Stress och stresshantering

onsdag, juli 13, 2011

Varva ned och må bättre.

Jag skrev en liten krönika om effekterna  av att leva med en kronisk sjukdom i en annonsbilaga från Mediaplanet. Finns att läsa här.

Jag tänkte ta semester från bloggandet om kronisk sjukdom ett tag.




















 Ha en fortsatt bra sommar!

måndag, juli 11, 2011

Enkäten: Skulle du kunna tänka dig att donera din kropp, din hjärna till forskning?

Enkäten är nu klar och 33 personer besvarade den .
Jag skickade följande mail till en person i MS sällskapet som är intresserad av frågan.


Hej,

Angående intresse för donation av hjärna.
Jag gjorde en förfrågan på min blogg om människor med MS "Skulle kunna tänka sig att donera sin kropp, sin hjärna till forskning?" och fick dessa svar. Enkäten är liten och kanske bara representativ för läsare av min blogg, men där finns i varje fall ett visst intresse. Tänkte att detta kunde vara intressant information.


Ja, jag har gjort det
  2 (6%)
Ja , om jag visste vart jag skall vända mig
  19 (57%)
Ja, kanske
  5 (15%)
Nej troligen inte
  5 (15%)
Nej absolut inte
  2 (6%)
 33 personer besvarade enkäten. Mellan 100-200 läser bloggen per dag.

Hälsningar
Sune Överhagen




lördag, juli 09, 2011

Komjölk och MS. Vilken är komjölkproteinernas roll

Kor på besök i New York millenieskiftet


Det behöver inte nödvändigtvis vara de mättade fetterna som kan vara relaterade till MS.

  • ” V har studerat relationen mellan förekomsten av MS och mjölkonsumtion hos i 27 länder och 29 befolkningsgrupper över hela värden och utvärderat det statistiskt. Det fanns en bra korrelation mellan flytande komjölk och MS prevalens, som var starkt signifikant ( p<0.001, dvs risken för att detta skall vara ett slumpresultat är 1 på 1000). En låg men fortfarande signifikant relation fanns mellan grädde och smör. Det var ingen korrelation för ost. Dessa resultat antyder att flytande komjölk kan innehålla faktorer som inte lägre är närvarande i processad mjölk och därigenom påverka MS utveckling. (Matosse med flera. Publicerad i Neurology 1992)

  • Denna studie pekar på en slående korrelation mellan distributionen av mejeriprodukter samt konsumtion och imcidems av multipel skleros. Den oregelbundna fördelningen av MS har undersökts grundligt och många jämförande studier av olika variabler har gjorts. Det tycks sannolika att det kan finnas en kombination av faktorer som utgör risker samt utlösande fakterer i dess etiologi och att miljöfenomen kan inverka. Denna rapport tyder på att mjölkkonsumtion kan vara en gemensam etiologisk faktor. Abstrakt The distribution of multiple sclerosis in relation to the dairy industry and milk consumption. Butcher, Publicerad 1976 i NZ Medical Journal.


Studier på djur med framkallad sjukdom EAE, som är en modell av sjukdomen MS har antytt att vissa artfrämmande molekyler uppvisar molekylär mimicry med äggviteämnen i myelin. Mimicry innebär att de är kemiskt besläktade så att när immunförsvaret bildar antikroppar mot de främmande ämnena är dessa så lika myelinet att antikropparna även kan angripa myelinet. Man har pekat bland annat på att vissa virus skulle kunna ge upphov till mimicry reaktioner och så också mjölkproteiner bl a butyrophilin (BTN) . BTN har man funnit kan hämma EAE ( framkallad MS liknande sjukdom på djur) men också ge inflammatoriska reaktioner om det sprutas in på djur. Man har också funnit en korsreaktivitet mellan ett myelinrelaterat protein MOG och BTN, dvs signifikat högre antikroppsvar mot både MOG och BTN hos MS patienter. Antikroppar mot BTN och också andra mjölkproteiner har man också funnit vid autism och vid kranskärlssjukdomar.

På vilket sätt skulle mättade fetter kunna öka inflammation?

Källa May Diet and Dietary Supplements Improve the Wellness of Multiple Sclerosis Patients? A Molecular Approach


Transkriptionsfaktorerna AP-1 och NF-κB är viktiga centrala vid inflammationer. Vid MS är dessa aktiverade och gör att mängder av enzym och proteiner bildas som kan skada nervceller, oligodendrocyter ( som bildas myelin) och myelinskidan själv.

