Gurkmeja och sjukdom

Gurkmeja och sjukdom

Inledning

Jag har tagit gurkmeja i flera år, men nu har jag läst en sammanställning som gjort mig tveksam till att fortsätta. Det är en krydda som används mycket i Indien och som tros ha potential att bekämpa sjukdomar. Sammanfattningen av forskning kring denna krydda finns på sajten MSologi. Gurkmejan behövs i stora doser för att kunna tas upp i tillräckliga mängder. Jag har läst om studier som visat att gurkmeja tas upp lättare tillsammans med peppar varför jag alltid kombinerar kryddorna. Jag tar själv alltid gurkmeja som krydda och inte enskilt som någon sorts medel, vilket jag förstått att många gör. I den här artikeln skriver man att kryddan kvarstannar längre i kroppen om den tas med olja.
Det finns ett par saker i det som läser som gör mig tveksam. Det är dels att det finns sparsam forskning om gurkmejans effekt hos människor och beträffande MS finns det inget alls. Däremot finns en fas II studie på gång som skall utvärdera kombinationen Rebif och gurkmeja för att se om det ger en ytterligare effekt. Studien heter CONTAIN, om man söker på clinicaltrials.gov heter studien NCT01514370. Det finns studier som antyder att gurkmeja kan ha en viss effekt vid reumatoid artrit och diabetes typ II(Chuengsamarn and colleagues. Diabetes Care 2012;35:2121-2127; Chandran & Goel. Phytother Res 2012;26:1719-1725). Dels finns också eventuella allvarliga biverkningar.
Bara studier i laboratorier och på djur.
Men studierna som gjorts är i huvudsak prekliniska, det vill säga det är studier gjorde på laboratorium av typ ämnets påverkan på vissa celler och det finns studier gjorda på möss med EAE (experimentell autoimmun encefalit), det vill säga de modeller av MS som framkallats på möss.
Det man sett är att gurkmejan tycks påverka några T lymfocyter som är involverade i MS, CD4+ och CD8+. ( Tysabri tros ha sin verkan via CD4+, och gör så att denna T-cell inte kan passera blodhjärnbarriären).
Gurkmeja tycks också påverka signalsubstansen gammainterferon. Detta är en proinflammatorisk signalsubstans, vars verkan man studerade för att se hur den påverkade skov av MS. Gammainterferon ökade sjukdomsaktiviteten vid MS. Gurkmeja tycks minska produktionen av gammainterferon.
I laboratoriet tycks alltså gurkmejan ha gynnsamma effekter på delar av immunförsvaret då man studerar påverkan på celler.
Jag har tidigare skrivit om gurkmejans effekt på transkriptionsfaktorn NF-kappaB. Detta är en substans som deltar i cellernas tillverkning av protein, och beskrivs ibland som en strömbrytare som slår på att bildning av ett protein skall ske och NF-kappaB tycks ha en central roll i immunförsvaret. Det finns också mediciner ( Tecfidera) som påverkar just Nf-kappa B faktorn, och som tros minska inflammationen. En nyligen gjord studie tyder också på att gurkmeja skyddar axon mot skada ( neuroprotektion)



Studier på EAE hos djur
Man har funnit att gurkmeja tycks hämma några substanser som verkar proinflammatoriskt bl a gammainterferon och interleukin-17 och detta tycks minska hur allvarligt djur drabbas av EAE.
Forskning gurkmeja och människor ( kliniska studier)
Men sedan finns det inte mer forskning om MS och gurkmeja. Ett problem är att det är en föda och inte ett farmakologiskt medel vilket aktualiserar problemet med vem skall finansiera studier. I de doser som behövs räcker det inte med att ge det som krydda. Det försvinner ganska snabba ur kroppen och när det kommer till tjocktarmen är det låga koncentrationer. ( Det studeras om det eventuellt skyddar mot tjocktarmscancer (Carroll and colleagues. Cancer Prev Res [Phila] 2011;4:354-364).

