Trött i Hjärnan

I Skuggan av multipel skleros

Fatigue-Trötthet

Jag minns en morgon för ett tiotal år sedan. Jag stövlade in i entrén till en mottagning, där jag arbetade. Jag hälsade på sköterskan, som jag såg där och sa sedan: ”Jag är så fruktanvärt trött” och se´n fick jag plötsligt se att hon pratade med en patient. Det var ganska pinsamt men samtidigt kanske ganska typiskt; någonstans hade jag förlorat lite av kontrollen över vad jag gjorde, sa. Tröttheten bröt igenom min yrkesroll, min professionalitet. Men vad var det egentligen som hände? Kanske finns en bit av förklaringen till det i en artikel i läkartidningen (2007 nr 14) ”Trött i hjärnan” osynligt handikapp som kan ge stora problem. Störd glutamatreglering kan förklara bristande informationsfiltrering.

Artikeln är skriven av professorn i neurologi vid Sahlgrenska sjukhuset Lars Rönnbäck, doktoranden Mikael Persson båda verksamma vid intstitutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering samt professorn Torsten Olsson vid institutionen för signaler och system vid Chalmers tekniska högskola..

Man börjar med att försöka skilja mellan trötthet i allmänhet och den trötthet som är av allvarligare grad, och det är vad man här syftar på med Trött i hjärnan.

Vi blir alla trötta när vi koncentrerat oss länge och intensivt på någon mental uppgift, skriver man. Man tar en kopp kaffe för att bryta; tidigare tog många en cigarett- nu något färre. . Boten för den här vanliga tröttheten är att hjärnan behöver vila en period. Har man sovit dåligt eller har man en infektion kan tiden man behöver vila bli längre och tröttheten kan komma tidigare än annars.

Tröttheten kan emellertid bli sjuklig. Det yttrar sig så som att man blir lätt uttröttbar i fråga om kognitiva funktioner. Det kan yttra sig som att man får extremt svårt att koncentrera sig och nedsatt förmåga att behålla uppmärksamheten. Jag tänker på hur det var för några år sedan då jag försökte läsa böcker. Jag kunde sätta mig med en bok och kanske läsa 20 rader och sedan slocknade jag och sov en period. Lösningen på detta blev för min del talböcker, vilket gick bättre. Förvisso somnade jag då också men orkade i alla fall lyssna på något kapitel åt gången. Men det är ändå ett väldigt tydligt exempel på en trötthet med extrem koncentrationssvårighet och oförmåga att vara fokuserad. Citat från artikeln : 'Man kan säga att energin efter hjärnaktiviteten »tar slut« 'I sådana situationer blir mycket svårt att fullfölja uppgifter även om man inte direkt somnar. Fortsätter man utan vila. kan det tillkomma ytterligare symtom från CNS. Återhämtningen kan då ta extremt lång tid. Personligen håller jag fortfarande på att återhämta mig efter detta; det är faktiskt bättre i år före jul än inför julen 2006. Och julen 2006 var bättre än 2005 osv. Att det kan ta mycket lång tid att rehabilitera de kognitiva funktionerna har jag förstått. Vad man förr sa till strokepatienter om att förbättringen mentalt och kognitivt kan ta upp till fem år efter ett stroke, kan jag numera skriva under på av personlig erfarenhet.

Man kan se den här typen av uttröttbarhet efter skador som stroke, skall- och hjärnskador, hjärnhinneinflammation. Det är också vanligt vid kroniska inflammatoriska sjukdomar i nervsystemet typ MS men ses även vid demenssjukdom och Parkinsons sjukdom. Sjukdomar med långvarig värk kan också ha detta symtom med mental uttröttbarbarhet liksom vid olika former av långvarig eller svårartat stress. Det behöver alltså inte vara en följd av nervcellsskada. Man kommer här in på vad artikeln vill förmedla. Det kanske handlar om att hjärnans underhållssystem är drabbat. Bakgrunden kan vara olika men en del av mekanismerna kan vara samma vid de olika tillstånden.

