läser Fettskrämd

Håller just på att läsa boken fettskrämd av Lars-Erik Litsfeldt. Letar därför lite mer efter information om fetter.
Till en del stämmer vad han föreskriver överens med exempelvis den kost jag tillämpar, medan annat går på tvärs. Vi är dock ganska överens om omega-3 och omega-6 och enkelomättade oljor. Beträffande mättade fetter skiljer det sig en hel del.
Det skiljer sig bland annat om sättet att se på dess egenskaper, det verkar som man tycks anse att anhopning av mättade fetter i till exempel biologiska membran enbart är positivt, de blir fastare, mer rigida medan de omättade ger dem en instabilitet. Där tror jag man faktiskt har fel. Även de omättade har sin plats i cellmembranen och detta ger dem en ökad plasticitet, böjbarhet, töjbarhet och därmed styrka. Det fleromättade fettet är viktigt som underlag för bildning av olika ämnen som signalsubstanser i immunsystemet, omega-3 för antiinflammatoriska huvudsakligen och omega -6 för proinflammatoriska huvudsakligen. Och där prioriteras kanske inte omega-3 utan snarare omega-3 fettsyror och mättade fettsyror när man tampas om plats i membranen och även vid tillverkningen av cytokiner. ( Enligt G Jelinek). Så för mycket mättade fettsyror är nog inte bra om man har en inflammatorisk sjukdom typ MS.(Och givetvis gäller detta även omega-6).
Sedan finns ju Swanks studier i botten avseende mättade fetter och MS och det är en studie som jag tycker är stark och för min del har den dieten inte lett till någon besvikelse men det kan ju i sig vara utvecklingen. MS kan ju utvecklas väldigt olika.

Jag var ute på nätet och skulle leta efter information om fettinnehållet i växter. Omega-3 fettsyror tillverkas i växter och på något sätt kom jag via detta in på en sajt som skrev om skillnaden mellan kött från gräsbetande kreatur och kreatur som uppföds på spannmål och i viss mån hö. Jag lämnar inga referenser är för jag tror man kan söka på de olika sakerna ganska lätt för att se om det stämmer eller inte.

Kreatur som föds upp på bete och inte på spannmål är ganska magert, dvs det innehåller ungefär samma mängd fett som kött från vilt eller kyckling utan skinn.

Kött från de gräsbetande nötkreaturen har mindre innehåll av kalorier, energi. En amerikan äter i genomsnitt 33 kg kött per år och 16642 kalorier ( man brukar säga kalorier men avser kilokalorier) och bara genom att övergå till kött från sådana djuir som äruppfödda på spannmål kan man gå ned nåt kilo.

Omega 3 kan vara upp till 10 ggr mer i kor som betar på gräs, och kvoten mellan omega 3 och omega 6 är gynnsammare än i spannmålsuppfödda kor. I USA har ungefär 20 % så låga omega-3 halter att det knappt kan mätas. Man kan alltså se att djurvänlig djurhållning också är mera människovänlig.
Våra kroppar kan inte tillverka omega 3 fettsyror, omega -3 kommer faktiskt från växtvärlden. Även omega-3 från lax och annan fisk kommer från alger och det är inget fiskarna kan producera själva. Därför så undrar man hur mycket omega-3 de odlade laxarna innehåller?
Konjugerad linolen syra (CLA) är en omega-3 fettsyra som man finner i kött från kreatur, lamm och mejeriprodukter, och som man tror kan verka positivt mot cancer, hjärtsjukdom och övervikt, diabetes. Man har visat att möss som fått CLA hade lägre LDL kolesterol och mindre arteriosklerotiska pack i aorta. I djur som fått beta gräs innehåller köttet 3 ggr så mycket CLA som i djur uppfödda på spannmål.
Och hur har vi det med vitaminerna?
A vitamin.- betakaroten som i bland annat frukt och grönsaker och ger upphov till den oranga färgen, omvandlas i kroppen till vitamin A. Betakaroten är säkert att ta men A-vitamin intag i för hög dos kan bli toxiskt, men i lämlig halt nödvändig . A vitamin deltar i immunfunktionen. Halten av vitamin A är dubbelt så stort i nötkreatur som betar i stället för att uppfödas i stall på spannmål.

Även E-vitamin, som också är fettlösligt liksom A och D. Det är effektivt antioxidantium och det mest aktiva kallas alfa-tokoferol. Detta vitamin finns i tre gånger högre halt hos betande kreatur.