Kärnreceptorerna PPAR och LXR kan utöva antiinflammatorisk effekt genom att hämma NF-κB och AP-1 och förhindra att inflammatoriska substanser bildas från inflammatorisk gener.

Finns det substanser i föda som stimulerar PPAR och LXR bör detta vara positivt likaså är det positivt att hämma transkriptionsfaktorerna AP-1 och NF- κB
I princip bör MS patienter undvika intag av föda som innehåller molekyler som är skadliga över tid och bör föredra hälsosam föda som innehåller molekyler som kan förbättra hälsotillståndet genom att minska exempelvis inflammation.

Hur är det med Animalisk Fett-Fett från djurvärlden?
Animaliskt fett finns helmjölk, smör, ost , kött, korv. Swanks studier från 1950 är välkända där han hävdar ökad förekomst av MS där man äter mättat fett samt att restriktion gör att sjukdomen förbättras vilket Swank senast rapporterade 2003 ( i samband med en 50 års uppföljning).
Hur skulle animaliskt fett kunna fungera i sammanhanget?
  • En teori är att mättade fetter klumpar ihop sig och kan inte passera genom de minsta kärlen, och den försämrade cirkulationen leder till MS och andra sjukdomar.
  • Andra teorier är att cellmembranen blir mer stela, spröda och trögflytande och skadas lättare på grund av att mättade fetter har en högre smältpunkt än omättade som därmed blir smidigare och hållfastare.
  • Mättade fetter ger ökad syntes av kolesterol.
  • Mättade fetter aktiverar CD14/TLR4 receptor komplexet ( denna aktivering sätter igång en kaskad i immunförsvaret som bland annat aktiverar NK- κB
  • och slutligen gynnar det cytokinen TNF-α vars huvudsakliga funktion är att aktivera inflammation i kroppen genom olika mekanismer.

fredag, juli 08, 2011

Hur vanlig är MS





Totalt rapporterades ungefär 1,3 miljoner personer med MS i hela världen
Europa 630 000
Hela Amerika 520 000
Östra medelhavsregionen 66 000
Västra stillahavsområdet 31 500
Sydöstra Asien 31 500
Afrika 11 000

Prevalens = den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd
Incidens antalet nyinsjuknanden i en viss population under en avgränsad tid ( vanligen per år).

Förekomst beroende på region
Prevalens
Globalt: 30 per 100 000
Europa: 80 per 100 000
Östra medelhavsregionen: 14.9 per 100 000
Amerika totalt: 8.3 per 100 000
Västra stilla havsområdet: 5 per 100 000
Sydöstra Asien: 2.8 per 100 000
Afrika 0,3: per 100 000
Incidens
Global incidens: 2.5 per 100 000
Europa: 3.8 per 100 000
Östra medelhavsregionen: 2 per 100 000
Amerika totalt: 1.5 per 100 000
Västra Stillahavsområdet: 0.9 per 100 00
Afrika 0.1 per 100 000



















Förekomst i relation till inkomst i respektive land.
Prevalens
Höginkomst land 89 per 100 000
Övre medelinkomst 32 per 100 000
Lägre medelinkomst 10 per 100 000
Låginkoms 0.5 per 100 000
Incidens
Länder med högre inkomst: 3.6 per 100 000
Länder med över medelinkomst: 2.2 per 100 000
Länder med lägre medelinkomst:1.1 per 100 000
Länder med låg inkomst: 0.1 per 100 000


Förekomst av MS i olika länder
Prevalens
Ungern 176 per 100 000
Slovenien 150 per 100 000
Tyskland 149 per 100 000
USA 135 per 100 000
Canada 132,5 per 100 000
Tjeckien 130 per 100 000
Norge 125 per 100 000
Danmark 122 per 100 000
Polen 120 per 100 000
Cypern 110 per 100 000
Incidens
Kroatien 29 per 100 000
Island 10 per 100 000
Ungern 9.8 per 100 000
Slovakien 7.5 per 100 000
Costa Rica 7.5 per 100 000
USA 6 per 100 000
Lettland 8 per 100 000
Danmark 5.9 per 100 000
Norge 5.5 per 100 000
Schweiz 5 per 100 000

Medelåldern då symtomen på MS kommer är mellan 25 och 32 år med ett genomsnitt på 29 år. Detta gäller hela världen men kan skilja sig mellan olika regioner. Lägst är åldern i östra medelhavsregionen 26,9 år och högst i västra stillahavsområdet 33.3 år. I Europa är det 29 år.