Det finns idag inga säkra objektiva fynd med vilket man kan fastställa mental uttröttbarbarhet och grad av detta. Det finns en del neuropsykologiska test och undersökningar, men säkerställandet görs med en sammanställning av symtom patienter berättar och fynd vid läkar/psykologundersökning. En person med dessa svårigheter kan se helt frisk ut, och han/hon kan också bete sig helt friskt i neuropsykologiska test enligt artikeln. I lugn miljö kan man bete sig helt adekvat men i en miljö där mycket stimuli förekommer kan det låsa sig.helt .Jag känner igen detta mycket väl. I perioder har jag haft en fruktansvärt dålig simultankapacitet och det gällde att helt koncentrera sig på en sak i taget för att fungera. Jag gör saker som om jag hade någon sorts mental kortslutning. Det har hänt att jag dubbel och trippelkollat saker och ändå har det varit helt fel. En gång hände mig följande. Jag åkte bort en rätt lång bit och skulle vara borta nästan två månader. Vid ankomsten upptäckte jag, att jag hade med mig ett medlemskort från Svenska Turistföreningen i stället för ett kreditkort. Men det gick det också. Det gäller att inte gripas av panik när man gjort en sådan sak. Och det är en av sakerna man får göra. Benhårt slutföra en sak i taget och blunda för allting annat. Jag läste en skojig sak om något liknande på MS-portalens forum. En av de som är med där är läkare ,och han skrev att en gång skulle han undersöka ändtarmen hos en patient med rectoskop. När han fört in instrumentet och skulle han börja titta sa ha till patienten: Säg A! Det var säkert också någonstans en felkoppling. Oprecision av de nervsignalerna.

Lars Rönnbäck och medförfattare skriver också att man kan jämföra tillståndet med allergi. Man är symtomfri om man inte utsätts eller utsätter sig för det ämne man är allergisk för. Beträffande mental utröttbarhet så är man symtomfri så länge graden av stimuli inte går över en viss nivå, speciellt att ta in ny information gör att man snart når tröskeln för att symtom skall komma.

Jag gjorde en bild av just en situation med mycket stress. Exemplet var från försäkringskassan, där personal fått vara med om mycket omvälvningar och där utmattningsreaktion inte vara ovanliga. Den är lite intressant för jag blandade samman två saker där, nämligen att gå i taket och gå i väggen. Jag ritade en bild av någon som gick i taket men avsåg att rita någon som gick i väggen. Att gå i taket betyder väl snarast att man blir tvärilsk på något. Kanske var den här sammanblandningen också en illustration av hjärntrötthet.

Det verkar som om man utsätts för mycket intryck och speciellt nya finns det en gräns för hur mycket information hjärnan klarar av att hantera.. Sedan kommer tröttheten.

Hantering av information från synen:
Hur man hanterar exempelvis synintryck vet man i grova drag. När man ser en grönfärgad fyrkant, är det inte ett speciellt neuron (nervcell) som tar emot den informationen, utan det är ett nätverk av olika celler. En nervcell signalerar raka streck, andra signalerar vågrät läge, lodrät läge. En nervcell signalerar färgen blå och en annan gul och det blir tillsammans grön. På så sätts kopplas de olika neuronen ihop med förbindelser mellan varandra och det bildas ett nätverk av nervceller. En sådan enhet talar sedan om att man ser en grön fyrkant. Det blir alltså för en enda liten grön rektangel en mängd olika förbindelser som kopplas mellan olika celler via deras utskott. (axon och dendriter).

Detta kräver naturligtvis energi. I artikeln tas exemplet med att det hörs en fläkt i bakgrunden när man arbetar. Men efter en stunds trängs detta ljud bort av hjärnan. Man hör det inte. Om fläkten tystnar märker man det, och drar kanske en lättnadens suck.”Skönt!” Det tycks som om det varit tröttande på något vis fast man inte märkte det. Det pågick hela tiden en process med att stänga ute ljudet.

