Medscape är en site på internet som många läkare använder. Där publiceras mängder av medicinska studier som hämtas från peer reviewed medicinska tidskrifter, dvs tidskrifter som tillämpar att man har erfarna medicinska bedömare av vilka studier man tar in. Dessa lämnar synpunkter på arbetena och ger ofta råd och krav om hur man skall ändra i en rapport för att den skall accepteras för publikation. Peer reviewed är ansett vara en kvalitetsstämpel. Redaktör i många år för medscape har varit George Lundberg ( svenskamerikan??, i varje fall har han arbetat lite i Sverige), vilken tidigare hade varit chefredaktör för den ansedda tidskriften JAMA.
I Medscape publicerades 23/3 2009 en artikel Polyunsaturated Fatty Acids and Their Potential Therapeutic Role in Multiple Sclerosis, som utgör en genomgång av vad man idag vet om fleromättade fettsyror och MS. Man skriver att det tillkommer mer och mer bevis för att de fleromättade fettsyrorna inverkar på risken att utveckla MS och påverka MS.Sådan evidens kommer från bland annat prekliniska studier på laboratorier men även från andra typer av studier, bland annat epidemiologi.
Man gör en mycket vad jag tycker gedigen genomgång.Förutom genomgång av laboratorieförsök och epidemiologi går man egenom de studier på patienter som gjorts och man efterlyser där bättre designade studier med mer konkreta hypoteser. Man gör bland annat en kritisk genomgång av de placebogrupper man haft, där man bland annat använt exempelvis enkelomättade fetter ( olivoljakapslar ) som placebo vilket är tveksamt eftersom man funnit att olivolja också tycks ha antiinflammatoriska egenskaper. Man vill också att man skall utvärdera med bland annat magnetkamera. Hur komplicerat det är att göra dessa studier framkom i förra inlägget om reumatoid artrit.
Huruvida fettinnehållet i födan inverkar på risken att utveckla MS och påverka MS är oklart men det tillkommer alltmer bevis för att de fleromättade fettsyrorna n-6 och n-3 har påverkan på inflammationer. ( n-6 = omega-6 och n-3 = omega-3) Det handlar om att fleromättade fettsyror hämmar bildningen av proinflammatoriska cytokiner bland annat genom att man konkurrerar om samma kemiska vägar som de antiinflammatoriska. De bildade metaboliterna (eikonosider) från n-6 fettsyran arakidonsyran främjar inflammation medan de från n-3 är mer antiinflammatoriska. Man har med tillskott av omega-3 funnit goda effekter vid bland annat irritabel tjocktarm, eksem, psoriasis och reumatoid artrit.
Det finns dock också från n-6 ämnen som tros ha antiinflammatoriska egenskaper, GLA och dess metabolit DGLA bland annat genom att det konkurrerar om samma kemiska vägar som arakidonsyra. Där tror man att om man enbart ger GLA så ökar både arakidonsyra och DGLA men ger man GLA plus omega-3 fettsyran EPA sker en minskning av arakidonsyra och ökning av GLA. Om detta är riktigt skall man inte inta enbart GLA om man vill minska på inflammation.
Man talar också om andra antiinflammatoriska mekanismer som n-3 eller omega -3 åstadkommer bland annat genom att påverka de inflammatoriska cellernas förmåga att förflytta sig, en mekanism som är viktig för en inflammatorisk reaktion.
Sedan finns också membranmekanismen, där man funnit att den typ av fettsyra man äter påverkar cellmembranen och där ger fleromättade fetter en mer löslig, vätskeliknande cellmembran medan mättade ger en hårdare och stelare membran. Kanske på samma sätt som om man jämför hur olika typer av fett beter sig i kylskåp. Detta beror på att de olika fettsyrorna har olika kemiskt utseende. De fleromättade fetterna kan bilda mer komplicerade kemiska strukturer tredimensionellt och enligt dessa tankar blir membranen mer smidiga medan de som innehåller mycket mättade blir hårdare och sprödar och kanske skadas lättare. Detta verkar vara en teori som inte finns mycket opposition mot. Just beträffande membranens egenskaper kanske inte n-3 och n-6 skiljer sig åt så mycket men beträffande n-6 och n-3 avseende pro och antiinflammation finns betydande skillnader enligt ovan.
Sådan evidens kommer från prekliniska studier, där det är associerbart till multipel skleros. Det kan handla om antiinflammatorisk påverkan såtillvida att vissa fleromättade fettsyror i konkurrens hämmar bildning av proinflammatoriska cytokiner. Detta förekommer bland annat vid metabolisering av arakidonsyra, vars metaboliter är proinflammatoriska.
För omega-3 finns liknande vägar.
Man kan inte ta denna artikel i Medscape som något annat än ett steg fram för denna svåra forskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar