Lite om NF-kappaB, (inspirerat av artikel på MSRC news)

Det har kommit en studie om att spåra autoimmun sjukdom innan symtomen börjar. Till autoimmuna sjukdomar räknas en rad sjukdomar bland annat glutenintolerans och multipel skleros båda tillstånd med vilka jag blivit förärad. Men där fick också de vanliga sjukdomarna typ I diabetes och rheumatoid artrit, och betydligt ovanligare åkommor.

Med autoimmun sjukdom menar man en sjukdom där kroppens immunförsvar angriper kroppens egen vävnad, och beroende på vilken vävnad som angrips utvecklas olika sjukdomar. Normalt skall immunförsvaret tolerera den egna vävnaden och även en hel del annat vi kommer i kontakt med i livet, vi kall kunna klara kontakter med vad vi äter, vad vi möter- men samtidigt skall dock fiender som angriper vår kropp bekämpas, skadliga virus och bakterier till exempel. ( som en parentes kan nämnas att beträffande MS är man inte helt säker på att det rör sig om en autoimmun sjukdom men man hör den och ser den ofta beskriven som en sådan; och mycket av forskningen utgår från hypotesen att så är fallet).

Nu finns en artikel om att spåra autoimmun sjukdom innan den bryter ut, Forskningen handlar om molekylen NF-κB, som aktiveras av inflammationen vid utvecklingen av autoimmun sjukdom. Forskningen görs vid universitetet i Oslo. Man har där sysslat med biologisk ingenjörskonst som innebär att man förändrar molekylen NF-κB, så att den ger ifrån sig ljus då den aktiveras.

NF-κB

Skriver detta med gult för att påminna mig om att NF-κB påverkas av gurkmeja Tidigare har NF-κB förekommit på denna blog i samband med en artikel i läkartidningen Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling av Stig Bengmark. Jag tar tillfället i akt att repetera vad jag skrev då eftersom jag glömt mycket av vad det handlade om. Det rörde sig om proteiner som bildats utan medverkan av enzymer genom två processer glykosidering vilket gav ämnen som kallas AGE produkter och lipoxidering där slutprodukterna kallas ALE. Dessa produkter ALE och AGE kan aktivera immunsystemet och stimulera en mängd proinflammatoriska signalsubstanser typ TNF-alfa och IL-6. Detta sker genom att de påverkar någonting som man skulle kunna kalla strömbrytare i immunsystemet, något som kopplar på. Denna strömbrytare eller receptor kallas RAGE och när den sätts på aktiveras ovanstående proinflammatoriska cytokiner och också ämnet NF-κB. NF-κB spelar en nyckelroll i regleringen av immunsvaret på en infektion. I linje med denna roll så är felaktig reglering av NF-κB förknippat med cancer, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, septisk chock, virusinfektioner och felaktig immunutveckling. När bildas då AGE och ALE produkter: Då mat upphettas bildas utan hjälp av enzym en föreningar av socker och äggviteämnen. Upphettning tar bort antioxidanter och bildar ALE och AGE produkter AGE/ALE bildas vid bestrålning, jonisering, mikrovågsbehandling och kan således bildas vid tillverkning av så kallad processad mat. Fysisk och psykisk stress tros inverka på bildningen av AGE ochALE produkter. Låga nivåer av d-vitamin och växtantioxidanter som folinsyra och glutation. Intag av glutenoider, raffinerade kolhdrater, mättat fett ochh transfetter tros bidra till ökad inflammation enligt artikeln av Stig Bengmark ,I bloggen har också skrivit om att gurkmeja påverkar NF-κB. NfkappaB är en transkriptionsfaktor.Transkription är den process då cellens arvsmassa DNA översätts till RNA. Budbärar-RNA (mRNA) byggs därvid upp med DNA som mall. Därefter kan Budbärar-RNA gå till de delar i cellen som kallas ribosomer. Detta RNA utgör då mall i sin tur till tillverkningen av äggviteämnen.En transkriptionfaktor är ett protein som medverkar i transkriptionprocessen. NF-κB. finns i alla celltyper och är involverad i det cellulära svaret på faktorer som stress, cytokiner, fria radikaler, ultraviolett strålning samt virus- och bakterie antigen. NF-κB spelar en nyckelroll i regleringen av immunsvaret på en infektion. Felaktig reglering av NF-κB förknippat med cancer, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, septisk chock, virusinfektioner och felaktig immunutveckling. Det visar sig att vissa ämnen i naturen kan avaktivera NFkappaB , och ett av de ämnena är gurkmeja. Referenser finns vid respektive blogginlägg. .

