Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Translate

söndag, januari 31, 2010

Mer om CCSVI, jag tror inte man behöver frukta att det här inte kommer att bli undersökt

Källa CTV och MSRC
om du tittar på CTV länken lägg då märke till bilden av Zamboni och hans skyddsmössa för håret

Forskningspengar i Italien.


4,5 miljoner dollar har Italienska Multiple Sclerosis Foundation beslutat att understödja forskning avseende Kronisk venös insufficens i vener från ryggmärg och hjärna, CCSVI.
Detta efter att ha fått förfrågan från forskare som är intresserade i att studera CCSVI. Enligt föreningens pressrelease vill man ha försöag från grupper av italienska forskare och i synnerhet från forskningsgruppen kring Paolo Zamboni. (upptäckaren av CCSVI).

CCSVI gör att vener i nacke och övre delen av bröstkorgen vrider sig, blir trånga eller blockerade, och i vissa fall bildas de inte alls. Detta resulterar i att blodflödet från hjärnan försämrars. Zamboni har funnut att fler än 90 procent av patienterna med MS har sådana missbildade vener och inte fungerande blodflöde från hjärnan.

Ordföranden i Italienska MS föreningen heter Roberta Amaedo. I pressmeddelandet skriver hon, att man måste säkert få veta om relationen mellan MS och CCSVI. Och hur det kan påverka den kliniska utvecklingen. Kliniska försök kommer att bli viktiga inslag.

En internationell förening av experter på vener bl a kärlkirurger har godkänt CCSVI som ett missbildning i vener, ett nyupptäckt tillstånd. Även via detta kommer mer forskning.

I samma artikel från CTV news har internationella föreningen avseende phlebology, ( ungefär läran om vener) erkänt CCSVI sm en medfödd missbildning, och har skisserat officiella riktlinjer för hur man skall ställa diagnos och behandla. Kärlkirurgen James Laredo vid Georgetown universitetsjukhus Washington DC, en av personerna till uttalandet säger att medlemmarna i gruppen röstade enhälligt för förslaget att klassa CCSVI som en missbildning i vensystemet.
Man skriver också at ursprunget till detta nyupptäckta tillstånd kan var under utvecklingen i livmodern före födseln.
Vid universitetet i Georgetown planerar man nu att börja en studie inom en månad med neurologer för att screena MS patienter avseende dessa abnorma vener och undersöka huruvida det finns en länk mellan CCSVI och MS. De kommer att behandla MS patienter vilka visar sig ha CCSVI. Orsaken säger Laredo är att Paolo Zamboni har visat att begreppet verkligen finns, och att fynden dessutom är så starka att det kräver ytterligare undersökningar. Därför har Georgetown University Medical Center börjat undersökningen av CCSVI.

om reparation av skadad vävnad i nervsystemet:

Ur ett antal artiklar från MSRC news: (länk marginalen, se under 2010 januari)

Om reparation av skadad vävnad vid MS och vid ryggmärgskador:

National MS society har gett 742, 500 dollars till forskning om användning av ersättningsvävnad vid MS skador på centrala nervsystemet till Tom Lane's team vid Irvine University i Kalifornien. (Finns att läsa på phys.org.)

Målsättningen med forskningen är att kunna ”spruta in” ( infusion) celler, som kan göra nytt myelin kring där det är skadat eller till som kan förvandlas till friska nervceller, enligt Tom Lane.

Vid samma universitet har forskare inom området ryggmärgsskadade redan visat att det finns möjligheter till att laga myelin genom att ersätta skadade celler med nya. Forskaren Hans Keirstead har skapat en teknik som kan förvandla mänskliga embryonala stamceller till förstadier till de myelinbildande cellerna oligodendrocyter (OPC- oligodendrocyt precursor cell), och som han visat kan laga skadad nervfunktion. Dessa fynd har nu lett till ett klinikt försök med personer som fått en akut ryggmärgskadade.

Denna video är med Hans Keirstad. Han talar lite grann om forskning med stamceller. Jag tycker han talar instruktivt om vad god forskning är.


Genom att använda celler av samma typ kommer man nu att undersöka om dessa celler har förmågan att laga myelinskador vid MS, och vidare hur kan dessa celler på ett säkert sätt kan komma in i kroppen.

Det forskare som är inblandade har olika specialiteter.

Lane själv kommer att studera kommer att studera kemokiner, dvs budbärare i immunsystem och hur dessa kan påverka möjligheterna för de aktuella cellerna OPC att nå de ställen där reparationerna skall ske i nervsystemet.

Professorn i fysiologi och biofysik George Chandy kommer att undersöka metoder att dämpa T cellernas aktivitet medan OPC lagar proteinerna. Med detta avses de T celler i immunsystemet som är bovarna i dramat och bryter ner myelinet.

Michael Calahan tillika professor i fysiologi och biofysik, skall arbeta med att hitta metoder att följa och synliggöra hur stamceller och immunceller förflyttar sig i CNS ( centrala nervsystemet) hos levande.

Michael Demetrio som är biträdande professor i neurologi och styresman för sammarbetsprogrammet om MS vid Irvine, skall under hur enzymer styr T celler( immunceller som förstör myelin) och möjligen också OPC cellerna,( de celler som skall reparera)

Steven Schreiber är professor i neurologi skall bestämma huruvida niacin ( på denna länk finns också en blänkare om ms och statiner. intressant för mig eftersom jag tar sådan medicin )kan öka reparationförmågan hos OPC cellerna.

Tidigare har man kunnat visa att hudstamceller kan utvecklas till andra typer av celler än hudceller, exempelvis nervceller. Vid Stanforduniversitet har man nu förvandlat vanliga hudceller till nervceller utan att gå vägen över hudstamceller. Detta kan vara ett viktigt steg inom ” reparationsmedicinen”, genom att det kan göra det lättare att producera nervceller och får förråd av det för behandling av bl.a. Parkinson och ryggmärgskadade.


Hudceller blir nervceller

Från Marius Wernig laboratorium


Man har alltså förvandlat en celltyp, hudcellen till en helt annan, nervcellen. Dessa är nervceller fungerar till fullo och kan göra i princip allt som nervceller i hjärnan kan göra. De kan skapa förbindelser med och signalera till andra nervceller. Viktiga funktioner som nervceller har och måste kunna göra om de skall kunna användas för reparationterapi. Hittills försök på möss men man skall nu försöka göra det på mänskliga celler.

Dem bakomliggande tekniken är att man behandlat hudcellerna med en blandning av tre gener.

Man har tidigare 2007 upptäckt ett sätt att låta så kallade pluripotenta stamceller bildas från vuxna, mogna celler som sedan kunnat utvecklas till någon annan utvecklad celler. Den aktuella undersökningen visar att detta är en omväg.

Källa Muliple Scrlerosis Resource Center News 29 jan., 2010.

Slutligen om repartion av myelin.

Biogen kommer att inled en fas I studie om ett ämne, BIIBO33. Detta är en antikropp framställd för att blockera Lingo 1. Lingo-1 tros stoppa myelinproduktion då det är nog med myelin kring den aktuella nervtråden. Att blockera Lingo-1 kanske kan göra att myelinet återskapas hos MS sjuka ( Sådant sker hos vuxna friska)

Vid en mus-MS, dvs djurmodell av MS hr BIIBO33 visat sig effektiv.

Nu skall 64 friska personer i Holland ingå i en fas I studie för att bedöma säkerheten av medlet och hur det tolereras. Var av en av personerna kommer att få en enstaka dos av medlet.

The antibody has been shown to be effective in mouse models that are accepted as being useful for mimicking the properties of MS.




fredag, januari 29, 2010

Redan 1865 fanns mindfulness i Sverige men det kallades inte så.

Lina Sandell publicerade texten till Blott en dag ett ögonblick i sänder första gången 1865 då hon var 32 år. Hon hade folksjukdomen TBC som ofta var liktydigt med döden och två systrar dog på grund av detta. Här lite om tbc.I skriften Korsblomman berättade Lina Sandell en saga om en gammal väggklocka som plötsligt hade stannat. Urtavlan började reda ut varför klockan stannat och kom till att det var pendelns fel. Pendeln förklarade för urtavlan att den inte orkade längre, eftersom den hade kommit underfund med att den på ett dygn måste svänga fram och tillbaka över 86 000 gånger. Urtavlan bad då pendeln svänga på försök sex gånger. Då sade pendeln att det inte var sex gånger eller sextio gånger den gruvade sig för, utan sex miljoner gånger. Den kloka urtavlan funderade då om det inte i själva verket var så att det var tanken på arbetet som tröttade pendeln, inte själva arbetet. Det fordrades ju bara en svängning åt gången. Pendeln betänkte detta, kom till att det var sant och började arbeta igen. Efter denna berättelse ingick dikten En dag, ett ögonblick i sänder./ detta är citat från denna sida.