Mia Skäringer har skrivit en debattartikel i Aftonbladet.- Nu räcker det. Det sista vi behöver är ännu ettdiet tips.- Hon träffade ganska mitt i prick. De krav människor ställer på sig och som Mia Skäringer beskriver kan liknas vid en tvångströja eller en rustning. På jobbet framstår man som oupplyst, bonnig, skriver hon ( i och för sig var bönder som sjöng i kör den friskaste gruppen för ngt decennium sedan) om man inte äter up to date kosten, en kost som kan vara en påse babyostar i handväskan eller en massa bacon eller kanske ännu hellre nu partiell fasta. Med den här artikeln vill hon hoppa av och skriver att världen behöver inte ett endaste hälsotips till. Det förvillar bara människor som har svårt med sina kroppar. Tyvärr säger utvecklingen av övervikt, diabetes, insulinresistens, kroniska sjukdomar - dvs icke infektionssjukdomar att något inte är bra. När barn får vad man förr kallade åldersdiabetes, när människor inte kan röra sig på grund av övervikt då är något väldigt fel. Men det kan nog inte lösas med modedieter och hälsotips.
Det är inte bara hurtbullekrav och BMI-fanatism. Kraven yttrar sig också så att man korrigerar sin kropp. Näsan kanske var för stor, läpparna för små, rynkorna för många, bysten för liten eller för stor, snoppen för liten.

 Jag har en tid varit i Spanien nu och där är tendensen ännu tydligare- speciellt när man ser på TV. De kvinnor man ser framträda mera officiellt i TV, journalister, debattörer, programledare är påtagligt mer artificiella än de man ser på svensk TV. Man tycker sig ana facelifts och botoxar, bröstimplantat och förstorade läppar mycket ofta. Dessutom är det mycket viktigt med smala midjor; de skor som används tillåter inte en normal gång- de är sittskor. Det finnsett program här på morgonen som handlar till stor del om hälsa. Det är ofta mycket bra saker, men förunderligt nog har de två programledarinnorna just sådana skor med 15 cm klackar. En av dem gick med kryckkäppar efter en vrickning men ändå hade hon sådana skor på sig!! De hårt snörda getingmidjor från slutet av 1800-talet som man sett på foton förfaller vara närmast hälsosamma i jämförelse med vad man kan se. Jag såg ett foto på prinsessan Madeleine här i en tidning där hon föreföll vara en riktig prinsessa. Hennes skor var minst ett nummer för små och det såg ut som om hon efterhärmat askungens styvsystrar när de försökte tränga på sig glasskon som Askungen tappade klockan 24 när förtrollningen bröts. Det såg inte bra ut.

Man ser verkligen kontrasterna här. Världens tyngsta kvinna såg jag också på TV. Det var en kvinna som kom i blickfånget i samband med att hon anklagades för att ha skadat ett syskonbarn till döds vilket hon också erkände (först). Hon dömdes men kunde inte sättas i fängelse eftersom hennes storlek inte fungerade i något fängelse. En advokat engagerade sig i hennes fall och han fann ganska snart att hon inte kunde ha gjort det här. Hon kunde inte lyfta sina armar såpass mycket att skulle kunna ha skadat barnet som avsågs. Det visade sig att hon tagit på sig skulden för att skydda barnets moder, sin syster.

Det var förfärligt att se henne och de problem hon hade med sin övervikt. Hon var dödsjuk, hon hade stora svullnader i de delar av kroppen som var längst ned där hon låg och halvsatt. I svullnaderna fanns sår och infektioner som mycket snart skulle kunna utvecklas till dödliga infektioner i dessa vävnader. Hon las in på sjukhus. Till en början gick man dels in för att skydda henne mot just sådana infektioner, läka såren och få ut vätskan ur kroppen. Långsamt gick hon ned i vikt från den maxvikt som hon haft 499 kg. Efter cirka ett år tror jag att det var, hade hon gått ned så mycket att det var möjligt att operera henne med en by pass operation- som skulle reducera magsäcken och omintetgöra för henne att kunna fortsätta som tidigare. Operationen var riskfylld men genomfördes och lyckades. Så småningom kom hon igång med att kunna gå och röra sig. Hennes mål var att kunna ta hand om sina syskonbarn. Syster hade nu kommit i fängelse. Vad jag för står lyckades hon med detta.
Hon berättar också i programmet hur det blev så. Hennes far lämnade familjen tidigt. Hon var äldst av barnen och blev den som fick stötta modern. Man var invandrare från Sydamerika. Hur det hela gick till kan hon inte riktigt förstå men så småningom blev hon mer och mer immobiliserad av övervikt. Lite kan man förstå det av ett besök i moderns hem. En bror lagar maten till måltiden där. Det är grillat kött och korvar samt coca cola. Någon nyttig kolhydrat i form av grönsaker eller frukt såg jag inte till. Alla i familjen var kraftigt överviktiga (utom barnen) om än inte så överviktiga att de inte kunde gå men nog värkte väl knän och ryggar. Det var sannolikt ganska fattiga förhållanden och filmen beskrev ganska bra vad som händer i fattiga delen av världen- välfärdssjukdomarna kommer dit,  tidigare nyttig kost med fullkornsprodukter i form av bröd o liknande, grönsaker och frukt, fisk utbyts mot läskedrycker med socker och feta hamburgare och biffar.

