Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

måndag, januari 23, 2017

Om boken Hjärnstark-hur motion och träning stärker din hjärna av Anders Hansen.


Som titeln säger handlar boken om betydelsen av att röra på sig för en god hälsa och riktar sig till såväl sjuk som frisk. Framför allt poängteras den fysiska aktivitetens förebyggande roll vare sig det handlar om att förebygga dåligt minne, depression, oro i klassrum och inlärningssvårigheteter och kanske inte minst stresshantering.

Boken är i mycket uppdaterad beträffande aktuell forskning- Anders Hansen, läkare med psykiatrisk specialitet följer regelbundet ny forskning och är en av de flitigaste rapportörerna och skribenterna avseende forskning i Läkartidningen. Denna bok är en stor insats inom fältet att förklara nyare vetenskap på ett lättförståeligt sätt för en bredare publik.

I boken tydliggör författaren stressens natur- hurusom den var och är en nödvändighet för vår och flertalet djurarters överlevnad, om vikten av att snabbt kunna ställa om sin kropp från ett lojt tillstånd till höjd vaksamhet med skärpta sinnen och en kropp beredd på starkt aktivitet – men också hur i vårt samhälle samma art- och livräddande mekanismer leder till försämrad livskvalitet och på sikt sjukdom, om man inte lyckas hitta adekvata sätt att hantera situationer där man känner sig jagad i dagens samhälle.

Centrum för stress i hjärnan utgör den mandelformade nervcellsansamlingen amygdala, man kanske skulle kunna likna den vid en telefonväxel, larmcentral som när signaler kommer in till hjärnan från syn, hörsel och andra källor om att fara är på gång sätter in åtgärder för att motverka, förebygga hotande skador.

Stressförloppet sker via hypothalamus (område inne i hjärnan), som signalerar till hypofys (körtel under hjärnan) vilken insöndrar hormoner till binjurar, där kortisol, centralt ämne i viktiga i stressreaktioner börjar spruta ut i kroppen och sätta kroppen i högsta hugg och aktivitet, som får bland annat Zlatan att göra mål. Ibland kan denna mekanism agera utan hämningar och fick till exempel boxaren Tyson att bita av en del av sin motståndares öra ( Detta kallas en kapning av amygdala- amygdala hijack). Men amygdala kapning är inte det stora problemet utan det rör sig om vad vi alla utsätts för i vardagen, nämligen att i vårt samhälle finns en uppsjö av situationer som vi kan uppfatta som faror, och skillnaden mellan att bli överfallen av en varg eller att ha bråttom att hämta barnen från dagis förmår stressystemet inte riktigt att uppfatta. I tidiga studier kunde man mycket tydligt se detta när man mätte stresshormonet kortisol hos män och kvinnor och fann att mäns stressnivå sjönk efter jobbet medan kvinnors fortsatte att vara högt även efter jobbet, sannolikt tydande på att kvinnorna skötte det mesta hemma som matlagning och liknande, men kanske kunde det också bero på den berömda simultankapaciteten, som kan utgöra en stressfälla.

På vilket sätt motverkar fysisk träning stressens effekter. I hjärnan finns två centra; hippokampus och frontalloben som är viktiga därvidlag. Hippokampus är centralt för vårt minne men har också en dämpande- reglerande effekt på alarmcentralen amygdala ( kanske pga att minnet härbergeras där). I långa loppet kan nervceller i hippokampus påverkas och dö av stresshormonet kortisol och det är här träningen kommer in, träningen kan nämligen göra att hippokampus växer, nya nervceller bildas. (det är relativt ny forskning att nya nervceller kan bildas – vilket kallas neuroplasticitet). Det andra centrat som utgör en broms på stressen är frontalloben. Den utgör en del av vår medvetna hjärna, viktig för kognitiv förmåga och gör att vi medvetet kan bearbeta hur faran ser ut, sätta den i relation till övriga omständigheter ( Det vilda djuret är inte farligt om det finns en tjock, stark glasvägg emellan. Jag är inte tvungen att säga ja i alla situationer. Etc.) Även frontalloben växer och får nya celler om man tränar. Anders Hansen skriver att helst skall man springa eller cykla så att man får en ordentlig pulsökning. Har man svårigheter att springa är den fysiska aktivitet man klarar av viktig- det finns mycket erfarenhet och en hel del forskning om detta.

Mera som positivt kan påverka din hjärna vid fysisk aktivitet. Själva ansträngningen ökar kortisolhalten i kroppen men efter aktiviteten går den ner och vid upprepad träning sjunker den alltmer. Träningen gör också att kortisolhalten inte ökar i samma utsträckning som tidigare av orsaker som stress på jobbet, bilköer osv. vilket innebär att kropp och hjärna utsätts för lägre halter av kortisol. Positivt är också att enbart ett träningspass subjektivt kan lindra om man är stressad- åtminstone en stund och ju fler gånger man tränar blir den stunden allt längre. Det inte bara känns så- skulle man mäta kortisolhalten finner man att den minskar.

Det finns farmaka mot stress. Lugnande tabletter typ bensodiazepiner är sådana, problemet är att man behöver mer och mer genom att de kan förlora sin effekt. De är tillvänjande. Alkohol kan också ha liknande dämpning av stress men även den har som vi vet en tillvänjande effekt. Medlen påverkar ett ämne i hjärnan som heter GABA, vilket har förmågan att dämpa stressens påverkan på hjärncellerna. Emellertid är det så att GABA är mycket påverkbart av träning. Detta är komplicerat och författaren förklarar en del i boken. Hur som helst är summan av kardemumman att det stressmotverkande ämnet GABA ökar av träning. Utanför hjärnan finns också ett ämne som motverkar stress. Detta ämne ökas genom muskelträning och det gör att Anders Hansen kallar musklerna ett reningsverk mot stress.

På liknande sätt går författaren igenom ett antal funktioner i hjärnan och många tillstånd, friska som sjuka som gynnsamt kan påverkas av att man rör på sig regelbundet. Rekommenderar således boken starkt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar