En bok om att äta nyttig mat som samtidigt är bra för planeten--- Näringsjägaren

 Boken näringsjägaren är ett ambitiöst projekt av "firman" Food Pharmacy. Den vill förmedla kunskapen om att äta nyttig mat  för oss mänskor, vilket innebär föda som inte gör oss feta eller sjuka eller både och. På samma gång vill man rädda vår jord och genomgående tema i boken är  en kombination av nyttig kost både för jord och mänska.

Man kan säga att boken är en lärobok om hur man gör för att uppfylla dessa mål. Näringskompassen är en metod för att välja bra mat.  Denna hjälper till att välja så varierad mat som möjligt genom poängsättning. Den består av olika komponenter som exempelvis grönsaker och man får poäng för varje grönsak man äter. Men man får bara en poäng per dag för varje, vilket innebär att äter man till exempel tre tomater om dagen får man en poäng. På det sättet vill man sträva efter att öka variationen. Det är ju väl känt att genom att äta grönsaker med olika färger får man i sig olika näringsämnen, vitaminer mm.

Boken är kritisk till hur vi äter i Sverige och västvärlden.  Problemen är bl a för mycket socker, olämpliga fetter och för lite fibrer. En annan typ av problem är att experter bagatelliserar de hälsoproblem som orsakas av felaktig komponerad föda. Man skriver att ohälsosam mat är i nuläget en större hälsofara i Sverige än rökning och alkohol.

Pedagogiskt poängteras att genom att gradvis göra små förändringar kan  successivt ett bättre kosthåll utvecklas.

Näringsjägaren understryker hur värdefull en förändring av det vi äter är för att den jord vi lever på. Den klimatmässiga kostnaden  redovisas för varje beskriven maträtt.

Vad kan jag själv använda som förändrar min kost. Inte mycket. Kombinerar ju redan flera dieter och sätt att leva. Swanks och Jelineks dieter mot MS, FODMAP  och dessutom försöker jag äta så att det passar med min dygnsrytm, dvs äta inom en viss tid varje dag. För närvarande är fönstret cirka 6-7 timmar men varierar. En sak kommer jag emellertid att använda: bokens recept på syrade grönsaker.

Vägen till en gladare mage

 

På kunskapskanalen SVT kan man se ett programmet Vägen till en gladare mage.  Den visar sex personer som har ordentliga magproblem som får prova olika metoder för sina besvär. Allt under kontroll av medicinsk personal och kunnig dietist. Det visar på olika metoder att  komma till rätta med besvären, men i slutet av programmet när man summerar upp hur det gått visar det sig att man i många stycken landar i metoder som i sig  är ganska lika, nämligen i att låta bli så kallad skräpmat, äta mindre kött och mer,  mycket mer med frukt och grönt. Inte minst handlar det om att försöka vårda och eller skaffa goda bakterier i tarmen.

Man kan se Vägen till en gladare mage här eller på SVT play. Rekommenderas som inspiration. Jag tror att det  här med en mer välmående tarm är bra för min MS och för en del annat också. Numera är ju kosten ett viktigt inslag i behandlingen av MS. När  man tittar på ärftlighet av MS är cirka 25 procent ärftligt vilket man vetat länge. Det betyder att 75 procent är omgivningsberoende. Det finns så mycket man kan göra själv.  Detta gäller inte minst tarmbesvär som IBS .

Många av de kroniska  sjukdomar som ökar så i västvärlden och också i utvecklingsländerna  är livsstilssjukdomar. 

Hur Du Får En Bättre Tarmflora, Food Pharmacy | Framgångspodden | 353

Intressant samtal på Framgångsbloggen med en myckenhet om tarmfloran. Tror jag skall köpa boken Näringsjägaren. Mycket vad Food Farmacy förespråkar kan inte jag äta måste ta hänsyn till FODMAP dieten bl a.   Börja vid cirka 20:00 om du vill skippa det om meditation

En bild kan säga mer än tusen ord.

 Tim Spector professor i medicins epidemiologi vid King's college i London presenterar sin forskning i videon som presenteras här. Han menar att  microbiotan  dvs de mikroorganismer vi härbärgerar främst i tjocktarmen men också i och på andra organ till exempel hud, munhåla mm. Han säger att man bäst beskriver mikrobiotan som ett nyupptäckt organ som i sig innehåller lika många celler som finns i vår kropp och många gånger fler gener.