Kostdoktorn skrev om det här, men med en viss inriktning. Han menar att det handlar om att äta mindre sockerdoser och inte röra sig mer. Han talar inte om att kött sannolikt orsakar en hel del cancerformer, och inte om att vi sitter mer och mer stilla. Och han talar inte om att fetter kan vara olika nyttiga. Mättade fetter är kanske i många fall inte den stora boven men det finns skillnader på fetter. Omega-3, olivolja och flera andra vegetabiliska oljor är betydligt nyttigare.

Sen har vi Karin Bojs i DN som kommer in lite snett på ämnet för att kunna ge lite kängor till ett företag som saluför probiotika med en reklam som tidigare inte var riktig. Problemet är att det finns en del att anmärka på i Bojs artikel. Hon skriver att inget probiotika har kunnat visats ha effekt av de företag som saluför. Emellertid är hon väl lite fel ute. Det fanns en genomgång på Medscape hösten 2013 där man visst fann probiotika som hade effekt, men knappast de probiotika man ser saluföras i yoghurts. Även statistiker har anmärkt på hennes artikel. Säger man sig veta det mesta om detta borde man nog känna till den systematiska översyn av probiotika som gjorts. Mitt inlägg om översikten av probiotika. Översikten.

Jag har själv pr¨vat ett av de probiotika som bedömts ha effekt med god verkan- hoppas det har effekt. Vem vet kanske också på MS sjukdomen. Liksom Karin Bojs är jag väldigt intresserad av det här området, som ni kanske märkt av mina inlägg. Kanske skall man skylla det hela på Freud?

vilken behandling skall jag välja

Jag får ibland frågor om medicinering, "vilken medicin skall jag välja?" och liknande. Man är rädd för biverkningar och har svårt att hitta avgöra vad som blir resultatet och är riskerna värda att ta?
Om man behärskar engelska kanske man har  nytta av att läsa detta inlägg på MS research blog samt se på relaterade bilder.

Väl kända mediciner kan hjälpa mot kroniska sjukdomar men det finns både finansiella och byråkratiska problem som behöver lösas. Det hela rör sig om politik på hög nivå eftersom det handlar om stora pengar.Väl kända mediciner kan hjälpa mot kroniska sjukdomar men det finns både finansiella och byråkratiska problem som behöver lösas. Det hela rör sig om politik på hög nivå eftersom det handlar om stora pengar

Statinförsöket publicerat skriver man på MS Research Blog. Studien presenterades förra året på ECTRIMS- det vill säga den stora samligen av forskare och specialister inom området. Man rapporterade att simvastin i dosen 80 mg dag minskar hjärnkrympningen-atrofin enligt denna fas II undersökning. Resultatet väcker tre frågor säger musdoktorn och professor G som de två bloggarna kallar sig.