Det är alltså NF-κB som man nu påverkat så att den kan börja signalera ljussignaler och tidigt upptäckas. För att förstå hur detta sker bör man nog läsa originalstudien.

Man har använt en djurmodell av den autoimmuna sjukdomen SLE och fann där att NF-κB gav i från sig signaler åtskilliga veckor innan sjukdomen dök upp i olika organ, och intensiteten av signaler blev starkare ju mer sjukdomen framskred..

Man menar nu att NF-κB kan bli ett värdefullt verktyg i att diagnosticera autoimmun sjukdom genom att man gjort att den blir bioluminiscent, det vill säga ger i från sig ljussignaler. Man kanske till och med kan förhindra att den bryter ut. ( Låter lite som science fiction men är det inte)

an nämnas att beträffande MS är man inte helt säker på att det rör sig om en autoimmun sjukdom men man hör den och ser den ofta beskriven som en sådan; och mycket av forskningen utgår från hypotesen att så är fallet). Nu finns en artikel om att spåra autoimmun sjukdom innan den bryter ut, Forskningen handlar om molekylen NF-κB, som aktiveras av inflammationen vid utvecklingen av autoimmun sjukdom. Forskningen görs vid universitetet i Oslo. Man har där sysslat med biologisk ingenjörskonst som innebär att man förändrar molekylen NF-κB, så att den ger ifrån sig ljus då den aktiveras. NF-κB Skriver detta med gult för att påminna mig om att NF-κB påverkas av gurkmeja Tidigare har NF-κB förekommit på denna blog i samband med en artikel i läkartidningen Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling av Stig Bengmark. Jag tar tillfället i akt att repetera vad jag skrev då eftersom jag glömt mycket av vad det handlade om. Det rörde sig om proteiner som bildats utan medverkan av enzymer genom två processer glykosidering vilket gav ämnen som kallas AGE produkter och lipoxidering där slutprodukterna kallas ALE. Dessa produkter ALE och AGE kan aktivera immunsystemet och stimulera en mängd proinflammatoriska signalsubstanser typ TNF-alfa och IL-6. Detta sker genom att de påverkar någonting som man skulle kunna kalla strömbrytare i immunsystemet, något som kopplar på. Denna strömbrytare eller receptor kallas RAGE och när den sätts på aktiveras ovanstående proinflammatoriska cytokin

Artikel om att sola och d-vitamin i DN, lite bristfälligt

I DN finns en artikel som ger råd om solande. Tyvärr tror jag att den inte är riktigt tillfyllest avseende d-vitamin och att sola. Det är nog så att man måste sola mitt på dagen för att få d-vitamin, då solstrålarna kommer alltför mycket på snedden ger de ingen effekt ( tumregel om skuggan är längre än du själv är det för lite). Så man far nog nästan säga oktober till april är det inte tillräckligt. Att inte bränna sig är dock ett viktigt och riktigt råd.
Man kan inte lagra d-vitamin så länge som detta och man behöver därför tillskott under de osoliga perioderna, och det är osannolikt att man får tillräckligt genom att äta fisk och kantareller.