Onekligen påminner denna saga om den berättelse om den gamla munken som gick genom snödrivorna i Himalaya på flykt från Tibet. När han kom fram fick han frågan om han hur han orkat, varvid han svarade kort: Ett steg i taget.
Det är en historia jag försöker återvända till som tankeväckande berättelse. Men kunskapen om mindfulness, att inte ta ut morgondagens bördor i förskott är gammal också i vår kultur och religion och är inte något exotiskt påfund. Men kanske är det bortglömt. Lina Sandell kommenterar psalmen så här enligt ovanstående källa:
Vi sörjer för morgondagen innan morgondagen är kommen. Och likväl har Herren sagt: Det är nog att var dag har sin egen plåga. O huru dåraktigt att vilja tillägga det närvarande ögonblicket det tillkommandes tyngd.


Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en Faders hjärta,
giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Att sin dyra egendom bevara,
denna omsorg har han lagt på sig.
“Som din dag, så skall din kraft ock vara,”
detta löfte gav han mig.

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla,
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.

söndag, januari 24, 2010

Ampyra- Fampridin



FDA har nu godkänd medlet Ampyra, som under läkemedelutvecklingen hetat fampridine.
Det är ett medel som underlättar nervsignalernas väg i nerver där myelinet är skadat.
Det har visat sig att det förbättrar gångförmågan hos ett antal patienter med MS.
Gäller alla typer av MS.
Kommer nu sannolikt att godkännas även av europeiska läkemedelsmyndigheten. En efterlängtad nyhet av många!

Hemlige kocken


Jag håller på att läsa DEN HEMLIGE KOCKEN av Mats-Eric Nilsson. Den har undertiteln:det okända fusket med maten på din tallrik. Det handlar om den mat vi köper, vilka tillsatser vi får i oss.

Jag minns att min farmor fick en frukttårta från en av sina amerikanska systrar nångång på 50-talet. Vi fick alla en smakbit av den fantastiska tårtan som färdats med flyg runt halva klotet för att sedan fraktas från Oslo eller Stockholm till värmländska Arvika; den kom från amerikanska västkusten. Ett sånt underverk; den färsk tårta som var minst en vecka. Den var inte någon kulinarisk upplevelse och alla tog dock ganska små bitar av den. Det fanns nog en hel del konserveringsmedel och andra tillsatser i den. Det här med tillsatser är inte något nytt. Gelatinmedlet Jell-O s ursprung kom 1845. Konservburkar har också funnits tidigt med vad det innebär av tillsatser.

Det finns 316 tillsatser med E nummer, alltså godkända av EU; av dessa är ett antal inte godkända i andra länder, t.ex Australien och Nya Zeeland eller USA. Vi har till exempel azofärgämnena, som inte var godkända i Sverige tidigare men som nu finns här eftersom de fick säljas i övriga EU. De röda azofärgämnena misstänks enligt Mats-Eric Nilsson orsaka hyperaktivitet hos barn, och det var en del protester då förbudet togs bort. På sajten äkta vara, som man kommer till om man klickar på Mats-Eric Nilsson ovan, skrivs att en skärpning har gjorts av hur mycket färgämnen som får tillsättas i november i fjol. Sajten äkta vara är en guldgruva och jag lägger den som marginallänk.(planerar).

Tillsatserna i den processade maten kan delas in i dessa grupper
Förtjockningsmedel
Emulgerings och stabiliseringsmedel
Ytbehandlingsmedel
Färgämnen
Sötningsmedel
Smakförstärkare
Aromämnen
I boken finns en översikt över medlen så att man kan studera de medel man köper.

Jag kommer en hel del i kontakt med det här. Bland annat det glutenfria brödet smakar ju …
och är inplastat härnere. Kan nog hålla sig i månader. I Sverige något bättre och där köper jag det som nedfryst. Men bröd överhuvudtaget har inte mycket med vad bröd tidigare var. Om detta kan man läsa i boken.

Jag funderar också en hel del över min blåbärssoppa,; den innehåller förfärligt lite blåbär. Jag har löst det med att sätta till blåbär och andra bär själv för att kompensera bristen. Beträffande grönsaker och frukt tror jag att jag klarar mig ganska bra i och med att jag det finns sånt utbud av färska saker här nere. I Sverige är det också rätt bra övriga säsongen; speciellt då man kan plocka en hel del själv. Men, men det finns mycket att önska.

Det här är en balansgång. Vi blir äldre än tidigare, är friskare men ända känns det inte så bra med allt det tillsatta. Det smakar som sagt också …
Dessutom undrar jag över varför så många går ur nian utan godkända betyg. Koncentrationssvårigheter? Att härdade fetter och transfetter inte är så nyttiga för hjärnan vet man, men hur är det med det andra, och hur tillsatserna samverkar. Det är stora ??

I boken citeras Joseph Heller's bok Nånting har hänt:
”Man får inte gott bröd längre ens på bra restauranger... Melonerna mognar inte, druvorna är sura. De blandar mer socker i chokladbitarna därför att det är billigare än mjölk. Smöret smakar som omslagspapperet det ligger i. Vispgräddem säljs i aerosoler som är varken vispad eller grädde. Folk serverar och äter den. Tvåhundrafemti miljoner välutbildade amerikaner kommer att gå i graven utan att märka skillnaden... Det är paradiset, det att aldrig märka skillnaden.”


I boken redogörs också för hur två kända handelskedjor i England M&S och Asda 2007 börjat gå igenom och rensa ut mängder av tillsatser.. Olika orsaker till detta men en rapport var på gång där man funnit att den sammantagna påverkan av tillsatser misstänktes kunna ge ADHD och hyperaktivitet. Jag tror att det är denna studie som beskrivs här i läkartidningen.

Om Cladribine- bromsmedicin som tas via munnen. En av tabletterna mot MS.

Ny studie om Cladribine har presenterats i New England Journal of Medicine den 20 januari.

Har skrivit en Cladribine tidigare, i princip inget nytt annat än att det nu får en välvillig recension i den välkända tidskriften.

OM FTY720- bromsmedicin som tas via munnen, Även om denna medicin, även kallad fingolimod publicerades en studie i samma nummer av NEJM 20 jan 2010. Om FTY 720 Fingolimod kommer längre ned.

Skrivit också om denna tidigare.



Läkemedelsföretaget Merck Serono har nu lämnat in en ansökan att tabletten Cladribine skall godkännas som terapi mot MS av amerikanska läkemedelsverket FDA. I juli detta år lämnade man in en liknande undersökning till EMEA, EU:s läkemedelsmyndighet.

CLARITY-studien

Cladribine har undersökts i en tvåårig randomiserad, dubbelblind studie, Clarity Trial, som terapi mot skovförlöpande MS (RRMS), där man jämförde med placebo.

1 326 patienter deltog i en 2 årig studie. De delades in i tre grupper enligt slumpvalsmodellen.

En grupp fick lågdos, vilket innebar att de fick två behandlingskurer per år, där varje kur innebar att man fick tabletter en gång per dag i 4-5 dagar eftervarandra. Högdos gruppen fick fyra sådana kurer första året. Andra året fick båda grupperna två kurer. Tredje gruppen fick placebo.

Resultat


Relativ minskning av årliga skov/ jämfört med placebo (%)

Årlig skovfrekvens vid totaldos

Årlig skovfrekvens

placebo

P

Låg dos

58

0,14

0,33

<0,001*

Hög dos

55

0,15

0,33

<0,001*

*sannolikheten att detta är en slump 1 på 1000.

90% i behandlingsgrupperna slutförde studien mot 87 % i placebogruppen.

Andra effekter man mätte MRI: minskad aktivitet, proportion av patienter som var skov fria: ökning och progressionen av handikapp minskade.