1. Hur fungerar simvastin i detta avseende( verkningsmekanism)?
   Man skriver att det funnits åtskilliga andra försök med statin vid MS. Jag är lite tveksam till det påståendet. Jag har egentligen bara sett ett par där en visade på en positiv effekt på skovfrekvensen och en där statin plus interferon inte gav ngn ökad effekt. Troligen finns det fler men åtskilliga är jag tveksam till. Och det kan ju faktiskt vara så att betainterferon och statin verkar via samma mekanism.
   Sen är det ju också en viktig fråga hur simplastin fungerar är det en specifik mekanism som går på MS eller är det en allmänt nervskyddande mekanism mot exempelvis arterioskleros och kärlsjukdom som kan speeda upp handikappsutvecklingen ( och det är ju en tänkbar mekamism).

2. Är det en dos effekt- det vill säga är det dosen 80 mg som gäller. Sämre effekt med lägre dos? Simvastin 80 mg är en ganska hög dos som sannolikt ger fler och kraftigare biverkningar.
   Det är viktigt att kunna undersöka om lägre doser kan hjälpa eftersom man då kan minska riskerna
   .Mina erfarenheter:
   Jag började med statin 2003 efter att fas II undersökningen kom som tydde på att
   man fick en minskning av skovfrekvens och storlek på skov med 40 procent. Jag titrerade upp till 80 mg som man hade fått i undersökningen. Jag följde samtidigt med blodprover för att upptäcka ev biverkningar ( bl a muskelpåverkan). Efter cirka 5 veckor märkte jag att jag fick tillbaka full rörlighet i hö axel. Jag vet inte om det hade något samband men jag hade haft nedsatt rörlighet i nästan ett halvår. Då denna förbättring kom hade jag inte kommit upp i högre dos än 20 mg.
   Efteråt har jag kopplat att jag använt simvastin tidigare men slutat med för att jag ansåg jag skulle klara av att hålla blodfetterna nere med kost och motion. Men och här är ett stort frågetecken: var det de här växlingarna med statin inte statin som utlöste de rader av skov jag hade speciellt under 2001 då jag hade åtmistone tre skov med cirka 4 månaders mellanrum.
   För min del fick den aktuella undersökningen den effekten att jag fortsatt med simvastin. Jag hade tänkt att långsamt sätta ut den men har nu ångrat mig. Jag har emellertid sänkt dosen till 40 mg.
3. Hur gå vidare?
   Det finns ett problem med statin och statinförsök. Patentet har gått ut och vem skall gå igenom och bekosta den forskning som behövs. Kan man inte få ut någon vinst satsas nog inga pengar från de stora läkemedelsföretagen.Det här problemet gäller inte bara statiner. Samma gäller i hög grad för kortison och man kan också tala om Dvitamin i det här sammanhanget:
   En studie från Umeå avseende D-vitamin visar att cirka 200 fall av MS, 500 fall av barndiabetes (!) och 700 fall av tjock och ändtarmscancer per år sannolikt kan förebyggas om man ser till att D-vitaminhalten i blodet är minst 75 nanomol/l. Forskarna Jonatan Salzer och Peter Sundström skriver emellterid att bevisgraden av de studier som finns är alltför liten och det skulle behövas flera hundra tusen deltagare och lång uppföljningstid, 10-20 år. En sådan studie är omöjlig att genomföra för enskilda forskargrupper och det krävs här statliga insatser.

Så här skriver MS Research blog: Vem skall ge medel till en fas III undersökning för klinisk utveckling av simvastin? Medlet kostar i dag 2.06 pund i månaden; jag tror jag gav 139 kronor för min tremånadersförpackning senaste gången jag köpte den och det var inte rabatterat. Försök av typ fas III kommer att kosta miljontals kronor. Redan fas II undersökningen som gjordes ville inte läkemedelsföretagen bekosta. Det finns många frågor kring inte bara hur forskningen skall bekostas utan också hur den fortsatta utvecklingsprocessen med godkännande av medel, tillhandahållande av medel skall ske. Det här rör sig om stora pengar och måste upp på politisk nivå. I varje fall i Sverige finns med säkerhet inte de summorna inom exempelvis Neuroförbundet och via andra privata initiativ.

Resultat från statinförsöket:

De 70 personer med progressiv MS som ingick i en grupp som fick simvastin 80 mg utvecklade atrofi i en 43 procent lägre hastighet än de 70 personer som fick placebobehandling. Atrofin är den faktor som är mest kopplad till progression, handikappsutvecklingen. Atrofin mättes med MRI.