Konklusioner man drar är att man måste vara uppmärksam på konsekvenserna av åldern vid insjuknandet. Det är krasst ekonomisk många år som går förlorade och satsning på forskning, mediciner är av stor vikt och att se på det ur den synpunkten känns inte så moraliskt bra men det kan gynna individen.
Varför är debuten lägre i många utvecklingsländer?


Globalt är kvoten man / kvinna 0,5 vilket innebär att det går två kvinnor på varje män. Denna kvot är lägst i Europa 0.6. och ända ner till 0.31 i västra stilla havsområdet. ( Jag vill minnas att kvoten var närmare ett i början av 1900-talet.)

Siffrorna och förekomsten stämmer väl med Sol/D-vitaminhypotes och också med vissa matmönster från industialiserade länder.

Kan diet och kosttillägg förbättra hur patienter med autoimmuna sjukdomar mår? RA, MS mm


Celler påverkas ständigt reagerar på omgivningen. Förmågan att känna igen förändringar i omgivningen och att anpassa sig till dessa förändringar är nödvändiga för att cellerna skall kunna överleva skriver de tre italienska forskarna Paolo Riccio,Rocco Rossano,och Grazia Maria Liuzz i sin genomgång May Diet and Dietary Supplements Improve the Wellness of Multiple Sclerosis Patients? A Molecular Approach ( Kan diet och kosttillskott förbättra välmåendet hos MS patienter? En molekylär utgångspunkt), som publicerades i Autoimmune Disease in februari 2011. Och de förändringar som är de allra vanligaste i cellernas miljö är förändringar i kvalitet och kvatitet hos kemiska molekyler som finns i maten. Molekyl, läs mer på Wikipedia.
Andra omgivningsfaktorer som påverkar cellerna är mediciner, gifter,, cytokiner ( signalsubstanser i immunförsvaret), virus, bakterier, lipopolysackarider och eikosanoider (eikosanoider, en heterogen grupp hormonliknande, biologiskt mycket aktiva ämnen, som bildas från fleromättade fettsyror, där eikosanoider från arikodonsyra (omega-6) är mer aktiva ände som bildas från EPA ( omega-3) En ökad bildning av eikosanoider från omega-6 på bekostnad av omega.3 eikosanoider har fört fram som en möjlig mekanism i utvecklingen av inflammatoriska tillstånd (livsmedelsverket)
Ytterligare omgivningsfaktorer är polyfenoler, vitaminer, spårämnen,



Olika födoämnen, fleromättade fettsyror ( som ger eikosanoider) polyfenoler, spårämnen och vitaminer påverkar cellerna och ett av sätten är att påverka arvsmassans funktion.
Arvsmassan (DNA:t) som finns i cellernas kärnor bestämmer vilka äggviteämnen (proteiner) som skall bildas. Men arvsmassan är identiskt i alla kroppens celler neuron, hjärtmuskelceller, blodkroppar, fettceller osv ändå är arvmassan lika. Det kan inte vara så att alla gener får ge upphov till proteiner. I själva verket så är det en mindre del som gör det och detta styrs bland annat av transkriptionsfaktorer. Transkription innebär att informationen hur äggviteämnet skall se ut överförs till mRNA för att så småningom bli det skall bli proteiner. Transkriptionsfaktorerna bestämmer vilka delar av DNA som skall aktiveras och vilka som skall tystas.
En viktig stranskriptionsfaktor är NF-κB, som är ett proteinkomplex som kontrollerar transkriptionen av DNA. NF-κB finns nästan alla djurceller och ingår i reaktioner på olika stimuli som stress, cytokiner, fria radikaler, UV strålning, bakeriella och virala antigen. NF-κB spelar en nyckelroll i regleringen immunsvaret vid infektion ( speciellt gäller detta immunglobuliner). Om regleringen av NF-κB inte fungerar korrekt kan detta leda till cancer, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, septisk chock, virusinfektioner och dålig immunutveckling. NF-κB tycks också vara involerat i processer som rör synaptisk plasticitet och minne,

onsdag, juli 06, 2011

Enkät för dig som har MS

I marginalen finns en enkät om donation av sin kropp, sin hjärna till forskning av MS efter döden.
Det finns inget organiserat om detta vad jag vet och jag tänkte puffa lite för frågan. Jag tänkte skicka svaren till MS-sällskapet om det blir tillräckligt med svar ( minst tio men helst många fler).
Enkäten är alltså för dig som har MS. Tack ni som svarat och ni som kommer att svara.
Du får gärna tipsa andra om enkäten.