Huvudsymtom vid ADHD

Uppmärksamhetsstörning ( Attention Deficit) AD Överaktivitet ( Hyperactivity Disorder) HD Impulsivitet är tre symtom vid ADHD som man brukar kalla huvudsymtom

1. Vid uppmärksamhetsstörning trodde man tidigare, att man hade svårigheter att stänga av störningar från omgivningen, och sortera bort bruset från signalerna, sortera fram det viktiga från det oviktiga, men numera talar man om att förmågan att hålla fast vid uppgifter som inte är spännande, som inte ger något omedelbart tillbaka, inte fungerar så bra. Det handlar om att förmå sig fortsätta med uppgifter som upplevs tråkiga, trista och enahanda. Det kan gälla läxor eller städa sitt rum; man avleds till att göra saker som är mera lockande. Här kan det bli lätt att låta sig avledas till nya fascinerande aktiviteter i stället för de måsten som finns.

2. Impulsivitet kan vara en positiv egenskap, men i fråga om ADHD handlar det mer om en oförmåga att kontrollera impulsivitet. Man förmår inte vänta med en kommentar tills någon slutat tala, man förmår inte tänka över konsekvenser av vad man gör och kan på detta sätt hamna i svåra situationer, man har svårt att planera en handling och se fram emot ett mål längre fram i tiden utan vill omedelbart äta upp karamellen. Man har svårt att se risker, vad som är farligt och kan råka i besvärliga situationer. Sådant beteende kan göra att barn med ADHD blir utsatta för andra barns reaktioner, vilket kan ta formen av mobbning och det kan komma liknande reaktioner även från ansvariga vuxna i form av lärare, grannar och andra.

3. Överaktivitet handlar om att inte kunna sitta still, alltid vara igång, något som ökar då man har ointressanta uppgifter. Man har visat att barn med överaktivitet är generellt mer rörliga än andra och kan vara så till och med i sömnen. När uppgifterna är mera intressanta så tenderar överaktiviteten att minska. Vid enformiga och tråkiga uppgifter kan aktivitet hos dessa barn paradoxalt bli att de blir mycket passiva, sitter och gör ingenting, dagdrömmer. Man fungerar i regel bättre när aktiviteterna är nya och när det finns nya personer i omgivningen. Situationer där man är öga mot öga med en person fungerar ofta bättre än gruppaktiviteter, och spänningsaktiviteter som dataspel kan göra att man fungerar väl. Man har börjat att fundera på om inte samma faktor ligger bakom både impulsivitet och överaktivitet, nämligen svårighet med beteendeinhibition, att bromsa sitt beteende. Som synes kan barnen och personerna fungera olika väl beroende på situation.,
   

Ärftlighet och ADHD

Källa: socialstyrelsens kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna

---

Risk faktorer och skyddsfaktorer

Riskfaktorer är saker som ökar sannolikhet för en sjukdom.

Skyddsfaktorer är saker som minskar sannolikhet för sjukdom.

Jag har tidigare skrivit en del om risk- och skyddsfaktorer. Jag har då liknat riskfaktorer vid tegelstenar som man bär omkring i sin ryggsäck en ryggsäck som man ständigt bär med sig och som tynger ner och gör att man sviktar och får en sjukdom. Då jag skrivit om skyddsfaktorer har har jag i brist på bättre kallat dem ballonger, saker som skall hjälpa oss lyfta, få luft under vingarna, göra livet lättare att leva. Tanken med det är att jag sett det som ett sätt att lära sig ta sig an en sjukdom, hantera den. Genom att plocka bort tegelstenar kan man minska på den sammanlagda bördan man bär på och som kan medverka till sjukdom och ohälsa. Rökning, dålig kondition, stressfaktorer, ta vilka saker du vill av den mängd saker som kan finnas i ryggsäcken och arbeta med att ta bort dem, och välj vanor, beteenden som gör att du mår bättre. Nu är det ju tyvärr så att vi inte alls kan styra och ställa med allt vad ryggsäcken innehåller, en del har vi med oss som arv från föräldrar och förfäder och en del kan vi inte styra över i alla fall. Det är givetvis samma sak med både risk- och skyddsfaktorer- allt rår vi inte över, det är bara en del. När jag nu skriver om risk och skyddsfaktorer och ADHD avser jag hela biten; allt, både det vi kan påverka och det som står utanför vår maktsfär.