Andel skovfria under försöket

Lågdos

80,00%

Högdoscc

79,00%

Placebo

61,00%

P

<0.01





Biverkningar:

Biverkningar i CLARITY studien:

I stort var biverkningsantalet lika mellan behandlingsgrupperna, med undantag för lymfopeni ( minskning av lymfocyter), som var vanligare hos dem som fick verksamt medel. 26,7% jfr med 1,8 % för placebo. Det fanns också en minskning av antalet vita blodkroppar totalt hos 7,1%. Vertigo,yrsel, sågs hos 4,2%.


Tidigare studier:

Ämnet Cladribine är känt sedan tidigare och används vid vissa maligna blodsjukdomar. Det har också gjorts studier av ämnet i parenteral form ( injektions-infusionsform)

Det finns även studier gjorda på cladribine där man gett det i injektionsform och på patienter med olika typer av MS inklusive primär progressiv MS. Hos patienter mer skovförlöpande MS fann man i studierna MS-Scribbs, MS-001 och Scribbs C att det blev en reduktion av utveckling av T1 lesioner, minskning av skovhastigheten och skovens allvarlighetsgrad minskade. Cladribine tolererades väl vid de doser som nu är aktuella. Man kan läsa om detta i artikeln Uppdate on new treatment in multiple sclerosis av Z Stelmasiak, medicinska högskolan i Lublin.



Ytterligare studier av Cladribine:

Clarity extension study (förlängningstudien, som innebär att man följer patienter från Claritystudien i två år för att få långtidsdata och utvärdering av vad förlängd behandling innebär. Resultaten beräkas komma 2011.

Onward studien där man lagt till Cladribine till patienter som fått Rebif med viss effekt men som fortfarande får skov. Det är en fas II studie för att utvärdera om det är säkert.

ORACLE studien, där man gett medlet till patienter med en första episod av demyeliniserande sjukdom (CIS= clinically isolated symptom), för att se om man kan förhindra utveckling av definitiv MS eller fördröja utvecklingen. Detta är en fas III studie.


Verkningsmekanism:

Cladribine har sin verkan på flera områden. Det är benmärgshämmande och minskar mängden T-lymfocyter, speciellt CD4+Tceller och är skonsammare mot andra immunceller, CD8+, B-celler. Cladribine kan passera blod/hjärnbarriären och verka på CNS. Cladribine minskar också nivåerna av proinflammatoriska ämnen som cytokiner. Dessa verkningsmekanismer förmodas minska inflammationen vid MS, minska skadorna på grund av de autoimmuna angreppen och därigenom bland annat stärka blod/hjärnbarriären. Många av dessa områden tros vara viktiga för utvecklingen av MS. Mer specifikt lagras en metabolit (ung. dottersubstans, nedbrytningsprodukt) av cladribin i sådana celler som har en hög aktivitet av enzymet deoxycytidine kinase. När halten av denna metabolit blir hög blir den giftig och cellen ifråga dör.


Faktaruta om CD4+T celler eller T hjälpar celler

CD4+ T-celler är t-lymfocyter i immunförsvaret, som spelar en viktig roll i att aktivera andra delar av immunförsvaret. De kan inte själva ta kål på andra celler men de kan aktivera andra celler. De gör att CD8+Tceller kan döda infekterade celler eller cancerceller, de kan stimulera B-lymfocyterna till att producera antikroppar, de stimulerar ätarcellerna, macrofagerna till att angripa. CD4+Tceller hjälper alltså andra immunceller till att angripa fienden. Ibland dock kan de stimulera fel och medverka till att egna vävnaden angrips, vid till exempel autoimmuna sjukdomar. Vid användning av Tysabri binds detta till CD4+T cellen så denna förhindras komma in i CNS och angripa myelinet. I cladribins fall verkar det bland annat genom att minska antalet CD4+celler som produceras.


XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXx
Om Fingolimode, skrivet tidigare. I princip inget nytt men publicerat i NEJM

FTY/ Fingolimod

Här vad jag tidigare skrivit om fingolimode/FTY( det med denna bakgrundsfärg kan man hoppa över, eftersom jag skrivit det i ett tidigare inlägg:

Medlet FTY 720 har testats i en fas III studie, FREEDOMS (FTY720 Research Evaluating Effects of Daily Oral therapy in Multiple Sclerosis), och det visade sig möta upp med de mål man satt upp för undersökningen.

Man testade medlet i två doser 0,5 mg och 1,25 mg. Man fann ingen statistisk signifikant skillnad mellan doserna avseende de önskade effekterna men färre biverkningar för den lägre dosen. Läkemedelsföretaget Novartis planerar ansöka om godkännande av FTY-720 till både EU:s och Förenta Staternas läkemedelsmyndigheter i slutet av detta år avseende den lägre dosen.



Det har gjorts fas III studier omfattande mer än över 4000 tusen personer och 5300 patientår.

Studien Freedoms är en dubbelblind, placebokontrollerad studie där 1 272 patienter i 22 olika länder ingick och den pågick 2 år.

Resultat FREEDOMS:


Minskad skovfrekvens

jämfört med placebo (%)

Minskad progression av handikapp jämfört med placebo (%) EDSS skala som följdes var 3:e månad.

0,5 mg/lågdos

54

30

1,25mg/högdos

60

32

P

<0.001

<0,024

Andra mått man använde var magnetkameraundersökningar som också visade positiva effekter avseende MS-skador (lesioner).

Det har även gjorts en studieTRANSFORMS där man jämfört medlet FTY 720 med interferon beta1-a under 1 år. Denna studie rapporterades på AAN:s möte i Seattle.

I denna studie fick fanns tre grupper, där en grupp fick 0,5mg”lågdos” FTY plus placeboinjektion en gång i veckan. En annan grupp fick 1,25 mg ”högdos” FTY plus placeboinjektion och en tredje grupp fick placebotabletter plus injektion av interferon beta 1-a en gång per vecka.

Resultat TRANSFORMS


FTY 720

0,5 mg

P

FTY 720

1,25mg

P

Interferon beta 1-a

Årlig skovfrekvens


0,16


<0.001


0,20


<0.001


0,33

Årliga skovfrekvensen minskade i grupperna som fick FTY 720 jfr med interferon, mest i gruppen som fick lågdos. Det var inter en signifikant skillnad i effekt mellan FTY 720 grupperna.




Interferon

FTY 720

Andel skovfria

69

83

Andelen skovfria var fler i FTY/ Fingolimodgruppen.

Biverkningar:

I TRANSFORMS studien varest man jämförde med interferon var antalet biverkningar tämligen lika i både de grupper som fick FTY 720 och i interferongruppen, dock slutade fler i FTY 720 grupperna pga biverkingar. Det fanns oxå två dödsfall i gruppen som fick högdos fingolimod.

Ett av dödsfallen fick generaliserad bältros efter att ha varit i kontakt med vattkoppor i samband med intravenös kortisonbehandling för ett skov av MS. ( bältros beror på samma virus som vattkoppor, för att få bältros måste man ha gått igenom vattkoppsinfektion. Generaliserad bältros är ett tecken på nedsatt motståndskraft, minskat immunförsvar.) Det andra dödsfallet berodde på hjärninflammation med herpes simplex virus där behandlingen blev fördröjd med en vecka. ( Orsaken är också här motståndskraft och minskat immunförsvar mot infektioner). Båda dödsfallen var i högdosgruppen. Det fanns ytterligare ett fall av herpesinfektion i gruppen,

Andra biverkningar var höjda levervärden, hosta, upplevelse av att ha svårt att andas (dyspné) och högt blodtryck medan de influensaliknande biverkningarna var vanligast i interferongruppen.

Andra biverkningar var långsam hjärtfrekvens och så kallad AV block på hjärtat.

Det fanns också en del cancerfall i grupperna med bland annat 3 fall av malignt melanom i lågdosgruppen och 2 fall av bröstcancer i vardera hög resp. lågdosgrupperna.

I FREEDOMS studien avseende lågdos har man inte funnit några melanom. Levervärden har varit reversibla, dvs gått tillbaka i högre grad än med placebo. Lunginfektioner var i liten grad mer förekommande, och man fann en mild höjning av blodtrycket.

Tre dödsfall inträffade i Freedomsstudien. Ett fall i gruppen som fick högdos FTY-720 och två fall i placebogruppen. Inga av fallen bedömdes ha med det studerade medlet att göra.

Verkningsmekanism i korthet.

FTY fäster på ytan av thymocyter och lymfocyter vilket gör att de går sönder i en del lymfatisk vävnad. Som en följd av detta minskar antalet lymfocyter som kan medverka i de autoimmuna angreppen på myelinskidorna vid MS.


fredag, januari 22, 2010

Låga d-vitaminnivåer ökar riskerna för skov enligt ny studie.

Forskaren Ellen Mowry säger: ” vi har en tid vetat att låga halter av d-vitamin är en riskfaktor för att utveckla MS, men det här är den första studien med syftet att värdera d-vitaminets påverkan på fall där man redan har MS. I studien fann man att låga d-vitaminnivåer ökade risken att få skov hos patienter som fått MS i barndomen.

Hon hara dock inte helt rätt. Det finns två studier tidigare. Bruce Taylor vid Menzies Institute studerade 145 personer och fann att skov tycktes minska ju högre halt av d-vitamin man hade. 10 nanomol tycktes minska risken med 10 %. Observera att d-vitamin kan mätas i nanomol/l eller nanogram. En annan studie där man studerat hur höga doser av d-vitamin tolererats av MS patienter, och som en del i den studien finns också en antydan om att högre halter av d-vitamin skyddade mot skov, om jag minns rätt var det till och med så att man kunde se ett samband mellan skoven och halten av d-vitamin. Jag citerar mig själv: Jag har tidigare skrivit om denna studie men då har resultatet mer presenterats som att man klarat att ta höga doser d-vitamin utan biverkningar men som fynd blev det färre skov men nu presenteras alltså studien med tyngdpunkten på färre skov. Om detta kan man läsa på MSRC den 29 april 2009. Forskaren Jodie Burton, Toronto i Ontario som leder denna forskning från har analyserat och arbetat vidare med studien och vågar nu presentera mer slutsatser: Om man letar på vad som gjort avseende denna studie finner man följande vid neurologiska institutionen vid universitetet i Toronto:

År 2007 Vid ECTRIMS konferens i Prag presenterades fas I studie där man undersökte tillskott av D3 vitamin i eskalerande mänger.

ÅR 2008 AAN:s årliga möte i Chicago, undersökning med eskalerande doser av d-vitamin och kalciumtillskott. Fas I/II studie

År 2008 WCTRIMS möte i Montreal: Presentation av studie avseende stigande d-vitamindoser plus kalciumtillskott. Fas I/ II studie.

År 2009 AAN:s möte i Seattle ( pågående) Immunologisk analys av fas I/II studie av stigande doser av vitamin D3 plus kalcium.

Så den nu publicerade studien är snarare den tredje studien som antyder att d-vitamin kan verka skyddande mot skov. Vad som är kanske lika intressant är att Ellen Mowry säger: vi har en tid vetat att låga halter är en riskfaktor för att utveckla MS. (We have known for some time that vitamin D insufficiency is a risk factor for developing MS)

Ellen Mowry arbetar som klinisk lärare i neurologi vid University of California i San Fran.

Studien publicerades on line i Annals of Neurology. Den visar att en ökning av halten d-vitamin med 10 nanogram per liter ger 34% färre skov. Försöker man öka halten med 15 nanogram/l minskar skoven med 50% , fortsätter Mowry. Detta motsägs inte av den andra studien även om kanske inte siffran är den exakta. ( Jämför siffran för Cladribine ovan).

Se också min egen extrapolering av skovfrekvens och d-vitamin halt utifrån statistik om MS och d-vitamin. Det är lite fantasi men det är inte helt taget ur luften.



Den aktuella studien omfattade 110 patienter som fått MS i unga år, före 18. De följdes genomsnittligen i 1,7 år, varvid man studerade deras d-vitaminnivåer, skovfrekvens mm.

Studien fastställer inte att d-vitamintillskott är bra för MS patienter säger hon, men den pekar på att det är viktigt att man studerar detta i större studier.

Men en sak säger i alla fall artikeln. Är det inte dags att ändra rekommendationerna av d-vitamintillskott. Här verkar tämligen klart att d-vitamin minskar insjuknande i MS- och säkert många fler sjukdomar.

Själv tar jag 2000 IE d-vitamin även då jag befinner mig på soliga ställen. I Sverige vintertid tar jag mer. Huruvida det hjälper eller ej vet jag inte med absolut säkerhet, men denna studie ger ytterligare stöd för det. Dessutom vet man inte mekanismen och så länge man inte kan säga att en mekanism utlöser MS och en annan utlöser skov, känns det logiskt att ta d-vitamin med gott vetenskapligt stöd. Men det terapeutiskt viktiga är vilka halter man har, och där kan bara provtagning ge svaret.

torsdag, januari 21, 2010

Om fett ur olika synvinklar

Omega-3 kan verka skyddande vid hjärtsjukdom
I Dagens Medicin kan man läsa om omega-3 och dess inverkan på telomerer. Det verkar som den halt av omega-3 man har i blodet kan påverka en cells livslängd genom att det skyddar telomererna från att förkortas. I en undersökning med bland annat nobelpristagaren Elisabeth Blackburn fann man att ju högre halt man hade av omega-3 i blodet, desto bättre klarade sig kromosomerna mot förkortning. Förkortning av telomerer anses vara en del av åldrandeprocessen. Telomerer är en sorts "hattar" som sitter i ändarna av kromosomerna som en sorts skydd. Stress kan också påverka telomererna, vilket jag skrev om här.

Övervikt som 18-åring ökar risk för MS
.
Överviktiga unga flickor har ökad risk att utveckla MS kan man läsa om i Läkartidningen. Undersöknningen är en del av det stora materialet Nurses health study I och II omfattande 238 371 kvinnor i åldern 25–55 år. Det var bland annat i en studie på detta material jag första gången läste belägg för att d-vitamin skyddar mot MS, även i så liten mängd som det som ingår i multivitaminpiller. Man har också tittat på sambandet MS och mättade fetter men hittade inget samband. Det senare kanske inte så konstigt eftersom det troligen skall vara en mycket skärpt diet avseende mättade fetter som kan hjälpa. Mindre än 15 gram per dag och det är mindre troligt att man hittade det i materialet. Under den tid sjuksköterskorna följdes utvecklade 593 MS.
Endast de som var överviktiga i tonåren hade ökad risk. Övervikt som barn eller som vuxen inverkade ej. De med mycket stor övervikt , BMI>30 hade en dubbel risk att utveckla MS. Måttlig övervikt var endast en liten ökad risk.
Svaghet i studien skriver man är att man fick in materialet med "självrapporter". En svaghet som vidlåder även de andra studierna om d-vitamin och mättade fetter.

Det kommer lite rapporter då och då. Just de här kanske det kan vara svårt att koppla samman mer än att man kan läsa om dem ungefär samtidigt. Vad beror fetma i barndomen på? På vilket sätt kan det påverka risken att få MS. Vore också intressant att se en studie om omega-3 och MS-risker. ???

torsdag, januari 14, 2010

Apropå kommentarer

Jag kommer under en period nu att inte se när kommentarer kommer in på min blogg, eftersom jag inte får automatiskt meddelande i min mail. Skriv därför helst kommentarerna till senaste inlägget även om det handlar om något äldre.

Fampridine PR


Ansökan inlämnad för Fampridine PR ( prolonged release) till European Medicines Agency.
Medlet har i flera studier visat sig hjälpa till vid gångsvårigheter mm. Studierna är gjorda på skovförlöpande MS, sekundärt progressiv MS och primärt progressiv MS.

Fampridine är inte någon bromsmedicin utan gör att nervsignalerna transporteras effektivare genom nerver där myelinet är skadat.

Fel på "inflammationsreflexen" kan det ge autoimmuna sjukdomar???

Men det finns också nyare forskning som tyder på att inflammation även kontrolleras via nerver, speciellt nervvägar som tillhör det autonoma nervsystemet, över vilket vi inte kan styra med viljan på samma sätt som när vi vill lyfta en arm, blinka eller vrida huvudet åt vänster.

Man har bland annat hittat en sådan väg som via reflexer kontrollerar inflammation genom att hämma proinflammatoriska cytokiner. Det finns spekulationer om att nervsystemet har en förmåga att nosa upp bakterier och virus i kroppen; kanske finns det i allra första frontlinjen av immunförsvaret. Jan Andersson infektionsprofessor på KI skriver om detta i artikeln The Inflammatory Reflex -Introduction. Är immunförsvaret ett sjätte sinne. Jan Andersson skriver bland annat att, immunsystemet kan producera ACTH som är ett hypofyshormon somstyr bland annat kortisolproduktionen från binjurarna men även acetylkolin, melatonin och endorfiner medan nervceller kan producera IL-1. Det finns alltså ett samarbete mellan immunsystemet och nervsystemet i försvaret mot bakterier och virus.