Utvärdering av mitt tillstånd 2011 juni/ juli

Försöker att göra en bild denna gång, en graf. Jag skrev i december 2010 att det liksom släppte i ena benet då jag var ute och sprang. Detta gick över på någon månad. Kanske var det ett skov ändå?
Men jag är bättre. Om man betraktar  grafen så har gång och språng tydligt förbättrats under de senaste åren, men även läsförmåga, fatigue, dysfasi( att hitta ord), minne. Bättre med vattenkastningen men absolut inte bra.
Dubbelklicka på bilden för att läsa text och se detaljer


På bilden får jag en känsla av att kosten spelat in mycket, liksom D-vitaminerna.
Men det allra första jag märkte att jag förbättrades var någon månad efter att jag började med statiner. Då återkom full rörlighet i höger arm. Det finns mycket jag kan peka på men ser man på grafen verkar kosten ha varit mycket viktig. Man skall dock komma ihåg att en period hade jag mycket ont i knän och det spelar in på gång och spring men knappast på fatigue, läsförmåga etc. Men där kan ju den bättre fysiken spela in. Det är ganska klart att träning förbättrar fatigue.

Utslagen som började 2004 var helvetiska i början, de ledde mig så småningom framtill gluten  trots att de utlösts i samband med att jag använde Rebif. Sedan återkom likartade besvär med Copaxone.  Gav sig inte förrän jag slutat med gluten och  då tog det bara några dagar. Sådana stunder är lycka.

Ändå för mig blir det väldigt klart det  här med kosten och förbättringen.

tisdag, juli 05, 2011

Alternativ vård

Kropp och själ handlade idag om alternativ vård. Programmet hette Ilskan mot Alternativ vård.
I programmet intervjuades motpunkterna  i fråga om alternativ medicin: Mats Reimer och Christina Doctare.
Det är ett besök på Karolinska Institutets informationskurs om Alternativ Vård för blivande läkare. Det är ett reportage från Seattle i USA där det finns läkare som arbetar med kombinationen  vetenskapligt baserad medicin med alternativ medicin. Slutligen intervjuades Martin Ingvar som är chef för Osherinstutet i STHLM, som beforskar alternativ medicin för att se vad som kan dokumenteras ha effekt och sådant som inte har någon verkan.

Lyssna: Kropp & Själ

måndag, juli 04, 2011

Om kost vid reumatisk sjukdom.

En jämförelse mellan vad några experter säger.

Kost vid reumatisk sjukdom enligt Johan Frostegård professor vid KI, specialist invärtes medicin och rheumatologi.

Vegan kost har påvisats påverka lederna gynnsamt vid rheumatoid artrit. Nackdelar kan vara att den är svår att fortsätta med i längre perspektiv och det finns risk att man inte får i sig tillräckligt balanserad näring. Vid vegankost ersätts kött, fisk ´ägg och mjölk med vegetariskt protein. Kalcium är också viktigt att ersätta samt vitamin B12.

Observera att du många veganer behöver äta vitamin B12 som kostillskott, eftersom vitamin B12 endast finns i animaliska produkter som utesluts vid vegankost.
Beträffande dieter som Atkins, stenåldersdiet vet man inte mycket.
Omega 3 kan påverka ledsjukdomar positivt. Det finns i fet fisk, rapsolja, avokado och nötter. Om man inte äter fet fisk två gånger i veckan bör man ta tillskott.
Omega-6 kan däremot vara negativt vid reumatiska sjukdomar, det kan påverka inflammatoriska faktorer negativt enligt Frostegård. Omega -6 finns i rött kött och kan därför vara negativt vid inflammatoriska sjukdomar.
Gikt är en sjukdom som påverkas av kost. Inälvsmat och alkohol och eventuellt rött kött ökar risken för gikt.

Johan Frostegård säger att bra matvanor kan ha god effekt på ledbesvär. Han rekommenderar en balanserad kost med rikligt med fiberrik mat som frukt och grönsaker och fettintaget bör vara begränsat och av god kvalitet med mycket omega-3-fettsyror.

spannmålsskörd
 bilder Nils Keyland
Det är intressant att till exempel synen på fetter ur inflammatorisk sympunkt verkar vara accepterad inom rheumatologin och att exempelvis omega-3-fettsyror kan vara bra vid exempelvis reumatoid artrit och omega-6 mindre bra eftersom ger upphov till proinflammatoriska cytokiner. ( signalsubstanser i immunförsvaret). Inom neurologin är knappast de tankarna accepterade utan där är nog det snarare så att föda och MS inte har några samband. Reumatoid artrit och MS är ju båda autoimmuna sjukdomar och det är allmänt accepterat att det finns likartade mekanismer; man forskar till exempel på användning av samma mediciner vid båda sjukdomar, mediciner som påverkar immunförsvaret.