Nya stimuli, mycket stimuli kan sätta igång många sådana nätverk. För att detta skall fungera är det då viktigt att det hålls på en lagom nivå och/eller att man vilar. Man berättar i artikeln om hur det skulle kunna fungera.

Neuronen är inte de enda cellerna i hjärnan. En celltyp kallas astrocyt och den spelar en viktig roll avseende underhållet av nervfunktionerna.En nervsignal transporteras från ett ställe i kroppen exempelvis en tå till nervsystemet och hjärnan via nervceller. Transporten sker på två sätt. I själva nervcellen på så sätt att det finns en elektrisk spänning mellan cellens innersida och yttersida. Då det kommer en signal förändras spänningen (aktionspotential) och går vidare. I mellanrummet mellan två olika celler (i synapsområdet) används ett annat transportmedel nämligen signalsubstanser (neurotransmittorer). Dessa frisläpps från den nervcell, som signalen kommer ifrån och ”simmar” över till andra nervcellen och gör så att nervimpulsen kan fortsätta i denna cell, i form av aktionspotential.

När detta är gjort är det viktigt att nervcellerna skall kunna släppa fram nya signaler. Detta fungerar inte om signalsubstanserna finns kvar utanför cellerna. Astrocyter omger nervcellerna och tar upp av signalsubstansen och vidarebefordrar så att den kan fungera igen. I fallet mental uttröttbarbarhet är det ofta signalsubstansen glutamat man talar om. Då astrocyter tar upp glutamatatet kommer det också in vätska i astrocytcellen vilket får till följd att den ”svullnar”

Om allt går i lämplig takt så försvinner denna svullnad, men om det kommer många signaler och länge hinner inte underhållsapparaten med Då finns en viss reservkapacitet och andra astrocyter kan rycka in men det finns en gräns för detta. Då tar astrocyterna alltmera plats, det blir trängre i den fria volymen mellan cellerna.Signaler kanske inte transporteras då de utlöser utan hejdas. Det kan också vara så att det fyras av signaler utan att det finns någon grund. Hanteringen av information blir mer oprecis och man kanske ser en gul fyrkant i stället för en grön.

Men varför stänger inte hjärnan av alla signaler då den har fullt upp? Butiken stängd för lunchrast! Det skulle inte fungera. Vi måste vara med hela tiden. Vissa signaler måste få komma fram. Signaler som varnar för fara och andra viktiga händelser. Till och med när vi sover vaknar vi av vissa saker. Det kan vara höga ljud, hög värme eller så kanske det signalerar att vi måste gå på toa.

Total avstängning är alltså inte en lämplig lösning. På sikt riskerar det överlevnaden Oftast är kanske mental trötthet inte något problem men det händer även att det blir för mycket med intryck och impulser till hjärnan. Det kan drabba personer lever med att det är för många olika saker som de engagerar sig i och inte sällan skall det göras många saker samtidigt. Detta kan vara på jobbet, hemma och med fritidsysselsättningar. Ibland styr man över detta men ibland är det utanför ens kontroll. Ensamma mamman är väl ett typexempel där man finner en blandning av allt detta. Jobb i 8 timmar vid en butikskassa, barnen till och från dagis, handla, tvätta, laga mat, leka med barn, skjutsa barn, träna själv, banta, styla sig. Ibland är det krig, olyckor, sjukdom och det kan vara omöjligt att göra något åt situationen..

Det behöver inte vara yttre faktorer som gör att det uppstår en resursbrist då man skall hantera information. Det kan vara skador i nervsystemet som vid stroke och inflammationer. Man har då visat att astrocyternas förmåga att ta hand om glutamat är försämrat och detta leder till mer glutamat blir kvar i området mellan cellerna. Hög koncentration där ( i det extracellullära utrymmet) kan t.o.m. döda nervceller. Detta kan bland annat orsakas av att andra celler i hjärnan börjar producera inflammationstimulerande faktorer, cytokiner. Den höga glutamathalten gör att hållandena för nervsignalering försämras. Symtomen på mental uttröttbarhet kan bli ganska lika oavsett orsak. Sedan finns kombinationer av allt detta. Ensamma mamman med MS.

Svåra och långa smärttillstånd kan också vara förenade med mental uttröttbarbarhet. Man har påvisat ökad inflammatorisk aktivitet och cytokinbildning i hjärnan i sådana fall där det varit en öppen blod-hjärn-barriär.

Störningarna i glutamatomsättningen och den ökade halten gör att nervimpulserna fortleds med sämre precision. Signalerna blir mer osäkra. Vad är en viktig( riktig) signal och vad är en oviktig (brus). Signalerna kanske måste skickas vidare till en högre nivå i hjärnan för att de skall kännas igen. Kanske blir välkända stimuli behandlade som helt nya.? Man tar fläktljudet som ett exempel. Normalt uppfattas det som bakgrundsljud som filtreras bort och når inte de högre bearbetningsnivåerna i hjärnan, men när mer och mer ”brus” tillkommer klarar hjärnan inte längre upp att filtrera bort fläktljudet. Det når hjärnbarken och börjar verka störande. Och sedan kommer nästa steg; alltför mycket signaler når de högre centra och hjärnbarken. Även dessa centra sviktar. Denna förklaring av mental tröttheten, koncentrationsstörningar etcera med sviktande glutamatupptag och omsättning är än så länge en teori och inte helt bevisad men studier har visat indicier.

Störningar i dem biokemiska miljön kan i sin tur leda till ytterligare förändringar, bland annat frisättning av substanser som bidrar till inflammation, som i sin tur bidrar till ... u name it

Man skriver att ”Patologisk uttröttbarhet kan ibland vara orsakad av oreparerbara
skador på nervceller. Detta gäller t ex för multipel skleros, stroke och traumatiska hjärnskador. Vid sådana tillstånd är det angeläget att behandling startas tidigt innan nya neurala kopplingar etableras”. Vid andra tillstånd ,där inga nervskador finns är det viktigt att informera om, att tillstånden är godartade. Jag vet inte riktigt vad jag skall säga om det ur min synvinkel. Att jag blivit mycket bättre är klart och kanske har det berott på att inflammationen i min hjärna minskat då skovaktiviteten minskat. Att det inte helt rör sig om nya kopplingar och vägar säger mina erfarenheter av kortison mig, där kortisondos en dag kunde göra att symtomen minskade nästa dag, för att sedan återkomma. Det verkar för mig som att även vid en inflammatorisk sjukdom med skador kan man bli klart förbättrad även om det pågått länge.

Man skriver utifrån att just den inflammatoriska aktiviteten vid tillståndet gör att man ser framtida behandlingmöjligheter med antiinflammatoriska medel som hämmar proinflammatoriska cytokiner.. Man tar bland annat upp Minocyklin som bland annat har denna verkan. Minocyklin är av den typen antibiotika, som det nyligen kommit rapporter om avseende MS-behandling, och där det pågår studier.

Spekulationer: Många tankar flyger genom huvudet då man läser denna artikeln. Meditation: fungerar det som ett sätt att stänga av alltför mycket signaler för att hjärnan skall få behålla eller återfå sin informationshanterande kapacitet. Chi gong samma rörelse som upprepas gång efter gång. Till slut kan de göras utan att signalerna behöver nå högre nivåer. Kanske finns en effekt där.

Man blir fascinerad och samtidigt lite skrämd över vissa funktioner. Jag har tagit del av lite om propaganda nyligen. Handlar det också så småningom att de signaler man tar in inte når högre hjärncentra där man kan utvärdera och ”tänka till”.? Det lite lustfyllda gör kanske att det upprepas och det otäcka kommer i bakgrunden. Här är lite om nazypropaganda. Jag har förstått av nätkommentarer på YouTube att den aktuella videon används av nynazister.

Sune