Ge mig sinnesro
att acceptera
det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det
jag kan
och förstånd
att inse skillnaden.

Den människa som enligt vad man vet blev äldst i världen var en fransyska och jag tror hon blev 122 år, om du googlar på världens äldsta människa får du säkert facit, den fransyskan rökte cigaretter från barndomen till hon blev cirka 113-114 år. Då beslöt hon sig sluta , då hon fick en fraktur efter att ha ramlat i trappan, när hon skulle gå och låna cigaretter av grannen. Man kan alltså ha väldigt bra motkrafter ( skyddsfaktorer) som gör att en sådan riskfaktor som rökning inte slår igenom och skadar hälsan. På det sättet är det givetvis också med många andra riskfaktorer och skyddsfaktorer. En del riskfaktorer kan man inte skydda sig mot överhuvudtaget. Om man tittar på ärftligheten kan en del arvsanlag slå igenom oberoende vilka goda skyddsfaktorer man har. Om man har arvsanlag för exempelvis blödarsjuka kommer man att få detta. Beträffande andra faktorer är det så att det är flera olika faktorer som kan samverka och som kan ge olika utfall beroende på den komposition av faktorer som finns,

Skyddsfaktorer

Skyddfaktorer vid ADHD finns av två typer enligt socialstyrelsens kunskapsöversikt. De utgör tillsammans motkrafter mot sjukdomen, både beträffande hur den utvecklas och dess allvarlighetsgrad.

• Individuella saker typ barnets i fråga begåvning, allmänna hälsa, temperament

• Den psykosociala miljön, familjens ekonomi,typ av socialt nätverk i familj, i skola, föräldrarnas relation till barnet.

Biologiska orsaker till ADHD/Riskfaktorer

Om man tittar på biologiska orsakerna till ADHD är genetiken eller är ärftligheten mycket betydelsefull.Det är inte på det sättet med ADHD att har man ett bestämt arvsanlag med påföljden att insjuknar man i ADHD, vilket ju är fallet med blödarsjuka, utan det är flera faktorer som samverkar, och det är ävenså flera gener som samverkar.

I kunskapsöversikten skriver man också att de drag som kan göra att sjukdomen utvecklas inte är några specifika egenskaper, utan mera sådana faktorer som finns hos alla men i olika utsträckning. Om man då får mer av vissa sådana egenskaper och mindre av andra kan slutresultatet bli att man får ADHD medan en annan kombination av samma personlighetsdrag, en annan kombination av samma arvsanlag ger en helt annan bild.

Arv eller miljö? Flera stora studier talar för hög grad av ärftlighet

Man letar efter gener, arvsanlag som kan förklara de ärftliga inslagen

När man vill studera frågor om arv och miljö använder man bland annat undersökningar av barn som adopteras bort, det ger en möjlighet att skilja på miljöns inflytande och det genetiska arvets betydelse. Om barnet adopteras bort vid tidig ålder kan man undersöka barnets, de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna och dra slutsatser avseende drag som ärvs genetiskt. Beträffande vissa saker som hudfärg, längd, utseende är det lättare än när man kommer till egenskaper som mer är bedömningsfrågor.

Tvillingstudier är intressanta ur den aspekten att enäggstvillingar har likadana arvsanlag medan två äggstvillingar skiljer sig lika mycket åt som andra helsyskon. Man kan alltså göra jämförelser mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar med antagandet att deras miljöer är i stort sett samma och lika och det ger en möjlighet att studera genetikens inflytande. Om det är en enäggstvilling som har ADHD och man finner att sannolikheten för den andra tvillingen att ha ADHD är större än om det gäller tvåäggstvillingar där båda har ADHD, talar detta för att det finns en ärftlighet bakom förutsatt att varje tvillingpar har samma miljö. Man har utifrån sådana studier kommit fram till att ärflighetsfaktorn i stora undersökningar varierar mellan 0.64 till 0.91, vilket tyder på en hög ärftlighet. Man har letat och trott sig finna en del gener som bidrar i utvecklingen av ADHD och bland annat varit inne på gener som har betydelse för en del signalämnen i nervsystemet.