INF-alfa tycks inte bara vara verksam mot virus utan det ger också smärtstillande effekter via endorfinpåverkan. Smärta och immunsystemet hänger nära ihop. Ett fynd som kan ge nya mediciner i framtiden Ett ganska stort antal sådana fynd finns numera som talar om samarbetet mellan nerv och immunsystem.

Bland annat är vagus nerven inblandad. Den kan skicka signaler till hjärnan att nu är det inflammation på gång. Denna nerv har en del som skickar meddelanden till hjärnan men den har också delar som skickar meddelanden ut i kroppen., bland annat till kroppen att den skall varva ned efter stress, signalerar att hjärtat skall lugna sig etc. Men här utgör den första delen i vad som nu kallas

DEN INFLAMMATORISKA REFLEXEN

Denna inflammatoriska reflex, skriver Jan Anderson, kommer efter att en bakterie eller virus skapat ett intensivt svar med signalsubstanser, cytokiner, vilket framkallar sickness response, sjukdomssvar i kroppen,. Som följd av denna mängd inflammatoriska substanser kommer den inflammatoriska reflexen, som via nerver signalerar till hjärnan om det massiva inflammationsvaret. Och nu skickar hjärnan tillbaka antiinflammatoriska signaler, signaler som en del av dem också går via vagus, men nu åt andra hållet. Vagus producerar bland annat signalämnet acetylkolin som kan påverka makrofagerna,( som har en viktig funktion i immunförsvaret: stimulera, aktivera lymfocyter bland annat) men genom acetylkolinet hämmas nu deras aktivering och detta har en kraftig inflammatorisk verkan.

Vad som är speciellt intressant med Jan Anderson artikel är att han spekulerar i huruvida en dysfunktion i denna antikolinergiska väg kan ha en betydelse för vad man kallar autoimmuna sjukdomar. Kan en skada på denna del av nerv-immunförsvaret leda till en kraftig system inflammation även då man bara är utsatt för mycket låga doser av ” något som upplevs kroppfrämmande”.

Läs om Jan Anderssons forskning


torsdag, januari 07, 2010

Om träning och hjärnans förmåga till reparation

Jag har läst en del om MS och träning senaste dagarna. Och en del har handlat om träning och vad det gör vid MS. Kom då till detta om samband mellan MS och hjärnans plasticitet.




Röd dam i grön park






Det har tidigare gjorts en del undersökningar avseende om hjärnan har en förmåga att reparera sig i samband med stroke och andra skador. Jag har inte något direkt om MS och detta. Men här är några rapporter, som visar att vissa ämnen påverkas på ett sådant sätt av träning, så att de skulle kunna medverka i en reparerande process och också nervskyddande. Det handlar om tillväxtfaktore, stresshormoner och ämnen i immunförsvaret.

Det finns en del undersökningar om fysisk aktivitet och att det möjligen kan påverka sjukdomen MS förlopp. Det är förvisso bara hypoteser och ej på något sätt bevisat att så är fallet, men tankarna finns, en del undersökningar är gjorda. Man kan till och med hitta tankar kring att själva sjukdomen kan påverkas. Man har studerat olika kemiska faktorer, tillväxtfaktorer för nervvävnad, som anses vara viktiga för hjärnans reparativa och uppbyggande faktorer, och funnit att dessa påverkas av fysisk träning. Gold S.M med flera rapporterade om detta i Journal of Immunology 2003. Man har också tittat på hur stresshormoner och ämnen i immunförsvaret kan påverkas av träning, och forskar på om dessa påverkas på ett gynnsamt sätt av fysisk aktivitet. White och Castellano har gjort två rapporter om detta i Sport Medicine 2008, part I, part II.

Därefter är det högst troligt långa vägar att gå innan man vet något i dessa frågor. Det finns dock inte något idag som säger annat än att träning är välgörande vid multipel skleros.

onsdag, januari 06, 2010

Hjärnträning

Sudoku from SudokuPuzz.com

tisdag, januari 05, 2010

Grönsaker, frukt och fleromättade fetter stimulerar nybildning av celler


Polyfenoler och fleromättade fetter förbättrar bildningen av nya nervceller i hjärnan från nervstamceller och gör att de vidareutvecklas. Källa

Vad är polyfenoler? Det är ämnen som finns i växter med viss kemisk beskaffenhet, som rfungera som antioxidanter. Antioxidanter skyddar levande celler från fria radikaler. Dessa bildas av kroppen själv i olika processer och kan verka skadande på de levande cellerna pga grund av att de har lätt att reagera med andra ämnen, s k oxidativ stress. Polyfenoler finns i grönsaker, te, vindruvor och vin, olivolja, nötter och frukt.

De fleromättade fetter som användes i denna studie var utgjordes av en kräm från naturprodukter som torkad fruk, nötter, kokosnöt, vegetabiliska oljor rik på fleromättade fett och mjöl som innehöll fiber. Det var en kräm som tillverkas av ett företag. Jag försökte hitta exakt vad det innehöll men lyckades inte men det verkar som det kanske innehåller både omega-3 och omega-6. Dessutom tycks det vara vegetabiliskt, och vegetabiliskt omega-3 är alfa-linolensyra vilket hos kvinnor i barnafödande ålder kan förvandlas till de fleromättade DHA och EPA fettsyrorna i ganska stor omfattning. Beträffande andra är det mera omtvistat. De flesta skriver, kostdoktorn och livsmedelsverket och Annika Dahlström, att det bara är en liten del alfa-linolensyra, som omvandlas, cirka 1 procent. Vilken mängd den omvandlingen sker av sägs dock inte ofta. Är det av vad man äter för stunden eller är det av den mängd man har i kroppen. Om det är så att det är den mängd man har i kroppen, torde detta vara tillräckligt för det dagliga behovet av DHA och EPA. Jag skulle vilja se en undersökning av halten DHA och EPA hos vegetarianer som inte äter fisk. Här kan man dock läsa en del av det, och det verkar som att man borde inta omega-3 som fisk eller från alger. Detta en parentes men tveksamhet alltså av flera skäl kring den aktuella krämen. Man får här se att det är en studie gjord på möss, och de kan skilja sig från människor beträffande upptag och förvandling av av alfa-linolensyra

Hypotesen, frågan i den här studien var i förlängningen kan de möss som får aktuella dieten ha bättre tillväxt av nervceller i de områden av hjärnan där detta sker, hippocampus och i anslutning till luktnervstrukturer, vilka båda områden skadas vid Alzheimer. I förlängningen alltså är fleromättade fetter och polyfenoler förebyggande mot Alzheimer?

Man fann att den grupp av möss som fick den aktuella anrättningen faktiskt efter 40 dagar ( motsvarande 5 år hos människor) hade fler stamceller och fler nya nervceller i hippocampus och luktnervsområdet ( bulbus olfactorius).

Skyddande krämen mot oxidativ stress eller nervdöd? Denna studie gjordes på odlingar av celler från hippocampus och från hjärnbarken, Man orsakade oxidativ skada genom att tillföra väteperoxid, som dödade 40% av cellerna, men om de förbehandlades med krämen minskade den oxidativa skadan. Man skadade också cellerna med amyloid beta protein, som är relaterat till Alzheimer. Även här fann man att förbehandlingen med krämen minskade skador.

Det finns säkert en hel del att ifråga sätta med studien, men om den upprepas med preparat är den ett värdefullt bidrag avseende nybildning av celler, forskning om åldrande, forskning om nervsjukdomar. Ett litet steg på vägen i antioxidanter och fleromättade fetter kan ha för inverkan på hälsan. Även om man kritiserar krämens innehåll, även om studien är på möss kanske den bakomliggande biologiska mekanismen ändå håller, även om det i människans fall gäller inte exakt samma fleromättade fetter och antioxidanter.

Jag fortsätter mer att äta fisk, omega-3 tillskott, grönsaker och frukt samt vitamin D.

måndag, januari 04, 2010

vamos a bailar este tango

När man undersökte en grupp äldre mellan 61 (whoops, där blev jag äldre) och 90 år tror jag det var, som fick lära sig att dansa argentinsk tango och jämförde den med en annan grupp som fick gå regelbundna promenader fann man att gruppen som fick lära sig dansa tango fick bättre balans, hållning och koordination plus att dom klarade sig bättre i kognitiva test. I övrigt var grupperna jämförbara matchade beträffande ålder, kön mm. De blev alla utplockade därför att de hade ramlat( och förmodligen sökt vård för det under året före studien).