Fler saker som skulle kunna orsaka MS

 Stress och MS

Läser ånyo på Jelineks sida om en rapport där man funnit att allvarliga stressande livshändelser gör att det kan utlösas nya MS lesioner i hjärnan. Man har följt en grupp i 48 veckor varvid man registrerat stressande livshändelser. Man fann där att allvarliga sådana som till ex ledde till förändringar i familjestrukturen ( död, skilsmässor mm) gjorde att man fick lesioner på magnetkameran. Man gjorde regelbundet MRI på patienterna och resultatet var helt tydligt.
Man har tidigare kopplat i hop MS och stress men det har där funnits plats för detta att man har en tendens när man blir sjuk att hitta en   orsak.  Men samtidigt finns det till exempel en dansk undersökning  som handlade om föräldrar som mist ett barn och det var klar  överrepresentation av sådana med MS i denna grupp jämfört med grupp som ej mist ett barn.




Virus och MS
EB virus en bidragande faktor vid MS?
En sak många misstänker har samband med MS är Epstein Barr virus. Man kan läsa om detta på MS research blog.. Jag tänkte skriva om det i föregående inlägg om orsaker till  MS, men jag kunde inte komma ihåg vad viruset hette. Jag ville inte s¨ka på det eftersom jag "borde" minnas det. Igår förs¨kte jag emellertid med yogaövningen med ögonrörelser för minnet och då damp plötsligt namnet upp efter ett tag. Det fungerar faktiskt ofta. Här nedan finns en anteckning från 2011.

Från novermber 2011:I maj skrev jag om en yogaövning om ögonrörelser och minne. Något som kanske  jag uppfattade som en placeboeffekt. Övningen går ut på att man har huvudet alldeles stilla men rör ögonen åt båda sidorna så att man tittar på respektive axel. Placebo, men kanske ligger det något i det. Det tycks vara så att det finns en minneskarta i den del av hjärnan som kallas frontala cortex och den ligger nära ett centrum för ögonrörelser:Jag läser i hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande Hjärnan : Låt oss titta närmare på mekanismerna bakom arbetsminne... ... Om du skall minnas exakt var du  sett en sak, skall du hålla det kvar i arbetsminnet. Informationen hålls kvar  genom att de nervceller som kodar för den positionen är ständigt aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner också minnet. Olika nervceller  kodar för olika positioner, det vill säga om du sett något snett uppåt till höger  är en nervcell aktiv och om du sett en till vänster är en  annan nervcell aktiv. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande minneskarta finns också i frontalloben , nära områden som styr ögonrörelser. Det kanske är en tillfällighet iakttagelse och att övningen är totalt verkningslös. Men i början hände det vid flera tillfällen att saker jag sökt i minnet kom för mig då jag gjorde övningen

Om kost, hälsa- Dvitamin, omega 3 och fibrer (fullkorn)- kollage om föda

Riktlinjer från den brasilianska Academy of Neurology rekommenderar att halten D vitamin skall vara mellan 100-250 nmol /läser jag hos George Jelinek.. I en omfattande översyn av D-vitamin som genomfördes av den vetenskapliga Institutionen för neuroimmunologi, av pert neurologer och forskare genomgick omfattande litteratur om D-vitamin i MS. Deras riktlinjer för neurologer speglar nästan exakt vad OMS Recovery Program har nu sagt i många`år.( dvs George Jelinek) De rekommenderar att doser upp till 10.000 IE är säkra och kan behövas: "individualiserade doser fram till att nå serumnivåer mellan 40 ng / ml och 100 ng / ml" motsvarande  motsvarar 40-100ng/ml till 100-250nmol / L.
(delvis översätt av sekreteraren Miss Google.

