Maskäggscocktail

Hygienhypotesen har blivit aktuell igen enligt en nyhetsrapport på Multiple Sclerosis Resource Center den 7 mars 2007. Hygienhypotesen diskuteras inom allergiforskningen.Hygienhypotesen säger att man i det moderna samhället i dag utsätts för allt mindre mikroorganismer. Man plastar in matvaror, fryser in matvaror, använder anti antas vara nödvändiga för att stimulera och driva på utmognaden av vårt immunsystem. Så har det inte varit under speciellt många år av människans totala tidpå jorden, och så är det inte än idag i många hörn av världen. Det är inte så många år som vi hanterar livsmedel och hygien i övrigt som vi gör i dag.

Här är några bilder från Mangskogs socken i Värmland i början av 1900-talet. Bilderna är tagna av intendenten vid Nordiska Muséet Nils Keyland, som var född och uppvuxen i Mangskog.

Han hade till sin livsuppgift tagit att dokumentera den finska befolkningen i Värmland och tog då många fotografier, men han samlade också in dokumentation av kost, musik, bruksföromål. Han gjorde det i sista stund. Några år senare blev allt det här bortglömt.

Kanske är det lite missvisande att visa dessa bilder som ett exempel på den hygien som var rådande förr. Den här befolkningen badade regelbundet bastu och kanske tillhörde de grupper som hade den bästa hygienen i gamla Sverige. Men bilderna talar ändå om för oss
hur mycket som skiljer nu och då. Men det hängde i länge- i slutet av 40-talet och början av 50-talet hade vi till exempel inte varmvatten och badrum i mitt föräldra hem. Det var en zinkbalja i köket som gällde på vinter eller att vi åkte till farmor och badade. Maten förvarades i källare och skafferi. Olika konserveringsmetoder användes. Det var nog så att man smakade och luktade sig till om maten var färsk. I varje fall fanns ingen datummärkning. Ibland fick man se upp när man handlade så att man fick färsk mat. En del handlare ville bli av med de varor de haft längst tid och sparade på det nyinkomna. Andra var väldigt måna om att de skulle sälja hög kvalité.

Enligt hygienhypotesen kanske inte den här nya tiden med borttagande av för mycket naturligt förekommande bakterier är bra. Enligt den så skulle det kunna leda till att immunsystemet inte mognar som det borde.Om detta i fallet allergi kan man läsa om på den här portalen som handlar om varför vi behöver djurförsök.

Här skrev jag om hygienhypotesen inspirerat av att MS tenderat öka på Sardinien sedan man börjat utrota malaria.Där är den antagna förklaringen av man på Sardinien sedan länga har en vanlig genetisk förändring avseende immuniteten som gjort att man fått ett starkt immunsvar riktat mot malaria. Sedan sjukdomen malaria försvunnit har man bevarat denna förändring som lett till att man immunförsvaret gått överstyr och lett till autoimmunitet och MS. Detta är en hypotes att det möjligen kan vara så. Det är alltså ett specialfall av hygienhypotesen.

Vad som nu är aktuellt är att man börjat experimentera med en cocktail gjord på ägg från inälvsmaskar. De som skall göra studien antar att lågintensiv inälvmaskinfektion, gjord från maskar man tagit från grisar skall styra upp immunsystemet som gått fel. Undersökningen görs vid något som kallas UW Hospital, vilket är University of Wisconsin och ligger i Madison, Wisc.

Dr John Flemming säger det finns en ”äckelfaktor”, men det finns vetenskaplig bakgrund till undersökning. Personer med annan sjukdom till exempel irritabel colon har försökt maskäggscocktail och det har lindrat sjukdomen utan kända biverkningar. Ock det är just detta med att de sanitära förändringarna i västländerna har lett tull att immunsystemen inte fått utvecklas tillräckligt genom olika kontaker med mikroorgansimer är tanken bakom maskäggscocktailen.Den gör att immunsystemet tränas på ett bra sätt. Att äta yoghurt är tänkt att arbeta på samma sätt, man får nyttuga bakterier som hjälper att reglera matsmältningen.

I Madison skall fem patienter ed MS dricka något sportdrycksliknande var fjortonde dag i tre månader. Varje dricksglas kommer att innehålla 2500 ägg från en form av bandmask (Trichuris trichiura) , som lever som parasit i människan.Äggen utvecklas till larver och när dessa skall dödas av immunsystemet är tanken att en extra dos av regleratoriska immunceller skall utvecklas. Regleratoriska immunceller är alltså de t-lymfocyter som bland annat hjälper till att blåsa av en immunreaktion när en infektion är angripen och hejdad. Dr Fleming säger att i stället för att slå ut de dåligt fungerande delarna av immunförsvaret som vid behandlingen med sedvanliga bromsmediciner så försöker vi pusha de bra fungerande delarna. Han vill undersöka om man kan lindra skoven och göra dem färre.

Om det går bra med de fem första skall en studie på 15 personer göras nästa år. Därefter komer en större studie att göras.

Studien får pengar från National Multiple Sclerosis Society. Vicepresidenten där säger: Vi måste stödja utvecklingen av nya och säkra mediciner. Detta är en inriktning som har en stor chans att lyckas. En liknande studie har gjorts i Argentina där 20 MS patienter som infekterades med en liknande bandmask jämfördes med ett dussin bandmasksfria patienter, Över fyra år fick de med infektionen 90 % färre lesioner och skov.