Spegel neuron- den tänkande kroppen

Ett program från vetandets värld om hjärnan hade titeln ”Den tänkande kroppen”. Det var bland annat en intervju med kognitionsforskaren Jessica Lindblom. I presentationen av programmet frågar man, År det kroppens uppgift att bära runt en tänkande hjärna eller finns det funktioner och mekanismer i våra kroppar som hör ihop med medvetandet? Man bör inte skilja tanke och handling åt säger kognitions-forskaren Jessica Lindblom, kroppen är mer än ett verktyg, och tänkandet sker inte bara inne i huvudet.

Man tar bland annat upp spegelneuronen, som upptäcktes för av några italienska forskare, som studerade apor. De hade kopplat elektroder till deras hjärnor för att finna ut vilka delar av hjärnan som aktiverades då de gjorde vissa rörelser. Av en händelse upptäckte man, att när en forskare sträckte sig efter en banan, såg man i en ”uppkopplad”apas hjärna reagerade nervceller, trots att inte apan gjorde någon rörelse. Man trodde först att det var något fel, men fann vid upprepning av så var fallet. Man hade gjort en ny upptäckt. Man fann att apans neuron dels aktiverades då den gjorde rörelserna själva men också då den iakttog andra göra rörelserna.

Man kallade dessa neuron spegelneuron. En individs spegelneuron ”speglar” således hur en annan varelse agerar som om individen själv agerade. . Dessa har förändrat synen på hur vi uppfattar saker. Spegelneuronen är nervceller i hjärnan som aktiveras då man gör rörelser, men de aktiveras också när biologiska varelser ses göra samma saker.
Det nya med spegelneuronen var att att man fann nya vägar som påverkade beteenden. Man hade tidigare trott att först måste nervsignalerna nå medvetandet i högre centra i hjärna, och därifrån dirigerades sedan impulser som ledde till aktiviteter. Nu fann man aktvitet celler i hjärnan som rörde rörelser och handlingar, utan att impulser hade nått medvetandet. Det rörde sig om nervceller som härmade, imiterade handlingar och kunde utföra dem omedelbart. Man har funnit att sådan aktivitet finns åtminstone hos djur redan från födsel och kanske är det så ävenledes hos människor.

Det verkar som spegelneuron även är involverade i komplexa aktiviteter typ inlärning och inlevelseförmåga. Spegelneuronet följer aktiviteter som andra levande varelser gör och avläser dem utan att detta når medvetandet. Man tycks avläsa arm-benrörelser och även läpprörelser vid tal med åtföljande gester. Kanske är det spegelneuronen som gör att små barn kan lära sig språk utan brytning? Ibland kanske det är dessa som reagerar i stressreaktioner. Kanske har det med att man behöver reagera snabbt ibland om man blir anfallen? Kanske sparar spegelneuronen energi: Nervverksamhet är ju energikrävande. Behövs inte allt gå via medvetandet ger ju det en energibesparning förutom att det går snabbare. Kanske är detta inblandat i utvecklingen av utmattningssyndrom. Jag spekulerar.

Även i fall man inte ser någon rörelse i muskler när spegelneuron aktiveras, när människan avläser andras rörelser, har man funnit att en viss elektrisk aktivitet har kunnat uppmätas i respektive muskel. Det verkar som människan tar till sig saker med bitar av kroppen samtidigt som spegelneuronen aktiveras. Man tror detta kan vara en del av förklaringen bakom sådana egenskaper som empatiförmågan.

Lite om kreativitet: Jag kan tänka mig att andra forskare kan ha sett spegelneuron i verksamhet tidigare men inte lagt märke till det, utan bara sett det som en störning eller liknande. Det var nog inte en tillfällighet då penicillinet upptäcktes av Alexander Fleming, då han glömt bort en bakterieodling och låtit den växa, men upptäckte, att den inte gjorde det i ett område där mögelsvampen penicillium notatum växte. Han slängde inte bort den utan gjorde en upptäckt. Selye var dålig på att injicera möss och det ledde till att de blev rädda och skrämda. Han skulle egentligen studera ett extrakt från äggstockar och dess effekt på råttor. Han fann att råttornas binjurebark tillväxte. Men sedan av han dem placebo och fann samma fynd. Ett helt misslyckat försök. Men efter tankar och funderande kom han fram till något helt nytt. Hans klantighet i injektionsteknik ledde till att han upptäckte stressreaktionen. Men han kunde lika gärna ha fortsatt att studera extraktet från äggstockar på andra sätt. Upptäckten av att nya nervceller kunde nybildas efter födsel var också något som bröt en vall av gammalt tänkande. Den svenske Peter Erikson var en av de forskare, som låg bakom upptäckten att nervceller bildades efter födsel och att rörelse var en av de saker som stimulerade nybildning.

Om nybildning av celler: Om man på en tenta skulle ha skrivit att det kunde bildas nya nervceller hos människor efter födsel skulle man ha blivit utsparkad från medicinarutbildningen på min tid, har jag tidigare skrivit. På sin blogg skriver Åsa Nilsonne :”När jag läste medicin var det en etablerad sanning att vi alla föddes med ett visst antal hjärnceller, och att det sedan bara gick utför. Hjärnskakning? Adjöss till några stycken. Festkväll? Hej då till några till. Det visar sig nu att det vi fick lära oss var fel. I samma blogg tar hon upp att genom nya aktiviteter, rörelser,upplevelser kan nya celler bildas. Om nybildning av nervcellert pågår fortfarande en viss debatt . Här är ett inlägg från Nobelpristagaren Arvid Carlsson. Läs om debatten i nättidningen Transmittorn. I samma nummer skriver man också om experiment på möss, som fått ECT behandling (electroconvulsive therapy- som används vid depressioner) och på möss som fått medel vid depression. Man fann där nybildning av celler inom hippocampusområdet. Man spekulerar i att bland annat vissa tillväxtfaktorer kan stimulera nervcellsnybildningen. En sådan faktor är brain derived neurotrophic factor, BDNF En översiktlig artikel om neurogenes hittar man i DN från 2007. Något man kan ta vara på därifrån är effekterna av träning och av att uppleva nya saker, att bli kreativ.

I illustrerad vetenskap kan man hitta en populärvetenskaplig artikel om spegelneuron.