Arv och miljö samverkar i hur ADHD kan komma till uttryck

Både arv och miljöfaktorer är viktiga för hur ADHD kommer till uttryck, det går inte bara av förklara med en genetisk analys.

Genetik och miljöfaktorer kan samverka på det sättet som 1+2=3, det vill säga de läggs bara ihop.

Men det kan också vara så att de arvsanlag man har gör att man blir känslig för exempelvis olika miljögifter tidigt i utveckling, som vid rökning och alkohol missbruk, eller att man utsätts för något speciellt tidigt i livet, till exempel problem vid förlossningen.. Det kanske är några speciella upplevelser man har tidigt som gör att ADHD kan utlösas, attt man tar skada och utvecklar ADHD medan om man inte har dessa genetiska faktorer i samma utsträckning klarar man sig. Här blir alltså 1+2 kanske 4 eller 5.

Det kan också vara så att man har ganska lindriga medfödda problem men ett olyckligt och olämpligt beteende hos föräldrar eller en ostrukturerad pedagogik kan göra att stora problem uppstår.

Om onda cirklar- barn med beteendeproblem har en stor risk att råka ut för negativa, påfrestande händelser

Ytterligare saker som kan inverka är att ett barn som har anlag för att vara hyperaktivt blir utsatt för större påfrestningar än andra barn; det är säkert inte ovanligt att hyperaktiva barn lätt blir syndabockar. Det finns en tendens till att det blir onda cirklar, djävulskretsar där barn med beteendeproblem har stor risk att råka ut för allvarliga negativa händelser- allt detta kan adderas till barnets ADHD problematik.

Psykosociala problem:

Då det finns sociala problem i en familj är det allvarligare för ett barn med ADHD problematik om aggressioner och angrepp riktas mot honom/henne, om man blir syndabock i ett getingbo av sociala problem.

Om problemet är mer en allmän osämja i familjen där inget specifikt riktas direkt mot barnet, en allmän psykosocial problematik är det inte lika skadligt. Det är viktigt att visa på att ett gott stöd i skola, av en av föräldrarna och av kamrater kan ha stor betydelse för hur utvecklingen kommer att bli.

Sammanfattningsvis om Arv och Miljö: Det finns ett stort ärftligt inslag avseende ADHD enligt vad man tror nu, men man måste se samverkan mellan de genetiska faktorerna och miljöfaktorerna för att kunna förklara de uttryck sjukdomen tar sig.

Fågelbos: Judy Grahams bok: Multiple Sclerosis A Self-Help Guide to Its Management

Här i Puerto har jag träffat en person, jag har skrivit tidigare om det, en person som i drygt 30 års tid har använt en liknande diet som jag gjort avseende sin MS. Personen i fråga var ganska dålig i några år, men kom över en bok av Judy Graham som handlar om olika sätt att försöka göra att man klarar av sin MS bättre. Efter några år med dieten mm började det fungera bättre och personen kunde återgå till sitt arbete och fortsätta till pensionen.










Jag fick låna boken Multiple Sclerosis: A Self-Help Guide to Its Management och har läst den. Boken är gammal (från 70-talet) och man undrar hur Judy Graham har det 28 år efter debuten av MS vid 26 års ålder.. Man kan läsa om det på MSRC.
”Folk undrar hur jag efter 30 år med MS kan arbeta heltid från hemmet och hur kag kan gå utan hjälp längs min ”shopping mall”. Jag kan även göra de mesta mammasakerna till min 15 åriga son, som att köpa saker till hans komputer eller hämta honom från partyn. Jag tror uppriktig, säger hon , att det här skulle inte vara möjligt utan att jag gör de saker som jag listat i boken.”

