinsk teknologi som handlar om att återfå olika funktioner man förlorat. En del av detta är redan ute i praktiken till exempel cochleaimplantat som möjliggör hörande, annat är på utprovningsstadiet.
Det här är en sida man närmar sig problematiken från, sedan finns stamcellsforskningen som också försöker lösa delvis samma problem. Du kan läsa om det här.

Brist på pengar kan det stoppa studier avseende CCSVI. Till de studier som planeras i Canada avseende studier av CCSVI har det kommit in mycket lite pengar i förhållande till vad som behövs. Detta är illa. Precis som vad gäller D-vitamin, medlet Revimmune ( Ett gammalt medel där licensen gått ut, och det finns liten chans att dra in pengar. Där tycks forskningen ha gått i stå även om medlet såg lovande ut). och för den delen kortison finns det inte forskningpengar. På MRSC news skriver man om detta. Man kanske skulle be svenska organisationer skänka en del pengar till denna forskning. Det är förmodligen snabbaste vägen att få svar på angelägna frågor om CCSVI.
Beträffande de två allvarliga biverkningar man såg i Stanford avseende stentoperationerna, dödsfallet i hjärnblödning och en lossnad stent skriver man också. Blödningen tycks man ha avfört från koppling med operationen eftersom det fanns någon ärftlig förändring som gjorde att patienten var extra känslig för det blodförtunnande medlet. Detta känns inte helt rätt. Det finns givetvis alltid en risk med blodförtunnande medel oberoende om man gått igenom ett ingrepp eller ej. Det inträffar alltid en mängd blödningar som följd av sådana medel. Lyckligtvis är flertalet inte dödliga.

Hjärnans plasticitet

Plasticitet är hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras under hela livstiden. Förr trodde man att hjärnan hade maximalt antal celler då man föddes eller i varje fall mycket tidigt och sedan gick det utför. Nu vet man att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän i 20-årsålder. Man har funnit att detta tycks spela en roll hos barn med MS. Det verkar som de kan reparera skadorna bättre än vuxna, och skov i barnaåren lämnar mindre spår än hos vuxna i form av handikapp. Tidigare sa man att mängder av nervceller dog varje dag och att det var oåterkalleligt. Numera vet man att det inte är så. Det finns ställen i hjärnan där det bildas nya celler. Nya förbindelser mellan olika nervceller pågår ständigt. Det är på detta sätt exempelvis inlärning sker och minnet fungerar.

Vid Dallas Center för BrainHealth kan man testa sin hjärna om man har en skada. Det kostar 600USD. Testet består av olika uppgifter och frågor vars syfte är att kartlägga skadan. Utifrån resultatet utformar man sedan ett personligt program, ett program som detaljerat visar vad man behöver att träna

Programmet består av tre komponenter:

1. Strategisk uppmärksamhet, med vilket man menar förmågan att fokusera på vad som är viktigt och negligera oviktiga moment. Övningar kan vara att undersöka sin omgivning och finna de saker som verkar disttraheter och att rensa bort dessa saker. Övningarna kan också bestå i att göra upp en daglig lista av saker som skall prioriteras.

2. Resonerande om sammanhang; förmågan att se teman, budskap i vad man tittar på, hör, läser eller gör. Övningarna kan handla om att reflektera över en bok man läst, en film man sett och att skriva ned hur man tolkar dessa.

3. Förnyelse: Förmågan att se sammanhang och mönster och komma fram med nya ideer, nya perspektiv, att ha flera lösningar på problem. Övningarna kan vara att finna flera lösningar på uppdykande problem, tala med andra människor för att få nya perspektiv. Stiga åt sidan eller bakåt för att få ny problem. Jag kan berätta om ett exempel på detta från nyligen. Det regnade här i Puerto de la Cruz på lördag morgon. Vid Skandinaviska klubbens hus hade man målat en cementerad gång ner till trädgårdenen. Men det visade sig att detta gjorde gången halkig och en person dråsade på ändan. Det skulle vara vernissage på eftermiddagen med mycket folk i omlopp. Allas pannor rynkades för att hitta på en lösning på hur man skulle förhindra att folk ramla. Vad kunde man behandla gången med så där akut? Tills en person tog ett steg tillbaka och tittade på hela huset. Det fanns en väg till att gå ner i trädgården, en trappa. Kort sagt den hala gången stängdes av och man fick gå trappan ned i trädgården i stället. Men det behövdes att man såg problemet med ett anna perspektiv. Tog ett steg tillbaka.