Råd av Hayes Wilson och Christine Gerbstadt
På sajten WebMD finns genomgång av kost av dels Hayes Wilson, en reumatolog som är medicinsk rådgivare åt en stor organisation the Arthritis Foundation samt Christine Gerbstadt taleskvinna för the American Dietetic Association.
Man uttala sig om fetter: Det är kända samband mellan mat och artrit där omega-6- ökar inflammation sant omega-3 minskar det. Därför bör man äta mindre av kött och fågel och mer av fisk från kalla vatten samt använda oljor rikligt på omega.3 som olivolja, raps och linfröoljor.
Om grönt te: I studier på möss har polyfenolföreningar som finns i grönt te minskad förkomsten och allvarlighetgraden av reumatoid artrit. Det finns inga studier på människor om detta säger man. Men det förekommer en hel del studier på området. Den här professorn vid University of Michigan är i huvudsak inriktad på att studera effekterna av de komponenter som ingår i grönt te på reumatiska sjukdomar..Det har med reglering av vissa cytokiner att göra och också med att påverka fibroblaster. Man tror att grönt te har antiinflammatorisk aktivitet. Detta är intressant även vid andra sjukdomar med inflammatoriskt inslag.



Beträffande vegetarisk diet är det blandade resultat från forskningen säger de. En liten studie visade förbättring efter fyra veckor, och uppföljning av de som fortsatte med dieten efter ett och två år visade fortsatt förbättring.
En diet som innehåller bor tros också vara bra skriver man, De bästa källorna till bor är färsk frukt och grönsaker och beroende på var man bor kan också dricksvatten vara det.



GLA är en omega-6 fettsyra som är lite annorlunda. Den används för att tillverka antiinflammatoriska signalsubstanser till skillnad från andra omega-6-fettsyror som ger proinflammatoriska signalsubstanser. Det finns i bland annat jättenattljusolja och tistelolja. Flera studier har visat att det minskar stelhet och smärta. I en studien gjorde så att patienterna kunde sluta ta sk NSAID prepararat.
Studier har visat vissa effekter av kryddkombinationer, bl a gurkmeja vid artros och artrit.
Dessa två säger att ändring av kost samt tillskott medför risker och de bästa råden man kan ge är att äta en balanserad och hälsosam diet, behålla normalvikt så man inte går omkring och belastar lederna extra samt vara fysiskt aktiv men också vila.

Det här skriver NHS i Storbritannien: De skriver att det finns många myter om föda som sägs ge artrit och ger några exempel. Många mänskor med RA säger att det finns en länk mellan viss föda och att de får utbrott av sjukdomen. Det finns lite bevis om sådant, med en del studier säger att viss föda kan minska inflammation och smärta och att sjukdomen förvärras. Följande födoämnen bidrar alla till en balanserad hälsosam diet som hjälper till vid artrit och kan minska komplikationer som hjärtsjukdom och fetma.
  • Mänskor som tar kortison längre tider utvecklar så småningom osteoporos, och man kan minska risk genom att äta kalcium och D-vitamin, Sådant finns i mejeriprodukter, nötter, sesamfrän och fisk. Solen är emellertid viktigaste källan till D-vitamin.
  • Viss mat som patéer, kött som inte är helt stekt eller opastöriserade produkter kan ge matförgiftning. Personer som står på mediciner som trycker ner immunförsvaret bör inte äta dessa.
  • Medelhavsdiet har ökat stöd vid reumatisk sjukdom. Den består av frukt, grönsaker, fisk, spannmål, baljväxter och begränsat intag av rött kött,
    Mat rik på omega 3 har en antiinflammatorisk effekt som minskar smärta från inflammerade leder. Det finns i fet fisk. Försök att äta två portioner varje vecka, Man finner också de i nötter och linfrö..


Vad jag får ut av det här att man skall äta en kost som består av frukt, grönsaker, fisk, äta fett av typ omega-3, inte omega-6. Vara sparsam med rött kött och också fetter. Spannmål men fullkorn.
Grönt te kan vara en idé. Om man äter lite kött bör man tänka på bland annat B-vitaminer.
Visst känner man igen det här. Det verkar vara den mat som går igen i många rekommendationer.

Vaccination mot Gula febern ökar risken för skov kraftigt

 En rapport visar att antalet skov per år efter att man blivit vaccinerad för gula febern blev 8.57 jämfört med skovfrekvensen  utanför riskperioden var bara 0.67. Tre månader efter man blivit immuniserad  såg man en signifikant ökning av antalet lesioner och att befintliga lesioner tillväxte i storlek enl. MRI ( magnetkamera). Detta jämfört med 12 månader innan vaccination och 9 månader efteråt. Vissa proteiner i blodet som koppas till myelin ökade samt proinflammatoriska signalsubstanser  som  gamma-interferon mfl.
Man skall nog vara försiktig med vaccination mot gula febern.
Själv avstår jag från att resa till länder där det krävs någon vaccination innan. Detta eftersom jag fick ett skov dagen efter efter en vaccination mot influensa. Troligen en tillfällighet men  numera avstår jag från vaccinationer just för att jag har MS.

 Om du vill läsa texterna  på bilden . Klicka på bilden för att förstora den.
Vad är gula febern?
Gula febern är en virussjukdom som angriper levern. Den smittas från myggor till människor och  finns i länder  15 grader söder till 15 grader norr om ekvatorn i Afrika och Sydamerika. Det är en allvarlig sjukdom som kan vara dödlig. Ungefär 200 000 insjuknar varje år och 30 000 dör.  Läs om den på smittskyddinstitutet.

söndag, juli 03, 2011

Om GI diet.


Så här enkelt kan det beskrivas i artiklar. Välj goda kolhydrater för att få en bättre hälsa och en normal vikt. GI står för glykemiskt index och det är ett värde på födoämnen som talar om hur snabbt det ger upphov till blodsockerhöjningar. Det var ursprungligen en metod för att bedöma kolhydrater vid diabetes men har också blivit en viktminskningmetod. . Genom att välja de kolhydrater som inte ger upphov till dessa snabba svängningar i blodsockret slipper man bli hungrig och man går ned i vikt-det är iden bakom GI-diet. Men riktigt så enkelt är det inte.

Snabba kolhydrater och långsamma:
Kolhydrater med låga GI värden är bra och innebär att kolhydraterna omsätts långsamt i kroppen medan höga GI värden innebär att det sker snabba blodsockerhöjningar, som i sin tur gör att insulinproduktionen stimuleras för att ta hand om dessa höga blodsockernivåer. Och se'n sätter det igång. Man vill ha något igen, som snabbt höjer blodsockret. In med en chokladkaka och snabbt åker blodsockret upp igen. Kommer man in i den cirkeln beträffande kan det bli att man ständigt går och småäter, öppnar kylskåpsdörren och kollar vad som finns där.
Man kan säga att det finns en gemensam bas till GI -kost och LCHF kost, men det är inte samma sak. I LCHF vill man ersätta så mycket som möjligt av kolhydrater med fetter och helst mättade och omega-3. Vad man med GI-dieten vill är att välja bra kolhydrater, dvs de långsamma kolhydraterna som ger ett balanserat blodsocker och undvika snabba kolhydrater sockerprodukter och stärkelse.

Hiva in hur mycket man vill av saker med lågt GI-värde.
GI metoden innebär att man får ta hur mycket som helst av de saker som innehåller inga eller lite kolhydrater, saker som får grönt ljus är exempelvis kött, ägg, lagrade ostar, Philadelphiaost, Mozzarellaost, ,Fetaost, dessertostar, grädde, crème fraiche, olivolja, rapsolja, valnötsolja, solrosolja, linfröolja, aioli, majonnäs, oliver, avokado, nötter. Man behöver inte reducera portionerna av detta.
Däremot skall man vara restriktiv med exempelvis frukt och äta det mera sällan. Potatis och ris skall man överhuvudtaget knappast äta. GI tar alltså ingen hänsyn till vad det är för fetter man får i sig eller till vad man får i sig i form av vitaminer och mineraler. Mat med lågt GI kan innehålla mycket mättade fetter, omega-6 eller mycket kalorier. Det kan till och med innehålla mycket socker enligt Mayokliniken. Man skulle alltså kunna få en ganska dålig kost med GI metoden om man väljer det.
Mat som innehåller kolhydrater ( socker, stärkelse och fibrer) klassificeras i tre grupper.
En grupp med lågt GI, 55 och under: Dit hör ovan uppräknade ostar etc men också äpple, råa morötter enligt vissa källor men inte andra.
En grupp med medelvärde på GI 55-70 exempelvis bananer och vissa sorter av glass.
En grupp med höga värden på GI: Över 70 Där har man potatis, vitt ris, vitt bröd, vattenmelon osv.


