Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.





Snälla rösta om boktitel. Lämna gärna förslag




START


Translate

torsdag, februari 16, 2017

Om att normalisera kraftig övervikt

I USA är fler än 36 procent den vuxna befolkningen kraftigt överviktiga (=obesa dvs har ett BMI över 30.) och 17 procent av barn och tonåringar har liknande övervikt. På Genetic Litaracy Project fanns nyligen en artikel om detta. Som jämförelse fanns färre än 15 procent feta på sjuttiotalet och hos barn sågs det knappast. En följd är att numera finns ett ganska stort antal barn med diabetes typ II vilket på 70-talet knappast fanns. Sådan fetma är förenad med vart femte dödsfall i USA.

Fler än var tredje person är obes och således har detta blivit alltmer normalt och det finns en fett acceptans rörelse som strävar efter att normalisera fetma; Fettaktivisterna säger bland annat att detta är var och ens ensak men i artikeln hävdas att så enkelt är det inte. Man stöder sig därmed på genetisk forskning och epigenetik. Genetiken handlar om variation och mutationer av gener medan epigenetik handlar om förändringar hur generna uttrycker protein, man kan säga att epigenetiska förändrar cellernas funktion genom att tysta ner eller aktivera gener. De epigenetiska förändringarna kan bl a orsakas av miljöförändringar som vad man äter och de epigenetiska förändringarna kan i viss mån överföras mellan generationer och det är vad man funnit.

Mödrar och fäder som är obesa kan överföra sådana epigenetiska förändringar till sina barn som leder till att dessa också kan drabbas av fetmans sjukdomar högt blodtryck med dess följder hjärtsjukdom och stroke, diabetes, fettlever och mindre känt är att sjukdomar som tjocktarmscancer, reumatoid artrit och MS med mera och är knutna till fetma. Det är inget annat än en fettepidemi som hotar mångas hälsa. Fett acceptans rörelsen är alltså på ett sätt en farlig rörelse inte bara för individerna själva utan också för deras eventuella barn.

Samtidigt är det så att fettacceptans rörelsen har en funktion. Många överviktiga kämpar hela livet med sin vikt och klarar inte av att gå ned i vikt. Många vet till 100 procent hur de skall gå ned och att lyckas med viktnedgång ligger inte på det planet.  Det finns givetvis en hel del psykologi inblandat där man skäms för sin kropp och sitt ätbeteende. För många spelar kanske just de epigenetiska förändringarna in. Jag har svårt att förstå hur man skall klara viktnedgång om man inte tycker om sig själv eller sin kropp. Det hela är med andra ord inte så enkelt, men just att fettacceptansrörelsen kan spela en viktig roll får inte innebära att man samtidigt skall blunda för att övervikten är skadlig för hälsan och med stor sannolikhet kan få ett flertal allvarliga åkommor. Det är inte heller så att det är ens ensak, det kan mycket väl ge barnen ett antal följdsjukdomar om man som förälder har kraftig övervikt. Som i många fall; man måste försöka se saker från flera håll.

Utvecklingen att mer än var tredje vuxen person blivit kraftigt överviktigt är ingen naturlag och inte heller t"normalt" och riskerna med detta måste vi alla inse. Samhället måste ta till åtgärder. Där jag tror daglig fysisk aktivitet i skolan är det allra viktigaste och  som bonus visar mycket forskning att skolbetygen också skulle bli avsevärt bättre, färre människor skulle slås ut socialt redan som barn vilket idag sker.

1 kommentar:

  1. Johan.2:41 em

    Finland har bevisat hur man gör med ökad fetma.
    Barnfetman halverad i Seinäjoki.
    Bra läge här att även kontrollera barnens D vitaminnivå.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6527537

    SvaraRadera