Hennes första alternativa åtgärd var var nattviololja, vilket hon tagit varje dag sedan dess. ( Nattviololja innehåller GLA)Hon har också bytt till att äta en diet med lite fett och generellt hälsosam diet. Ofta brukar hon låta bli mejeriprodukter och vete. När hon gör det, känner hon sig omedelbart bättre, det är som när dimman lättat. ( Jag upplever också att dimman lättat, jag brukar beskriva det som att jag är mer vaken, men det är ingen omedelbar effekt utan det är mer något som kommit på sikt, flera år och jag kan inte ackurat peka på vad som orsakat detta- det har gått så långsamt; kanske är det kosten som bidragit till det). I intervjun säger Judy Graham, förvisso är det så att de som klarat sig bäst med MS är de som slutat med vete och mjölprodukter.

Hon tar också mängder av tillskott, jag kan inte räkna (upp) dem alla. Här citat från intervjun ” wherever I go a bag-full comes with me! Among them are Antioxidants (Pynocgenal and Grape Seed extract), Multi-Vitamin Mineral tablets, EPO, Fish Oils (or Flax Seed Oil), MSM, Vitamin B12 injections or sublingual tablets, Amino acids, Trace Elements, Blue Green Algae. For brainpower I take NADH. Gingo Biloba, Co-Enzyme Q10, L-Phenylalanine & Ginseng. I’ve had Acupuncture, Alexander Technique, & Shiatsu. I’ve tried Naturopathy, Hydrotherapy, Osteopathy, & Cranial-Sacral Therapy. I’ve done yoga, meditation & seen a Counsellor.”

Själv tar jag i stort sett bara omega-3 kapslar och vitamin D när det inte är sol. Dessutom tar jag statiner sedan 2003.

Hon säger så här: Så hur vet jag vilken terapi som duger. Jag förmodar att alla terapierna hjälper. Jag anser att det inte är en sak ELLER en annan. Har man MS måste man göra många saker på en gång för att sakta ner försämringen (progressionen).
Delvis håller jag med, men beräffande denna mängd av supplement ställer jag mig tveksam. Jag tror snarast på att försöka leva så sunt som man kan, motionera och träna på ett lämpligt sätt, äta nyttigt och få i sig vitaminer och liknande via födan. Ta tag i den psykiska biten där bland annat att att skriva av sig kan vara viktigt, mindful meditation och yoga för att försöka stressa av och leva mindre bekymrad.
Jag betraktar inte vad jag gör som alternativt utan mera inom ramen för den vetenskapligt grundade medicinen. Beträffande kosten, Swanks diet resonerar jag därvid som så: Det är inte bevisat att det inte hjälper mot MS men däremot finns studier och kanske också erfarenheter som tyder på att det hjälper. Dessutom är det rent allmänt en kost man mår bra av.
Om ARMS och en studie avseende MS och kost:
Judy Graham har medverkat i startandet av en grupp ARMS, Action for Research into Multiple Sclerosis.Gruppen bildades av ett antal MS patienter som kände sig otåliga över avsaknaden av behandlingar efter att de fått diagnosen. ARMS lyckades få till stånd en studie avseende MS och kost. Den pågick i 34 månader, och av de ursprugliga 200 personerna blev 83 kvar i studien. Man råddes minska intaget mättat fett och öka det fleromättade samt öka antioxidanter genom kosten utan tillskott. Det var alltså en ganska svår diet att följa. Av de som följde den blev det ingen försämring av handikappet under de nästan tre år som studien pågick medan de som inte följde den försämrades avseende progressionen, professorn i näringsforskning vid universitetet i Nottingham Michael Crawford var bland annat en av forskarna.