Läser på annat ställe att omega-3 minskar krympningen av hjärnan i en unders¨kning av 1111 kvinnor. Speciellt intressant var att hippokamous minskade mindre- denna viktiga plats for minnet. Hjärnkrympning, på läkarspråk atrofi är en av de viktigaste  faktorerna bakom handikappsutveckling vid MS ( progression). Man bör alltså fortsätta med omega-3. Jag läste föresten igenom vad jag noterat om den norska studien om fiskolja och MS. Det fanns en felkälla där, n¨mligen att i placebogruppen hade man 5 bortfall mot i omegagruppen 1. Varför slutade så många i placebogruppen? Var det för att man fick skov? I så fall skulle det påverka statistiken högst betydligt eftersom grupperna inte var stora- drygt 45 stycken.

I den aktuella studien studerades halterna av fettsyrorna EPA och DHA i röda blodceller hos 1 111 kvinnor som deltog i Women's Health Initiative Memory Study. Åtta år senare gjordes magnetkameraundersökningar, medelåldern var då 78 år. De med högre halter befanns ha bättre bevarad hjärnvolym. Speciellt intressant var att de med högre halter av omega 3 hade bättre bevarad hippocampus, ett område centralt för minnet.

En indisk undersökning där man bytt ut vitt polerat ris mot brunt fullkornsris visar positiva effekter för typ II diabetiker. I Indien är ris en mycket viktig föda, och används ofta i tre måltider dagligen. Genom att övergå till fullkornsris skulle man troligen kunna förebygga en del diabetes typ II och göra diagnosticerad sjukdom lättare att hålla under kontroll, säger forskaren V. Mohan, MD, FRCP PhD, DSc, FNASc, från the Madras Diabetes Research Foundation, World Health Organization Collaborative Centre for Non-Communicable Disorders, Chennai, India.

I Indien delar tyvärr vissa politiska grupper ut vitt polerat ris till fattiga grupper för att de skall rösta på dem. Detta bidrar till en ohälsosam kost säger Mohan. I stället borde man dela ut grönsaker, frukt och opolerat råris som man tidigare ätit. Man delar också ut TV apparater till fattiga för att köpa r¨ster. Detta har också en mycket negativ effekt på hälsan säger Mohan. Dessa personer har tidigare varit fysiskt aktiva men i och med TVn blir de sittande framför den och drabbas av sittsjukdomar- fetma, diabetes, insulinresistens med alla de f¨ljder detta har. Den rika världens välfärdssjukdomar drabbar nya grupper.

Även av denna undersökning kan man hitta stöd för att det kan vara klokt att tänka fullkorn när man planerar sin inköp av mat och när man skall äta.

Vad kan ¨kan öka risk för MS

D-vitaminbrist
Rökning- fd och nuvarande
Alkohol- för mycket ökar risk enl studie, l¨gre dos skyddar. Jag hittar inte denna studie. Det mesta när jag googlar handlar om skyddande effekt.

Övervikt- BMI över 30 i 20 arsaldern ökar risken enl denna studie

Själv håller jag en slant på kost också. Det kanske i alla fall har effekt pa ALS?
I DN läser jag dessutom om att vegetarisk kost kan ges till mindre barn om man är observant  avseende olika närigs¨mnen ges tillräckligt, ex B12 men det är man tvungen till även om man ger barn kost med kött. Det gäller dessutom att inte ge dem mat som skadar. Genom att ge vegetarisk mat s¨ger man i artikeln att man förebygger kroniska sjukdomar.  Originalartikeln finns i läkartidningen.

The Jungele Effect av Daphne Miller

Diskussionen om föda handlar ofta om strid mellan reduktionister och de som har en mer översiktlig syn på kost. För reduktionisten handlar det mer om enskilda nutritionsfaktorer typ kolhydrater eller fetter. Den motsatta sidan som man kan kalla generalisterna påpekar det viktiga faktumet att varje komponent i en diet samverkar, samarbetar eller med ett mer heltäckande ord interagerar andra komponenter i kosten på ett högst komplicerat sätt. Som generalist blir det också svårt att göra placebokontrollerade studier eftersom det då är svårt eller rentav omöjligt att kontrollera denna interaktion på ett bra sätt. Andra former av studier måste till.Med min syn på mättade fetter skulle man kunna kalla mig reduktionist men så gott det går försöker jag vara en generalist, eftersom mig förefaller tankarna logiska att ett ämne som man äter påverkar många fler ämnen. Ett närliggande exempel är gurkmeja och peppar. Jag läste hos en indisk forskare ( västerländskt skolad) att gurkmeja tas upp avsevärt bättre om det kombineras med svartpeppar- om jag minns rätt åtta gånger- tyvärr har jag inte kvar referensen. En annan sak är att järnupptaget blir bättre med vitamin C. Vill man kan den här listan nog göras hur lång som helst. Ett annat exempel är kalcium och magnesium. Att äta kalcium utan magnesium gör att kalcium tas upp sämre. I naturen är det så vist ordnat att många livsmedel exempelvis nötter och mandlar båda är rika på kalcium och magnesium. Och här kanske förklaringen finns- det är Darwin igen som kanske förklarar- vi har nog som art (och inte bara vi utan också andra arter) utvecklat det här förhållandet till kalcium och magnesium eftersom de i naturen förekommer tillsammans.

