4 alarmsymtom-

The Alarm Rain in the summertime

Handlar kanske inte om kronisk sjukdom men ändå.

Man följde upp ett antal av patienter med vad man kallar alarmssymtom, symtom vilka kan tyda på allvarlig sjukdom och bör utredas. Man samlade in data från 762,325 engelska patienter. Man såg på de 11108 första tillfällena av blod i urinen, 4812 första tillfällen av blod i upphostningar, 5999 fall av nytillkomna sväljsvårigheter samt 15 289 fall av färsk blod i avföring. Blod i avföring kan bara tecken på tjocktarmscancer; blod i urin , blod i upphostningar samt sväljsvårigheter kan också vara tecken på elakartat sjukdom.

Av dessa hade man fått diagnos på sjukdom i en visst procenttal efter 90 dagar. Diagnoserna innehåller både cancer sjukdomar och icke-cancersjukdomar.

Symtom Antal med diagnos inom 90 dagar

Blod från ändtarm	14,50%
Blod i upphostningar	25,70%
Blod i urin	17,50%
Sväljsvårigheter	17,20%

Mellan var fjärde till var sjunde får således diagnos som har dessa symtom konkluderar forskarna som gjort studien.

Yrsel

Tema yrsel i senaste läkartidningen. Tänkte skriva lite utifrån det, men det finns en informativ sajt om det på nätet redan, yrsel com.
Yrsel beror alltså på när informationen från olika sinnesorgan inte stämmer överens. När man har MS kan känsel under fötter vara påverkad. Det kan även vara känselsinnet för hur man håller, rör kroppsdelar som är påverkat.(proprioception) Kan jag peka på nästippen och blunda? Jag tror att i de fall jag upplever yrsel som allvarligast är när inte samordningcentralen i hjärnan fungerar.

Alla bör äta omega-3 enligt en litteraturöversikt.

Läkare bör veta mer avseende den omfattande forskningen om omega-3.

I ett nyhetsbrev från Medscape från den 7 augusti kan man läsa att det finns ett mycket stort vetenskapligt evidens från tre decenniers forskning om omega-3 fettsyror och dess nytta och att det är nyttigt för alla. Här kan man läsa samma rapport på annat håll.

Det gäller friska såväl sådana som har hjärtsjukdomar ( status efter hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arterioscleros, förmaksflimmer) enligt denna översikt gjord av dr Carl Lavie och kollegor från Ochsner Medical Center i New Orleans.

Enligt Lavie har man gått igenom allt som finns publicerat om omega-3 och vad man funnit är att det finns en enorm mängd data som stöder nyttan av omega-3 inte bara som kosttillägg utan det finns bevis för att det förebygger och utgör behandling för många olika inslag av hjärtsjukdom.

Han säger också att han tror att läkare inte är tillräckligt insatta i omega-3 studier och han jämför med statiner. (en typ av läkemedel mot höga blodfetter) ” Kliniker vet vad man funnit vid många försök med statiner, även om man inte kan alla detaljer, vet man att det finns ett ton av data om statiner.” Omega-3 data kanske inte är lika rikligt, säger han. Men kunskapen bör överföras till kliniskt verksamma läkare.

Omega-3 är en behandling som läkare bör överväga att skriva ut till patienter, säger han. Inte bara som något hälsosamt utan som något som faktisk kan förebygga nästa insjuknande. Det kan förebygga död i hjärtsvikt eller inläggning igen och samma gäller efter hjärtinfarkt. I rapporten upprepas råden från American Heart Association: De som har känd hjärtsjukdom bör äta fet fisk fyra till 5 gånger i veckan eller ta motsvarande i form av kosttillskott.

De mest uppseendeväckande bevisen om nyttan kommer från 4 kontrollerade studier omfattande nästan 40 000 pers som fick fettsyran EPA med eller utan DHA efter hjärtinfarkt och också i samband med förmaksflimmer. (Kanske här är på plats med rådet att man bör förhöra sig med sin läkare när man börjar med omega-3 vid dessa tillstånd. Det kan påverka effekten av andra mediciner man tar, exempelvis blodförtunnande.)'