Scott Hayner från Texas har varit med åtminstone två hjärnskador, dels som barn och dels som på en fotbollsmatch. Efter det senaste förvandlades han från en framgångsrik börsmäklare till en person som hade svårt att fokusera och konversera samlat. Efter att ha genomgått ett program på Dallas Brain Health Center återfick han självförtroendet och började återfå sina gamla färdigheter.

Det finns liknande centra i norden. Jag vet en person som genomgått behandling på ett center i Köpenhamn med syfte att rehabilitera hjärnan, träna hjärnan. Möjligen var det detta center.

Följande bör man undvika om man vill vårda sin hjärna: ( enligt Dallas BrainHealth Center):

sömnbrist, göra många saker samtidigt, stress, hjärnskakning, vissa mediciner och sömnmedel, allmän narkos och man bör inte försumma att söka hjälp om man märker minnessvårigheter, oförmåga att koncentrera sig och fatta beslut mm.

Källa: Phys org.com 5 mars

Lite om melatonin

Lite om melatonin

Jag skriver om det för att se hur man skall betrakta det hur immunförsvarssynpunkt. På vilket sätt påverkar det immunförsvaret? Hur kan det påverka ”autoimmuna” sjukdomar? Jag har inte svaret då jag börjar skriva detta och sannolikt inte i slutet heller, men förmodligen vet jag lite mer. Melatonin är ett hormon som sedan kopplas till corpus pineale, talgkortkörteln, och jag har framtill nyligen trott att det var enbart där det bildades men så är inte fallet. I själva verket bildas melatonin i större mängder i mag-tarmkanalen. Enligt en artikel jag läste-ROLE OF MELATONIN IN UPPER GASTROINTESTINAL TRACT bildas det 500 gånger så mycket där som i tallkottkörteln. Melatonin kopplas till den biologiska klockan och styrs bland annat av mängden ljus som träffar ögats näthinna. Ljus hämmar bildningen av melatonin i talgkottkörtel och mörker stimulerar bildningen. Melatonin används som sömnmedel och finns som registrerat läkemedel. I USA säljs det som hälsokost men så inte i Sverige. Halten melatonin i blodet är högst då det är som mörkast och lägst dagtid. Den mängd som finns under dagtid kommer huvudsakligen från produktionen i mag-tarmkanalen. Melatonin är fettlösligt och kan nå olika vävnader i kroppen snabbt. Ju äldre man blir ju mindre melatonin produceras och variationen med topp under natten tenderar att försvinna, och kan vara mycket liten då man nått 60 års ålder. Melatonin är inte bara aktör i olika funktioner i kroppen som varierar med dygnets ljus. Det är med och styr bland libidorytmen hos djur som varierar med årstiderna. Denna rytm kan också anas hos människor om man studerar statistik över födelsetal och liknande. När björnar skall gå i ide spelar troligen också melatoninet en roll. Melatonin har många uppgifter. I övre delen av tarmkanalen deltar det i olika funktioner som har med kroppsrytmen att göra. Exempel på detta skulle kunna vara deltagande i reglering av vad slemhinnecellerna i magsäck och tarm producerar, bukspottskörtel osv. Melatonin är också en stark antioxidant och är väl så starkt som andra kända sådana också. Vidare har melatonin en roll i immunförsvaret och medverkar till att småsår och liknande i tarmen läker. Immunförsvaret består av ett medfött och ett förvärvat immunförsvar. I detta försvar spelar de vita blodkropparna en viktig roll. Men immunförsvaret verkar inte isolerat utan det påverkas av hormoner från det endokrina systemet och det påverkas av centrala nervsystemet. Det har också visat sig att yttre faktorer, så kallade miljöfaktorer kan påverka immunförsvaret, och ljus är en sådan faktor som påverkar det. Från näthinnan går inte bara nervbanor till syncentra utan det går också till nervkärnor som har med de neuroendokrina systemet att göra och som bland annat via melatonin påverkar olika funktioner i kroppen och bland annat immunsystemet. Som tidigare nämnts finns det melatoninproduktion som regleras av ljus, men det finns till med produktion av melatonin i vissa vita blodkroppar, något som i sig talar för en koppling mellan immunsystem och melatonin. Hormoner som är känsliga för den biologiska klockan rytm är tillväxthormon ( produceras under djupsömn), sköldkörtelhormon, kortisol, sköldkörtelstimulerande hormon och man funnit att melatonin tycks ha både egenskaper som främjar den inflammation som skall ta död på mikroorganismer som kommit in i cellerna, men det finns också påverkan på de celler som skall medverka i att stoppa upp denna inflammatoriska aktivitet då hotet är under kontroll och passerat. Min slutsats tills vidare blir att man skall ha respekt för melatoninet. Kanske speciellt om man har en autoimmun sjukdom. Det verkar finnas skäl till att man inte släppt melatoninet som hälsokostmedel. Det här var ett skummande på ytan. källa M. SZCZEPANIK MELATONIN AND ITS INFLUENCE ON IMMUNE SYSTEM Department of Human Developmental Biology, Jagiellonian University College of Medicine, Krakow, Poland