Studien gjordes av Patricia McKinley vid McGill universitetet i Montreal. Den är bara en av många som visar att en stimulerande miljö är viktig för träningens resultat. Det finns många studier som tyder på detta; inte minst tycks det vara så att det kan skjuta fram insjuknandet i Alzheimer, men det finns även studier avseende andra sjukdomar som Parkinson mm.

söndag, januari 03, 2010

HJÄRNANS PLASTICITET


När jag läste medicin var det en etablerad sanning att nervceller i den mänskliga hjärnan inte kunde nybildas efter födseln. Nu har man konstaterat att det finns stamceller i hjärnan i hippocampusområdet och i närheten av de vätskefyllda hålrummet, de s.k. ventriklarna. En svensk forskare Peter Eriksson1 kunde 1998 visa på att nybildning av nervceller skedde i hippocampusregionen, ett område viktigt för våra minnesfunktioner. Studien var dock svår att upprepa, eftersom ett ämne som använts var starkt toxiskt och Peter Eriksson hade lyckat hitta ett antal cancerpatienter som utsatts för medlet . Han gjorde en studie av material från deras hjärnor efter döden och fann då att nybildning av neuron eller nervceller tycktes ske just i hippocampus. På grund av att studien var svår att göra om har resultatet varit en tvistefråga.

Liknande resultat har emellertid därefter kommit från olika forskargrupper, och man tror nu att det det sker nybildning av nervceller i delar av hjärnan. Källa: Jonas Frisén professor vid Karolinska Institutet. Så här skriver Tatsuhiro Hisatsune , professor vid Tokyo universitet: Det bildas ständigt nya neuron i i hippocampus regionen under vuxenåren, neuron som är inblandade i inlärnings- och minnesfunktioner. Dessa nybildningar förstärks under vissa fysiologiska omständigheter som en stimulerande miljö, inlärning och träning samt vid vissa sjukliga tillstånd som stroke, epilepsi etc.

Som vid många andra tillfällen är det alltså ”icke sant, vad jag lärde mig förr”(Gustaf Fröding- En fattig munk från Skara) utan det sker nybildning av nervceller utifrån stamceller. Detta har lett till att man numera har förhoppningar om att kunna laga skador vid neurologiska sjukdomstillstånd och trauma.

Vid Sahlgrenska akademin har man nyligen funnit att ett ämne som kallas C3a påverkar stamcellerna till att mogna till nervceller och också påverkar hur dessa nya celler vandrar i hjärnan. Man har förhoppningar om att denna forskning så småningom skall kunna utvecklas till nya mediciner som kan medverka till att skadad nervvävnad kan ersättas av ny genom att nybildningen av nervceller förstärks. Intressant är att peptiden C3a tillhör immunförsvaret. Den forskare som lett forskargruppen är Marcela Pekna.

fredag, januari 01, 2010

!allo! allo! dags för utvärdering, nyår 2010


det här skrev jag 27 februari 2007 cirka ett år efter att jag ändrat min kost: texten från då i rött, ”dagens” text i blått:

Hur mår jag? Ganska bra. Jag kommer nu att resa bort ett tag och få mer sol.
Det har varit mycket solfattigt här och jag undrar just hur detta påverkar det allmänna tillståndet. Jag har en känsla av att jag är piggare när jag kommer bort i från den svenska vintern. Därför ett försök till utvärdering av hur det är nu.
Vad som jag märkt under senaste året är att jag då och då spontant kommer på hur bra jag mår. Det är kanske lite konstigt att skriva det just nu för under några dagar har jag känt av ländryggen med stelhet och smärtor framför allt då jag skall resa mig upp, men att jag känner av sådana saker är väldigt sällsynt.


Besvär:

Gångförmåga, klart bättre, ibland känns det nu som att det inte är mina onda knän som är hindret utan mera en trötthet, tendensen till droppfot vid trötthet har jag inte känt av på två år.

Gångförmåga bra. Inte sprungit nu på ett tag, men däremot har jag gått långa promenader dagligen. Inga problem i samband med detta. Mina knäbesvär tycker jag är ett minne blott, och detta har börjat blekna bort. Men jag tar fortfarande glukosamin.

Talsvårigheterna: dysarti=förmågan att artikulera: är nog bättre?

Vad som är svårast är de engelska ”r” i till exempel street. Försöker träna på det då jag kommer ihåg, annars tycker jag inte det är några problem med artikulationen.

Dysfasi ( expressiv) svårt att hitta och uttrycka ord, fast jag vet att jag kan dem; är nog också bättre. Impressiva svårigheter att förstå vissa ord har jag inte haft.

”Orden på tungan” fenomenet, finns där men som jag upplever det i mindre utsträckning.

Sväljsvårigheterna: tycker inte att jag har några sådana nu. Kanske att jag ibland kan få hostretningar då jag sväljer något men i nuläget är det nog inte mer än vad jag skulle säga normalt
Som tidigare knappast sväljsvårigheter men hostan kommer ibland i samband med att jag äter något.


Syn: jag har en tendens till att bilder kvarstår längre än normalt. När jag dushar så kan jag se bilden av gallret över avloppsbrunnen flytta med blicken och projiceras på golvet för en bråkdel av en sekund. Detta finns kvar men är säkert ett tecken på att nervledningsförmågan i synnerven är påverkad. Detta var helt borta någon vecka förra året. Men jag märkte inte av när jag hade synnervsinflammationen, men alldeles tydligt är att jag haft det. Kanske var synnervsinflammation inblandad när jag fick glasögon första gången men hade väldigt svårt att anpassa mig till det och avstod från att använda dem. Det är ganska troligt att sådana saker kan bidra till trötthet=MS fatigue

Samma fenomen finns där men stör mig inte.

Hörsel: jag märker att jag hör sämre och i perioder har tinnitus. Vad som är MS i detta vet jag inte, för det finns också en ärftlig hörselåkomma i släkten.

Jag tror att det blivit bättre med hörseln. Jag är inte så lättstörd. Kan njuta mera av musik exempelvis, det blir inte så lätt en ljudgröt som det blev tidigare. Jag tror att det har med hjärnans förmåga att koordinera sinnesintryck att göra och kanske inte så mycket med själva hörseln. Tinnitus har blivit mindre störande, vilket jag kopplar samman med en del yogaandningsövningar. Jag hade tidigare ofta en lockkänsla i öronen som nu i stort sett är försvunnen, efter dessa andningsövningar. Lockkänslan medförde också tinnitus och det har försvunnit. Däremot kan jag uppfatta tinnitus när jag försöker att lyssna efter det.
Dessutom finns det en hörselnedsättning, men den tror jag kanske inte har med MS att göra. (Finns mycket hörselnedsättningar i min mors släkt)
.

Finmotorik: jag har en ovilja mot att måla, rita m.m. fast jag skulle vilja. Men att slå i spikar går bättre. Jag kan nu ha nytta av en hammare och behöver inte en stekpanna för att slå i en spik.

Finmotoriken måste man hålla uppe. När jag tar fram hammaren måste jag träna ett tag innan jag träffar spiken. Målar nu en del med akvarellfärger men resultatet blir inget att hänga på väggen precis utan det hamnar i papperskorgen, men det har heller inget med MS att göra.

Känsel: Tycker mig känna det mesta ganska bra. Känsel under fötterna känns dock annorlunda. Har också lite känselstörningar kring munnen som varit lite ökade ett tag.

Känseln ungefär som 2007 men vad jag lagt märke till är att dessa känselstörningar kring munnen är jag osäker på om de finns kvar. I så fall är det gränsfall, men jag tycker att det känns normalt. Fötterna dock likadana, men jag har lärt mig hantera det en del. Det är ju också så att man känner en del som inte skall vara där. Brännande obehagskänslor i fötterna, men jag har märkt att jag kan hantera det bättre. Inte minst tycker jag att vistas på Tenerife under en stor del av den kalla perioden är till god hjälp; man slipper strumpor, slipper frysa och då minskar dessa obehagskänslor.


Uthållighet: inte så förfärligt bra. Är för trött på kvällen för att företa mig något. Jag tycker inte riktigt att jag orkar med bloggandet och sådant. Det är som att det ibland är tillräckligt med att vara; ibland känner man sig som en grönsak, ett kålhuvud kanske. Så fatiguen finns där men den är inte så att den fäller mig. Att resa till en större stad för att till exempel gå på teater; det är ingenting för mig. Jag blir tillräckligt slut av själva resan och behöver vila på kvällen på grund av det.

Långsamt, långsamt håller jag på att få en större uthållighet. Jag kan nog företa mig något på kvällen nu. En del tror jag beror på att man lärt sig hur man fungerar nu och hanterar det bättre, MEN jag tror också det är en förbättring.

Urinträngningar: ofta besvärligt, är ett hinder för att resa. Provar med att ta Detrusitol nu en tid, vilket brukar hjälpa.

Jag har ett hopp om att jag håller på att komma till rätta med urinträngningarna, men jag är inte säker och vill inte skriva mer om det förrän jag vet bättre. Dock vet jag att koffein ökar urinträngningar och att jag också kan kontrollera det lite med när och hur jag dricker olika drycker. Jag har ett hopp att jag skall kunna göra detta hanterbart, för det här ett symtom som har hanterat mig.

Kramper: Mina högersidiga kramper har fortsatt att bli bättre och inverkar nu egentligen inte på något. De började 2002 och avtagandet började i slutet av 2005.

Kramper kan förnimmas men de är inte synliga längre och inte besvärande.

Hjärtarrytmi: har inte känt av det sedan jag blev bra ( helt återställd beträffande alla symtom) från ett skov 2001.

Samma

Jag har också en visuell perceptionsstörning men jag känner inte av den; men jag hade väldigt svårt att förstå en ritning för något år sedan.

Samma


Balansen: Skrev inget om den 2007, men vid senaste halvårsrapporten skrev jag:Balans: Jag var med och reparerade mitt balkonggolv i somras. Då förstod jag att jag var säkrare, vågade göra saker som jag inte gjort tidigare. Jag har också märkt härnere att jag är stadigare och säkrare då jag går nerför trapporna. Jag vet lite mer var trappstegen finns och jag kan gå lite “lösare” nerför trappor. Jag tror att detta beror på att jag medvetet tränat trappgående, men samtidigt måste ju förutsättningarna finnas.

Balansen är klart bättre. Såg att jag kunde göra saker bättre på yoga kursen. Är betydligt säkrare då jag står på ett ben. Klättrar i stegar nu när jag målar huset. Så här ser man nog en förändring sen förra året

Förbättringen kvarstår.


Funderingar om varför det gått ganska bra de senaste åren:


Kosten: Försöker att hålla mig till Swanks diet. Så lite mättade fetter oche omega-6 som möjligt. Fisk, kyckling, kalkon och vilt, vilket blir mest älg här i V-land, rådjur vid något tillfälle. Bort med ”rött kött”, ett lite vagt begrepp som i mitt fall tolkas kött från nötkreatur och grisar uppväxta på spannmål. Kött från helårsbetande djur skulle jag nog äta. Fisk och skaldjur 3-5 ggr i veckan på Teneriffa i Sverige 2-3 ggr. Rikligt med grönsaker och frukt. Äggvita men vanligtvis ej gulan. Tog dock en ägghalva på julbordet. Ej gluten. På den här kosten som alltså innehåller ganska mycket kolhydrater ligger jag på ett BMI på cirka 21. Tidigare låg det kring runt 26. Min kost kan nog liknas vid medelhavsdiet. Syndat nångång i bland av sociala skäl eller för att jag tycker det är gott, men försöker att låta bli. Jag är ganska övertygad om att den kosten gör att jag mår bra.

Skulle det visa sig att jag blir sämre kommer jag att skärpa dieten och spola kött överhuvudtaget. George Jelinek rekommenderar detta numera. Men så här verkar det fungera för mig.

Kryddar rikligt med gurkmeja och svartpeppar

Tillskott omega-3

Tillskott d-vitamin.

Tillskott glukosamin ( för knän).

Tranbärjuice, plus tranbär i blåbärssoppan. Mot urinvägsinfektion men även pga antioxidanterna i allmänhet.

Medicin: Lipitor 80 mgx1 statin

Tål inte bromsmedicinerna annars skulle jag stå på det.


Om medicineringen

Angående medicineringen Lipitor. Insattes på detta 2001 på grund av att blodfetter låg i överkant i samband med att jag hjärtobserverades på grund av att hjärtat började gå långsamt och jag svimmade ett antal gånger. Hjärtat gick periodvis med 16-20 slag i minuten, vad det gick då jag svimmade var troligen lägre. Så småningom har jag kommit fram till att det var en låg hjärtverksamhet utlöst av en MS lesion i närheten av hjärnstammen, där reglerande centra finns. Aldrig känt av det efteråt.

Jag var osäker pom denna medicinering med statiner och MS och slutade med den. Någon månad därefter fick jag ett kraftigt skov men såg inget samband. Jag tror det var 2003 på våren jag läste om en studie med statiner och MS, där man funnit att det kanske var en framtida bromsmedicin och att man forskade inom området. Den forskningen har utmynnat i ett frågetecken, men jag började med Lipitor igen då och i successivt stigande dos. Vad som inträffade var att jag efter någon månad började återfå rörligheten i hö axel och jag mådde allmänt. Det kan i och för sig ha varit ett inslag i återhämtningen av det skov som jag hade i december 2001 då jag fick den begränsade rörligheten, jag vet inte. Någon månad efteråt fick jag kortison i medelhög dos mot en allergisk reaktion. Vad som då hände var att jag blev mycket bättre av mina MS symtom men de återkom då jag slutat med kortisonet. Vad det hela kanske tydde på var att jag hade en pågående inflammatorisk reaktion där kortisonet kunde påverka detta. Kanske hade statinerna också en positiv antiinflammatorisk verkan? Rent allmänt är ju detta en egenskap de har vid sidan av den blodfettshämmande inverkan. Jag har läst spekulationer om att det i själva verket är den antiinflammatoriska effekten hos statiner som är positiv vid aterosklerotiska sjukdomar, ex.vis kranskärlssjukdom. Sedan ½ år tillbaka luftar jag statinerna 2 ggr i veckan av rädsla för biverkningar av den höga dosen. Proverna som tagit har varit okay.



Biverkningar av kosten

Om man skulle lyssna på kostdoktorn eller Annika Dahlkvist skulle jag må förfärligt dåligt, eftersom jag äter en del kolhydrater. En del i kostdoktorns rekommendationer ingår dock också i den diet jag äter och faktiskt i Swanks diet. D-vitamin och omega-3. ( I Swanks diet ingår mycket fet fisk från kalla vatten.) Dessutom är detta med restriktion med omega-6 för att inte tala om transfetter också gemensamt. Beträffande mättade fetter gör jag som alla förstår precis tvärtom och också beträffande kolhydrater, där jag finner att de fiberrika grönsakerna och frukterna nödvändiga. Dock skall jag väl säga att jag är mycket sparsam med socker, sockrade produkter och kostdoktorn skriver att han kan ta upp till 25E procent kolhydrarer. Jag skulle tro att jag hamnar på 30-40 men jag har inte beräknat. Jag väger inte och räknar inte ut hur mycket. Det stämmer inte överens med min personlighet och livsinställning. Jag går mera efter min fingertoppskänsla. Nyligen kom en studie om fibrer som visade att dessa i tunntarmen angreps av tarmbakterierna och bildade korta fettsyror, vilka troligen är mycket nyttiga för immunförsvaret. Personligen tror jag att man i allmänhet skall försöka äta en balanserad kost som man tycker man mår bra av, en kost som gör att vikten är lämplig. Kan man till exempel gå ned i vikt med balanserad LCHF-kost är det utmärkt, men vad beträffar min MS tror jag att det skulle vara direkt skadligt att öka intaget av mättade fetter. Dock tror jag att en mycket strikt LCHF-kost i längden inte är nyttigt, dels på grund av det rikliga intaget av rött kött, dels på grund av det höga intaget av mättade fetter.