Hjärtsvikt

Man går igenom vissa studier mer i detalj och land annat tre studier om hjärtsvikt (CHF) där det finns en sviktande pumpfunktion hos hjärtat och skriver att omega-3 minskar risken för hjärt-kärlsjukdom på som förebyggande innan sjukdom (primärprevention) och återinsjuknande efter tidigare sjuikdomstillfällen ( sekundärprevention). I vissa studier är siffran en minskning på uppemot 30 %.

Det finns dock studier som inte visat sådana gynnsamma resultat, men det finns vanligen problem i metodiken avseende dessa enligt författarna. Möjligen skriver man att det för den allra sista studien där patienterna får optimalaste moderna behandlingen finner man inga säkra korttidseffekter av omega-3.

Åderförkalkning eller ateroskleros i hjärtats egna kärl, kranskärlen påverkas också av omega-3. Sådana förändringar kan ju leda till syrebrist till delar av hjärtmuskel och ge hjärtinfarkt.

Oregelbunden hjärtverksamhet, arrytmier påverkas också gynnsamt och då speciellt förmaksflimmer. Det behövs fler studier för att utröna vilka doser som är gynnsamma, och vilka de förebyggande effekterna är. Beror det på att det direkt påverkar rytmen gynnsamt, beror det på påverkan på autonoma läget ( anser påslag av autonoma nervsystemet, där sympatiska delen piskar på hjärtat och parasympatiska verkar lugnande) eller är det anti-inflammatoriska effekter.

I en studie avseende svår hjärtsvikt (GISSI-HF) där patienterna behandlades mycket intensivt på andra sätt fann man en minskning av insjuknande på 8-9 % , och man tycker detta är ganska bra eftersom det dels gällde en kapsel om dagen av omega -3 ( jag vet inte styrkan, enligt GISSI länken 1 g dag)) och dessutom fick man alltså all annan god terapi. Denna enda kapsel minskade således dödsfallen med 8-9%.

Omega-3 och för höga blodfetter, hyperlipidemier. Där finns det godkänt av amerikanska livsmedelsverket ett sådant tillägg vid mycket höga triglyceridnivåer.

Det behövs också skriver man studier om hur blandningen DHA relativt EPA bör vara.

Man diskuterar också vegetabiliskt omega-3 ( alfa-linolensyra- ALA) som är förstadium till EPA som i stort sett bara fås från fisk och djur . EPA är i sin tur förstadium til DHA. Man skriver att det finns generellt svagare bevis för ALA än de två andra Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA.

Hur mycket?

Rekommendationer enligt Lavie och kollegor är samma som från AHA, Europeiska föreningen för kardiologi samt WHO .

Friska personer minst 500 mg EPA/DHA per dag. Detta motsvarar två mål med fet fisk i veckan,

De med hjärtsjukdom bör äta mins 800-100mg EPA/DHA per dag.

Om man äter lax, tonfisk, makrill eller sardiner ett flertal gånger i veckan behöver man inte ta tillskott enligt Lavie. Men flertalet i USA äter inte en sådan kost.

En fördel med tillskott kan vara att dessa vanligen är renade från gifter som kvicksilver enligt Lavie.

Han säger också att det inte skadar att ta något extra. Det enda negativa är i så fall kaloritillskottet.

Jag vet inte riktigt var jag skall katalogisera detta inlägg. Gör det på under debatt, även om det mera utgöra fakta.

om att reparera nervceller med stamceller

bild från wikipedia med tillägg av svensk text

Stamceller (mesenkymala) bildade från den egna benmärgen studeras av Dr. Yoram Cohen vid Tel Aviv universitetet. Genom att märka dessa stamceller med nanopartiklar av järnoxid, kunde de följas efter att de injicerats i hjärnan med hjälp av magnetkamera. De syntes som små svarta prickar.