När jag skrev detta om de som var sist med i förändringar och nämnde d-vitamin, tänkte jag på att det finns en del undersökningar som speglar hur mycket sol man kommer i kontakt med och riskerna för attt man skall få olika cancrar. Det finns mängder av cancrar, tjock och ändtarmscancer, olika lymfom, bröstcancer, prostatacancer, blåscancer, cancer i livmodern, magsäckscancer, gallblåsecancer och säker många fler som jag inte kommer på just nu, där förekomsten är mycket vanligare ju längre från ekvatorn man bor. Man får inte automatiskt tro att detta beror på brist på d-vitamin utan det kan ju vara många andra orsaker. Inte minst finns ju hormonet som bildas i talgkottkörteln och som också är beroende av solljus. Sedan finns kost och många andra saker om man börjar funderar på det. Det behövs alltså fler och andra typer av studier för att få fram säkra samband. Det är förresten intressant att de hormoner som produceras i hypofysen MSH och ACTH har jag tror det var samma kemiska uppbyggnad vad beträffar de 14 första aminosyrorna. MSH är förkortning för melanocytstimulerande hormon, stimulerar pigmentproduktionen i huden medan ACTH stimulerar binjurebarkens bildning av kroppens egen kortison, kortisol. Att de på något sätt samarbetar är alldeles klart. Kortisolet brukar gå ned under natten och ha höjdpunkterna då man är aktiv. Melatonin har en annan kurva. Det har också en antiinflammatorisk effekt. Detta bildas i tallkottkörteln, epyfysen. Där är det snarare mörkret som stimulerar och detta melatonin motverkar pigmenteringen. Det finns alltså ganska mycket som kan spela in. Kroppen producerar även d-vitamin och jag tror* inte man producerar både kortisol och d-vitamin för att utöva samma uppgifter. Jag har inte helhetsbilden av hur det här inverkar på inflammationer klar för mig men att det finns en interaktion mellan de olika hormonerna förefaller ”claro”.

Tro ger fördomar medan kunskap ger vetenskap, sa Hippokrates en gång.

Beträffande flera sjukdomar börjar sådan kunskap att komma. Beträffande MS finns många undersökningar om var man bor i förhållande till ekvatorn och liknande, men det börjar även komma stöd från andra håll för d-vitaminets roll. Inte minst finns det nu tre mindre undersökningar som visar på att ju högre halt av d-vitamin man har i blodet desto mindre risk för att få skov. Jag har tidigare skrivit om dessa undersökningar varav en har kommit ganska nyligen. Undersökningarna är dock små och man kan inte generalisera från dem. Däremot tycker jag mig ana att man funnit ett så kallat dos respons samband i studierna mellan d-vitaminhalt och risk för skov, dvs ju lägre halt ju större risk, och det i sig stärker sambandet. Även större undersökningar lär vara på gång som man kan generalisera från. Problemet är att det finns inga pengar att göra på dessa. Här hänger det faktiskt på våra myndigheter och politiker och inte minst på oss själva och våra organisationer.

Stölliheta i vala,

Ibland säger de som drabbats av en kronisk sjukdom att det gett dem mycket. George Jelinek är en av dem som säger så. Det har fått honom att stanna upp och ta vara på livet på ett helt annat sätt, om jag förstår rätt vad han menar. Jag har haft väldigt svårt för det där att känna tacksamhet över sjukdomen. Jag har diskuterat det med en annan person här nere som också har MS, och hon säger att hon är tacksam för att hon fått MS.

MS gjorde att hon förändrade sitt liv; blev tvungen att varva ned, inse att det fungerade inte att göra flera saker på en gång. Detta ledde såå småningom till att hon tyckte att hon vunnit mycket på det. Jag kan förstå att sjukdomen tvingar fram värdefulla förändringar, som man egentligen skulle ha genomfört ändå, att vara mer i nuet, inte ständigt ha många bollar i luften och kanske aldrig något riktigt fast i handen. Kanske uttrycket bättre en fågel i handen än tio i skogen uttrycker detta; eller psalmen blott en dag ett ögonblick i sänder.

Kanske hör det här till stöllighetera i vala som Fröding skriver om. Dä ä att sö konstit s'att vell skratte lell. Men det kan nog vara så att de kognitiva svårigheterna faktiskt också kan innebära något positivt om man tittar på dem på detta sätt. Annars är de kognitiva svårigheterna den dolda biten av sjukdomen; den märks inte vid ytlig kontakt och kanske inte ens vid nära kontakter. De kan vara komplicerade att förklara. Hur skall man kunna förklara något som man inte ens begriper själv. Det är svårt även för anhöriga ibland att förstå när man är lite långsammare med vissa saker; vilket jag upplever i bland.

Det finns studier som visar att de som bara har MS med fysiskt handikapp oftare har arbete och anställning än de som har kognitiva problem. (Rao m.fl Cognitive dysfunction in multiple sclerosis; frequency patterns and prediction. Neurology 1991;41:685-691) En annan studie jämförde de som enbart hade MS lesioner i ryggmärgen med de som bara hade dem i hjärnan. De som hade skador i ryggmärgen hade större fysiska handikapp men det var ändå de som hade störst sannolikt att vara i arbete (Wild m fl Psychosocial impact of cognitive impairment in the multiple sclerosis patient. J Clin Exp Neuropsychol 1991;13:74). Det dolda kognitiva handikappet är alltså inte på något sätt ett bifynd utan en högst påtaglig realitet.

Personligen tycker jag att jag förbättrats påtagligt även beträffande de kognitiva besvären nu, kanske är det att jag lärt mig leva med dem. Dessutom ställs ju inte alls samma krav på mig i dag som då jag var i arbete. Men det där med att vara tacksam, jag inser varför man kan vara det men är ändå tveksam. Får fundera vidare.

Epstein Barr virus (EBV) och MS

Det kan verka förvirrande med olika hypoteser och olika fynd och MS. Hur får man ihop d-vitaminer, CCSVI, EB-virus, den autoimmuna teorin? Sådana saker som effekten av kortison hör också dit. Studien om mättade fetter och MS av Swank tycker jag är stark. Tiden får utvisa (vilket kan vara lätt att säga när man mår ganska bra). I stor överensstämmelse med den autoimmuna teorin har man forskat fram alltmer effektiva mediciner ehuru med biverkningar, d-vitaminerna kommer det också mer och mer om. Zamboni och CCSVI verkar enligt min mening seriöst men man får komma att det trots allt är ett litet material fortfarande, vilket dock successivt håller på att öka. Jag följer det med spänning. Det är för mig ingen omöjlighet att man kan få ihop att det här till något sammanhängade. Tittar man på det finns blod-hjärnbarriären med i alla teorierna och ideerna på ett eller annat sätt.


Forskning om MS och EBV
Risken för MS ökar mångfaldigt i följden efter en Epstein-Barr (EB) infektion enligt en nyligen publicerad studie. Man följde personer flera tusen personer ffrån US Army som hade blodprover där de initialt inte hade infektion med EBV. Forskarna kunde därigenom avgöra den tidpunkt då indiverna blev infekterade med EBV.

EBV är ett herpesvirus och ett av de vanligaste mänskliga virusen. När man få det i barnaåren är det vanligt och ofta utan att man får symtom på infektion, feber, smärtor etc. När man blir äldre orsaker sjukdomen ofta mononukleos, körtelfeber, kissing disease. Så mycket som 95 % av den vuxna befolkningen i USA är infekterade med viruset men har inga symtom..
Man fann 305 personer som mellan 1992 och 2004 fick sjukdomen MS. Man skapade en kontrollgrupp av personer som hade liknande förhållanden i beträffande ålder vid blodprovet, kön, vilken sysselsättning de hade. Man fann att de individer som inte var infekterade med EBV virus hade extremt liten chans att utveckla MS, däremot blev det efter infektionen en kraftigt ökad stegring av risken att utveckla MS.
Alberto Ascherio professor i medicin vid Harvard kommenterar fyndet. Man vet sedan tidigare att praktiskt taget alla med MS har haft EB infektion (liksom 95% av övriga vuxna befolkningen i USA). Detta skulle emellertid kunna bero på att MS medför att man blir mottaglig för infektionen, alltså orsak till infektionen. Denna studie visar alltså att infektionen kommer före MS. En annan möjlighet till att i stort sett alla med MS har EBV skulle kunna vara att de som inte haft EBV infektion är genom genetiska anlag motståndskraftiga mot att få MS. Den här studien visar att så inte är fallet. Man har således plockat bort två alternativa förklaringar till fyndet att alla med MS har haft EBV. Vad man letar efter är givetvis om EBV på ett eller annat sätt bidrar till att man insjuknar i MS.

Källa phys org com news

d-vitaminbrist och autism

Lyssna på en intervju med Mats Humble om frågan på vetenskapsradion. Hoppas länken fungerar.