Han säger att mikrobiotan har stor betydelse för vår kropp.  Bilden jag illustrerar med kommer från videon och visar hur skillnad mellan en frisk individs mikrobiota och en sjuklig individs. Här är individerna katter men det gäller givetvis i lika hög grad vi människors hälsa. Bilderna nedanför ifrågakommande katt illustrerar skillnaden i mängd av olika växter i karg ökengjord  och välgödslad trädgård. MEN bilden skulle lika väl kunna illustrera hur vi kan göra för att få mer mångfaldig tarmflora som gör oss friskare. Tim Spector sammanfattar viden med detta ord  Diversity- och menar att den kost vi  äter bör vara mångsidig, till exempel bör vi äta frukt och äpplen med olika färg då färgerna signalerar en del om innehållet. Fibrer oerhört viktigt då detta är en del av bakteriernas föda. Se därför denna intressanta video.  What Role Does our Microbiome Play in a Healthy Diet? - with Tim Spector - YouTube

Intressant video om att mikroorganismer kan vara våra vänner

Video om fasta - Vad händer i kroppen

  

Professor Roger Seheult  associate professor vid University of Califoria, Riverside School of Medicine och assistant clinical professor vid  School of Medicin and Allied Health vid Loma Linda. Dessuom verksam som läkare i Beumont. Han arbetar med utbildningsföretaget Med Cram som har ett antal videor på Youtube och deras videor har 150 miljoner visningar. Jag har tittat på ett antal av deras videos och tycker att de är seriösa, neutrala och kunskapsrika samt ligger framme i att följa forskning. Jag har nu sett videon This Is What Happen To Your Body  In The Fasted State med Seheult som handlar om fasta och närmare bestämt intermittent fasta. 

Han talar om tre typer av intermittent fasta.  

I Det är dels en fasta om 72 timmar där han talar om en undersökning som gjordes på cancerpatienter som behandlades med kemoterapi. Normalt sjunker antalet vita blodkroppar under sådan terapi men det skedde inte hos dessa cancerpatienter. 

II Det handlade också om 5/2 dieten där man får äta normalt i fem dagar per vecka och fasta i två dagar. Den fastan innebär att man får äta en viss mängd kalorier. 

III Slutligen talar han den intermittenta fastan som innebär att man har ett fönster som begränsar den tid man skall äta. Tidsfönstret kan variera men som vi sett tidigare kan det vara exempelvis åtta, tio eller tolv timmar. Han berättar bl a om en studie med överviktiga diabetespatienter som utgjordes av dels en experimentgrupp och en kontrollgrupp. I övrigt var grupperna lika. Experimentet skulle äta under en tiotimmarsperiod mellan klockan 8 på morgonen till klockan 6 på kvällen. Man fick äta vad man ville under den tiden.  

I kontrollgruppen fanns inga restriktioner avseende när de fick äta och de fick äta vad de ville precis om experimentgruppen. 

Man tittade på och följde blodsocker, HbA1c samt deras vikt  

HbA1c är ett mått på hur blodsockret legat under en länge tid upp till tre månader. Ibland kallas det långtidssocker. 

Man följde grupperna i tolv veckor och efter detta var resultatet följande: 

	fasteblodsocker	HbA1c	kroppsvikt
Experiment grupp	Sjönk med 26 mg   /dl	Sjönk 18 %	Minskning 6.6 pund
Kontrollgrupp	Sjönk med 14mg/ dl	Sjönk 8 %	Minskning 1.8 pund
kommentarer	Diabetes diagnos ställs om detta är 126 mg/ml el mer	Medicinering  mot diabetes brukar minska detta med 7 %	Ett pund är cirka 0,45 kg

 

 

Seheult berättor om positiva verkningar av fasta baserat på forskning han redovisar. 

I Metabolisk hälsa: 

  Mängden av visceralt (vitt) fett, ett inte så nyttigt fett som lagrar energi och isolerar kroppen, minskar. Det bruna fettet är ett nyttigt fett som förbränner energi och ger värme. Det vita fettet minskar under fasta. Det gör också fasteblodsockret liksom den så kallade insulinresistensen. Insulinresistens är ett tillstånd där kroppens celler inte reagerar normalt på insulin utan vid detta tillstånd kan insulin i blodet vara högt men kroppen beter sig som om det är brist på insulin. Följaktligen höga blodsocker samtidigt med höga insulinvärden. Kan leda till diabetes typ II. 

II Fettmassan minskar under träning men man behåller muskelmassa. 

III Bröstcancer: 

Om man fastar mindre än tretton timmar per dygn ökar risken för återfall i bröstcancer med 36 %. Man bör alltså fasta mer än tretton timmarför att minska denna risk. 

IV Hormoner 

Tre dagar in i en fasta är halten av mänskligt tillväxthormon trefaldigt högre. Det mänskliga tillväxthormonet kan minska mängden lagrat fett genom att använda det som energi. Vidare aktiverar tillväxthormon produktion av nya celler och förnyar organ samt ger muskeltillväxt. 

Tarmfloran 

Nyttiga bakterier i tarmen ökar. 

Råd 

Seheult ger följande råd om man vill börja fasta exempelvis med ett ät fönster. 

Bestäm hur mycket du vill sova: 7-9 timmar 

Inta inte några kalorier första vakna timmen. Vatten är okay även under fastetiden, 

Inta inga kalorier 3-4 timmar innan sänggåendet.  Att inte ha något i magsäcken före sänggåendet minskar risken för sura uppstötningar så kallad reflux.