Författaren och läkaren Daphne Miller har skrivit boken The Jungle Effect. Det framkommer klart att hon inte är reduktionist utan generalist. Hon arbetar i San Fransisco och i sin praktik träffar hon på patienter med rötter på många ställen runt om i världen. Hennes huvudtema är att hennes patienter drabbas el riskerar att drabbas av de så kallade välfärdssjukdomarna i det nya hemlandet medan förfäderna som behållit matvanor då de kommit till USA och de som levat i respektive hemländer inte drabbas i samma utsträckning. Daphne Miller ger sig ut till de olika ställen som hennes patienter härstammar från och kallar det cold spots- kalla punkter med låg frekvens av prostatacancer och bröstcancer på exempelvis Okinawa i Japan medan risker ökar kraftigt hos de nya generationerna i USA. Hon kommer på samtliga platser hon besöker fram till varför hon tror att sjukdomspanpramat förändras. Det har mycket med processad mat att göra. Det vill säga mat som innehåller mycket tillsatser och förändrade produkter. För Okinawa gäller bl begreppet Hara Hachi Bu- att man skall äta till man blir 80 procent mätt. Mättnaden kommer senare. Ett annan viktig del är “ röra på sig” de äldre generationerna var mycket aktiva och på Okinawa förekom maratonlopp där det bland annat ingick mycket äldre människor men framförallt gällde det inte motion utan snarare att undvika att sitta för mycket. Att ta tag i tillfällena att få röra sig, gå trappor i stället för hiss, cykla eller gå i stället för att ta bil osv. Men VAD man åt var naturligtvis viktigt.

För att äta som äldre människor på Okinawa ( yngre hade i stort sett anammat Coca Cola och Mc Donald dieten) bör man äta rikligt med frukt och grönsaker helst säsongens. Av soja bör ma äta det som inte är processat- dit hör helsoja som finns i tofu, sojabönor. Osötat sojamjölk är också acceptabelt.

Man bör få sitt fett från fisk ( omega 3). Övrigt kött skall helst vara från vilt. Och man skall äta begränsat med kött.

D-vitamin är också viktigt från fisk och från sol.

Lykopen tros vara ett viktigt ämne för att undvika bl a prostatacancer och det finns i vattenmelon, grön grapefrukt, samt tomater och guava. Obs att kokta tomatprodukter innehåller mest lykopen

Kålgrönsaker och exempelvis haricots verts innehåller sulforaner som också tros bekämpa cancer. Om man värmer upp dessa minskar upptaget av sulforaner läste jag nånstans men om man kombinerar med någon okokad grönsak exempelvis ruccolasallad förbättras upptaget. Åter ett exempel som talar för att ha en generalists syn på kost.

Av liknande anledning besöker Miller bl a Island, Afrika, Sydamerika, Kreta och finner lite olika matvanor men till sist blir ändå slutsatserna. Omega 3 ( fisk och kött och vegetariskt), olivolja, fibrer, fullkornsprodukter, grönsaker, frukt är nyttigt. Begränsat med socker och onyttiga fetter. Begränsat med kött. Lite processad mat. Sparsamt med mjölkprodukter.

Det starkaste evidensunderlaget avseende en kost nyttig för hälsan har medelhavskosten läste jag nyligen på Medscape.

Enjoy