GI index ett nyttigt redskap
GI index är förvisso bra när man skall bedöma kolhydrater vare sig man är frisk eller om man har diabetes, övervikt, insulinresistens.. Som en utgångspunkt till en hel diet är den mer komplicerat. I ovan rekommenderarde föda finns mycket som kan ge övervikt exempelvis grädde, ostar, crème fraiche eller bidra tills bidra till inflammationer omega-3 och omega-6. Kosten är dessutom inte bara vilket födoämne som finns. Beroende på ”förpackningen” kan födan lämna matsäck olika snabbt. En rätts surhetsgrad spelar in; sur mat fördröjer magsäckstömningen. Totala sammansättningen av vad man äter spelar in.


Det finns vissa komplikationer och en av dem är glycemic load eller glykemisk belastning (GL). Även om en portion innehåller ett födoämne som har ett visst GI värde är det också viktigt hur stor mängd av födoämnet med kolhydrat som ingår i portionen. Det kan vara förklaringen till att ett äpple eller en rå morot kan klassas olika. Att bara utgå från glykemiskt index kan leda vilse. Läs om detta på Nyfiken Vital där man också beskriver hur man räknar ut GL

Centrum för GI är universitetet i Sidney, där man i tjugofem års tid arbetat med GI och bestämningar av index. Det finns en speciell Glycemic Index sida. Där kan man läsa bland annat om hur man bestämmer GI. Man testar en föda mot rent socker som man utgår från har GI 100. Sedan jämför man kurvorna för de båda ”ämnenas” blodsockerkurvor hos 10 personer. Därefter räknar man ut. den yta som bildas under kurvorna och utgångsvärdet då man gav personerna födoämnet i fråga. Kurvan för det ämne som skulle testas B delas sedan med ytan för glukos A ( enligt bild). Lägg också märke till att blodsockret sjunker under utgångsvärdena för den snabba kolhydraten. Orsaken är säkert att höjningen av blodsocker utlöste en stor insulininsöndring som sedn sänkte blodsockret snabb- troligen med påföljden att testpersonerna blev hungriga. De som åt ämne med lägre GI fick däremot en planare sockerkurva och där skedde sannolikt ingen extra stor insöndring av insulin.

Det är alltså svårt att själv försöka komponera en kost utifrån detta. Det kan vara klokare att lyssna på de råd som man ger på sajten:
  • Använd frukost mûsli baserat på havre, råg och kli.(bran)
  • Använd fullkornsbröd eller surdegsbröd
  • Minska på potatis
  • Njut av alla typer av frukt och grönsaker
  • Använd råris eller basmatiris
  • Njut av pasta, nudlar och quinoa
  • Ät massor av salladsgrönsaker med vinaigrette dressing

Inget nytt direkt med yoga garanterat fri från mantra.

Artikel i DN om yoga utan mystifierande teorier.  Jag har inte hållit på med yoga så länge men tycker mig ha en god nytta av min yoga även utan mystik och teorier om olika energikanaler som det inte finns några kända biologiskt-anatomiska korrellat till. Jag har haft två yoga lärare.  Den ena hade hållit på i 25 år och den andre i 50  ( är nu 89) och båda två arbetar med det koncept som beskrivs i artikeln; så några nyheter är det inte men ändå viktiga budskap så länge mantran och mystik minskar förståelse för vad yoga är.


Forskning och yoga.
Däremot kommer det en del forskning om yoga och meditation , forskning som inte bara är utförda och finansierade av organisationer och personer som ”tror” på yoga och därför har en benägenhet att vinkla forskningen, s.k. bias. Detta förekommer väl vid all forskning att omedvetet eller medvetet forskningen färgas av forskaren, finansiärens önskemål, åsikter och också pekuniära behov och det är bland annat därför det man vill kontrollera forskningen med att det skall finnas kontrollgrupper, att grupperna skall vara likvärdiga vilket man vanligen tror sig få genom att de slumpas fram och helst skall det också finnas möjligheter till dubbelblindning dvs både försökspersoner och de som utför testen skall inte veta vad man egentligen får för behandling. Detta går oftast rätt bra vid forskning på mediciner. Tabletter kan se lika ut oberoende om de innehåller en verksam komponent eller bara verkningslös, sk placebo. Beträffande yoga och meditation och mycket annat är detta svårare. Inte minst beträffande kost under en lång tid. Kortare tider kanske man kan servera föda maskerat till något annat men i långa loppet tror jag det är ytterligt svårt.