Det rikliga innehållet av fiberrika grönsaker och frukt kan ge en del magproblem med gaser och liknande i varje fall om man går över till det snabbt. Jag hade dessa problem redan då jag åt gluten , och även efter att jag börjat med denna diet. I själva verket blev det en period värre vilket man ofta ser beskrivet, och där rekommendationerna ofta är att man skall dra ned på fibrer etcetera. I nuläget anser jag att man skall göra omställningar av diet mycket smygande för att bland annat tarmfloran av bakterier skall kunna anpassa sig långsamt, alltså en evolution i stället för revolution. Vare sig 1789 eller 1917 slutade ju speciellt lyckligt. Efter att ha börjat med linfrö, krossat och blåbärssoppa har magen fungerat bra. Tar krossade linfrön även om livsmedelsverket rekommenderar hela. Detta på grund av att jag vill utnyttja det omega-3 som finns i linfrön. Jag brukar ta det i blåbärssoppa, i vilken jag lägger massor av blåbär, hallon, björnbär, tranbär och nu senast gojibär och med denna regim fungerar det väl. Man skall inte ta mer än en matsked linfrö per dag då det kan bildas cyanväte ifrån det, samma ämne som finns i bittermandel och som kan vara mycket giftigt.”Linfrö innehåller emellertid höga halter av vätecyanidproducerande glykosider, vilket innebär en potentiell hälsorisk, om intaget är för stort. Vätecyanid är ett gift som kan ge allvarliga allmänsymptom.Symptomen beror på att cyanid förhindrar syre att utnyttjas av kroppens vävnader. ” (citat livsmedelsverket). Cyanväte var också ett ämne i de gaser, som användes i koncentrationslägrens gaskammare. Förutom linfrö har jag även i müsli. Blåbärsoppan har jag saknat på Tenerife men numera har jag med mig av pulversoppan ditner.(sic)


Leaky gut syndrom

Då jag hade mina magproblem läste jag läste en del om sambandet mellan vad som kallas leaky gut och exempelvis MS på direct MS och BBD. Leaky gut syndrom är ett syndrom som jag inte hört så mycket om inom den evidensbaserade västerlänska medicinen, däremot kan man läsa en hel del om det på sidor med komplemtär/alternativmedicinsk inriktning. Där fanns rekommendationer att man skulle genomgå omfattande testning för vad man inte tål. Jag hade emellertid genomgått diverse tester för detta pga av den besvärande klådan, och man fick svaga reaktioner för en hel del ämnen för vilka jag inte hade märkt något speciellt. Det var också på direct -MS som jag fann råden om linfrö och blåbär. Blåbärssoppa är för övrigt lite av en huskur. Jag minns, att vi som barn brukade få det av vår mor om vi hade problem med magen. Men man kan hitta en del om leaky gut även då man söker på pub med, men det är ganska sparsamt. På google scholar får man dock en mängd träffar. Hur som helst med hjälp av linfrö och blåbärsoppa fungerar det bra.


Varför Swanks kost:

I samband med att jag tog bort gluten och mjölkprodukter försvann klådan. Sedan prövade jag med att sätta in gluten igen, då återkom klådan. Mjölk går däremot bra ur klådsynpunkt, men jag undviker det pga de mättade fetterna samt även på grund av komjölksprotein. Beträffande mättade fetter finns det då ganska starka studier om det och MS. Komjölksprotein har jag inte läst så mycket om, annat än i samband med stenåldersdiet och vad som är ”naturligt”. Jag är dock ganska skeptiskt till att äta ”naturligt”, för vad är det- det är ju bara en sorts tyckande och genom tyckande kan vad som helst bli naturligt. Så jag skulle vilja se starka studier som tyder på vad man påstår. Beträffande mättade fetter och MS har Swanks studie övertygat mig till att begränsa intaget:

Swank var professor i neurologi först i Canada och sedan i Portland, Oregon. Han dog för cirka 1 år sedan några månader innan han skulle fylla 100 år.

Swank hade tyckt sig notera en skillnad mellan olika populationers kostvanor och förekomsten av MS. Där man åt mycket fisk tycktes MS vara mindre förekommande, medan det i populationer där man åt mycket mättade fetter hade mer MS. Han gjorde en del forskning om detta och utarbetade sedan en diet som han rekommenderade sina patienter. Han började med dessa rekommendationer omkring 1949 och följde sedan sina patienter. Han gjorde en studie på 144 av dessa patienter, av vilka en grupp följde dieten mycket väl och andra inte så bra. Från början åt de i genomsnitt 125 g mättat fett per dag, sedan kom gruppen som skötte det väl att i genomsnitt äta 15 g per dag och gruppen som inte gjorde det cirka 35 g per dag. Det var alltså så att gruppen som skötte det mindre väl drog ned ganska kraftigt på sin konsumtion av mättade fetter också.

Ändå blev det en stor skillnad på de båda grupperna. Gruppen som skötte dieten väl hade cirka 1 skov vart 20:e år medan de andra i stort sett hade den utveckling som de som har MS normalt har.

Swank följde sina patienter i 35 år och när han rapporterade den tyckte man det var bristfällig forskning eftersom det inte var en dubbelblind placebokontrollerad studie och avfärdade den.

Det finns en stor invändning mot ett sådant synsätt: placebokontrollerade blinda studier i fallet kost går inte att göra men man kan ju göra vissa blindningar av till exempel undersökare. Den andra stora invändning mot att förneka studiens värde är att 1949 då det hela påbörjades var inte den här typen av randomiserade studier ett vanligt upplägg. Tvärtom 1948 publicerades första studien av denna typ. Källa George Jelinek.

För mig håller studien om det inte var så, att Swank var en skurk och fabricerade sitt material. Vad jag förstår var Swank en etablerad forskare. Vid minnesstunden efter honom deltog flera av hans patienter från 50 talet. Jag tror inte att patienter skulle ställa upp 50 år efteråt om de varit utsatta för en bedragares manipulationer. Det är inte tänkbart att hälften av hans patienter skulle ha haft så kallad benign MS eller godartat, dvs den form där man inte utvecklar handikapp eller restsymtom. Och även om man slår ihop gruppen som höll dieten väl och de som inte lyckades riktigt lika bra så blir faktiskt resulatet starkt!!. Vad som är viktigt att notera är att man måste ner ganska lågt i mängden mättade fetter. Så ja, jag tycker att Swanks studie starkt tyder på att man skall reducera intaget av mättade fetter. Däremot förstår jag ganska väl de som inte orkar; det är tidvis svårt att hålla sig till den här dieten och ibland misslyckas jag. Men jag tycker att de nu snart fyra åren med dietförändringen inte motsäger vad Swank kom fram till. Men ett fall kan vara en tillfällighet, 144 personer är däremot en studie. När Swanks studie kom i slutet av 80-talet blev den avfärdat av den anonyme kritikern ( en sk peer review, som medicinska tidskrifter anlitar för att bedöma vetenskapligheten) på grund av att det inte var en dubbelblind randomiserad studie. Några andra bedömningar gjordes inte och studien gick helt förbi. Jag tror kanske inte det skulle ha hänt idag. Idag finns internet där många kan ta del av vad som händer inom forskningsvärlden, då var det i stort sett bara de som läste tidskrifterna, dvs forskare, neurologer och vetenskapsjournalister och när det blev avfärdat.. … vad händer då? Jämför med vad som kunde ha hänt med Zambonis undersökning om CCSVI. Har inte internet där bidragit till att studien inte har fått dö i lugn och ro? Nu har NMSS blivit tvingade att ge pengar ur sina fonder för att bekosta forskning. Det är för övrigt intressant att forskaren Bianca Weinstock Guttman har medverkat i en studie om kost, som nu bidragit till att man börjat få upp ögonen för detta, och att samme forskare nu är en av dem som uppmärksammat CCSVI och vill göra en större studie om detta.


Träning och rehabilitering


Jag har fokuserat lite på kost nu, men jag tror att jag regelbundet tränat både konditionsträning och fokuserad träning på sådant som fungerat dåligt har varit mycket viktigt. I själva verket så kan man där se resultaten ganska snabbt.


Jag tränar en del yoga och det tror jag har varit välgörande, även om jag tror att vilken träning som helsta skulle ha varit bra. Yoga delvis därför att där kan jag få in både fysisk träning, meditation och mindfulness. Även detta är viktiga komponenter, där det har hjälpt mig att dra ned på ”stress”, som jag egentligen inte alls borde känna numera men ändå gör ibland.

Sammantaget finns det mängder som jag tror varit välgörande, inte minst skrivandet på bloggen. Det är nyttigt att formulera sig. Även om vad man skriver kanske är oklart så blir det lite klarare i en eget huvud när det har fått ord. Jag tror att det gäller att ta fram de nyttiga grejerna och kasta bort de onyttiga om det går att förstå vad jag menar. Det är ingen bot men kanske går det att må bättre genom detta?


.