Det finns mycket i boken som jag kan ställa upp på. Där det skiljer sig åt är främst dieten, där Judy Graham rekommenderar tillskott av omega-6 i form av oljor och liknande. Jag tror mig veta att det i vårt samhälles kost finns ett överskott av omega-6 och det behöver man inte tillföra. ( Det finns en möjlighet för att det skulle behöva tillföras GLA, som bland annat finns i nattljusolja, men jag tillfrågade George Jelinek om detta, och han ansåg att det fanns så mycket omega-6 att det var alldeles onödigt.) Vad som är negativt med omega-6 med undantag av GLA är att det är med i utvecklingen av de så kallade inflammationstimulerande cytokinerna precis som mättade fetter, däremot är omega-3 viktigt för bildningen av de så kallade inflammationsdämpande cytokinerna, alltså sådana signalsubstanser i immunförsvaret som minskar den typ av inflammation som finns vid MS. Detta är teorin i grova drag- inte bevisad men det finns en del stöd för den. Där håller jag alltså inte med Judy Graham.
Vad som särskiljer GLA är att det i den egna syntesen av GLA finns ett nålsöga, ett nålsöga där det konkurrerar med andra ämnen som har företräde, ämnen som medverkar till bildningen av så kallade proinflammatoriska cytokiner, medan GLA däremot medverkar vid bildandet av antiinflammatoriska cytokiner, Jag har skrivit om en liten studie med GLA som tydde på att det kunde vara positivt mot MS, men en alltför liten studie för att man skall kunna dra några slutsatser, Jag har också skrivit om den aktuella metabolismen som dock är mer säkerställd, men på en grundforskningsnivå. Hur cytokinerna bildas och deras samband med olika fettsyror, anser jag vara i stort klarlagd- om det sen inverkar på MS som jag tror det är en annan sak. Också kompositionen av biologiska membran är väl känd med dess innehåll av olika fettsyror, bland annat de essentiella och det är väl ganska troligt att membranens egenskaper också kan förändras om beroende på om man får i sig tillräckligt med dessa via kosten. Vad som är viktigt där är också att de tycks trängas ut av andra fettsyror om det finns rikligt av dem, och detta är en av anledningarna till att Swank, Jelinek rekommenderar att man skall vara restriktiv med mättat fett och även omega-6 fettsyror.

Däremot tar Judy Graham upp en hel del andra saker som jag stöder. Att aktivitet, träning i adekvata portioner, stresshantering mm mm är viktigt. Här kommer jag nu att bli lite flummig och inte hålla mig till vad jag absolut säkert vet är sant.

Jag anser att det rör sig om att ta kontrollen över MS genom att försöka göra så mycket som möjligt som är bra för hälsan, och helst specifikt avseende MS i mitt fall. Det gäller att lyfta bort en massa tunga tegelstenar ( riskfaktorer) som man bär i ohälsans ryggsäck som stress, rökning, olämplig mat, inaktiv livsstil, brist på D vitamin och i stället se till att man får lite ballonger (skyddsfaktorer) som hjälper en att lyfta, att börja få luft under vingarna igen. Då tror jag att man får åtminstone den effekten som alla får av att leva nyttigt, och dessutom får man den viktiga medicinen placebo och om man har tur så har man dessutom satsat på rätta hästar: diet a la... ... . det får fortsatt forskning och utveckling utvisa.

Detta med kontroll av MS genom att försöka göra vad man uppfattar som nyttigt, stämmer väl överens med att kanske är MS en multifaktoriell sjukdom, en sjukdom där flera faktorer samverkar för att utlösa sjukdomen. Med anledning av de många studieresultat som kommer känns detta för mig troligt. Det kan vara allt från stress , rökning , kost, brist på d-vitaminer och sol, inaktivitet, infektioner, intoxikationer, genetik som i en osalig samverkan åstadkommer detta osaliga. Jag tror mig kunna rada upp ett antal studier avseende alla dessa faktorer. ( Vilket dock inte är bevis för att det är så. Det enda som väl är klart är att det finns en 25 %ig ärftlighet.)

Jag känner mig som jag går omkring som en del av ett mycket litet experiment. I och med att jag träffat en person till så är vi två, dessutom finns en person som brukar höra av sig till min blogg som också håller en liknande diet sedan många år, så jag kan väl säga att jag känner till 3 personer. Sen finns det ju personer som inte gör något speciellt och klarar sig bra de också, men jag vill inte säga att jag känner någon.
Så en av de fågelbos jag träffat här är alltså en person som har använt liknande diet jag som jag i mer än 30 år och som mår bra av det i sin MS.