Yoga och effekter på hälsan allmänt
Men det börjar rapporteras en del forskning om yoga. En undersökning gjordes i Portland Oregon av cirka 120 friska ”äldre” personer, som uppdelades i tre grupper där en grupp fick delta i yoga, en annan grupp fysisk aktivitet (promenader) och en tredje stod på väntelista. Man undersökte efter sex månader effekter på hälsan och välbefinnandet. Man tittade på kognitiva effekter som minne och uppmärksamhet men där fann man inga effekter däremotupplevde de som deltog i yoga en förbättrad livskvalitet och vissa fysiska parametrar som smidighet, balans. Man fann även effekter på trötthet.

Yoga och ledsjukdomar
I februari publicerades en översikt av yoga vid artritbesvär ( arthritis vilket kan innebära både reumatisk artrit och artros). Undersökningen var gjord av Haaz och Bartlet vid John Hopkins School of Public Health. Man gick igenom befintlig litteratur om yoga vid artrit bland annat forskning publicerad i medicinska tidskrifter som är granska av peer reviewers, vilket gör dem tillförlitligare ur kvalitetssynpunkt. Den aktuella översynen publicerades i en sådan tidskrift Rheum Dis Clin North Am. 2011 Feb;37(1):33-46. Epub 2010 Dec 3.
Man fann elva undersökningar av vilka fyra var randomiserade kontrollerade studiet ( RCT) och fyra var det inte.
Alla försöken var små och kontrollgrupperna varierade. Man fann inte några direkta biverkningar av yogan och resultaten var jämförbara eller bättre av andra interventioner av fysisk aktivitet. Bevisen var starkast för minskade symtom ( ömma, svullna leder) handikapp och bättre förmåga att klara sig själv samt mental hälsa.
Stephanie Haaz håller på med en kontrollerad undersökning av hur ett modifierat yoga program påverkar livskvalité för människor med reumatoid artrit och artros.

Yoga och MS
Det här undersökningen visar ungefär samma resultat för deltagande i yoga grupp som att träna på ergometercykel men givetvis bättre än de som inte tränade alls. Det blev förbättring av fatiguen, som är en av de besvärliga symtomen vid MS. Det hela stämmer med vad jag själv upplever. Det viktiga kanske inte är vad man gör utan snarare att man gör något fysiskt aktivt regelbundet. Man får också vara lite vaksam på att man inte går över gränsen av aktivitet, för upplevde jag att jag utlöste fatigue som sedan satt i hela dagen. Men den gränsen gick att förskjuta genom regelbunden träning och förebyggande vila ( vila under träning innan svår trötthet satte in).

Yoga en teknik bland många att slappna av och hantera stress.
Här kan man läsa om Mayoklinikens råd avseende livsstil och Crohns sjukdom. Det handlar om olika vägar att nå ett mål där man mår bättre.

En del kanske behöver mystifikationerna
Kanske detta med mystifikationer, mantran, energikanaler som man aldrig kan hitta kan verka intressant för en del människor. Kanske förstärker det placeboeffekterna som ju också är verkliga effekter. Det är deras alternativa vägar. Vi lever i ett fritt samhälle. Det finns så mycket annat som inte heller är klarlagt, som det läggs tjocka sjok av dimma över. Det kan handla om korruption i Sverige som officiellt inte existerade. Efter Uppdrag Gransknings rapporter från Göteborg har nog de fjällen tagits bort från våra ögon. Jag tror nog att vi till syvende och sidst skall försöka ta bort dimridåerna och se vad som finns där. Yogan har troligen en del effekter som man kan upptäcka vetenskapligt. Kanske är effekterna likvärdiga med andra aktivitet- jag skulle tro att det är så. Att tro på mantran och ritualer kan förstärka dessa effekter hos en del. Hos mig gör det motsatsen.

Finns det något speciellt med yoga?
Men det finns något speciellt med yoga, kombinationen av fysisk aktivitet, sträckningar, ansträngningar och avspänning. Fysisk avspänning och psykisk avspänning. Först framme där kanske man  är redo  att till sig nya saker, att  låta sig  påverkas, förändras. Man kanske når ett tillstånd där "flow" är möjligt.   Men vad är det och hur undersöker man det?