Man har injicerat dessa stamceller på råttor som har en sjukdom liknande den degenerativa hjärnsjukdomen Huntingtons sjukdom. Man såg då att cellerna förflyttade sig i hjärnan mot områden som var skadade. Detta visade att de var viabla, levde och fungerade. .

Syftet med denna forskning är att reparera skador på nervvävnad vid sjukdomar som Alzheimer, MS, Huntington etc.

Lisinopril- en blodtrycksmedicin mot MS???

Professor Lawrence Steinman vid Stanford University är en känd MS forskare, vars forskning bland annat bidragit till framtagandet av mediciner typ Tysabri. För ett antal år sedan fick han sjukdomen högt blodtryck och fick då medicinen lisinopril, en så kallad ACE hämmare, som är en mycket vanlig blodtrycksmedicin, utskriven. Då han satte sig ned vid datorn för att ta reda på mera om medicinen och sökte på ordet lisinopril kom också kombination multipel skleros till, och han fann då att det fanns flera napp på denna kombination. Han säger att denna kombination kom till genom ett fel på datorn... hmm jag undrar. Detta väckte givetvis hans intresse och han började läsa. Resultatet av vad han började läsa presenterades nyligeni the Proceedings of the National Academy of Sciences.

Angiotensin är ett hormon, och det har sin verkan bland annat på kärl och det finns receptorer på kärl i hela kroppen genom vilka angiotensin kan verka. Angiotensin utvecklas ur ett ämne som bildas i levern- angiotensinogen. ( Angio betyder kärl och tension spänning varför namnet bara betyder kärlsammandragande; det vill säga den verkan angiotensin har). För att angiotensin skall bildas sker för en bildning av angiotensin I med hjälp av ett hormon och sedan förvandlas detta till det aktiva hormonet angiotensinogen II med hjälp av ett enzym som i förkortning heter ACE. Lisinopril blockerar enzymet ACE, och därigenom bildas mindre angiotensin II, och därigenom påverkar det blodtrycket så att detta sänks.

Angiotensin har flera funktioner men bland annat är det att dra ihop blodkärlen då man reser sig, så att blodtrycket till bland annat hjärna skall bli tillräckligt för att man skall få blodgenomströmning där. Om det däremot blir en överaktivitet av angiotensin får man ett förhöjt blodtryck. Det tycks som om lisinopril också har anti inflammatoriska egenskaper.

Steinmans forskningslag undersökte först prover från obducerade patienter med MS . Proverna togs från MS skadorna ( lesionerna) i hjärnan. Man fann då att det fanns förhöjda nivåer av både angiotensin II och enzymet ACE.

Därefter utförde man experiment på möss, som behandlats med en kemikalier för att utveckla sjukdomen EAE, experimentell autoimmun encefalit vilket är en djurmodell av MS, som används för bland annat utveckling av mediciner. Om man behandlade dessa djur med lisinopril innan de fick det kemikalium som gjorde att de utvecklade EAE utvecklade de inte den förlamning som är typisk för EAE. De fick motsvarande dos av lisinopril som människor får för högt blodtryck men anpassat till deras storlek och vikt. Om det gavs efter de fått förlamning så fick lisinopril förlamningen att gå tillbaka.

Vid undersökningen fann man att lisinopril också påverkade olika kemiska mätmetoder man har för att påvisa inflammation vid MS hos mänskor och EAE hos djur, men medlet, lisinopril, påverkade inte mössen allmänna immunförsvar.

Dessutom finns det en vit blodkropp som kallas T reg cell, som reglerar de andra T celler typ hjälpar- Tcellerna I och II och även Th 17. T reg cellen är en T lymfocyt som tros vara viktig i kontrollen av det förvärvade immunförsvaret och kan påverka inflammatoriska sjukdomar på ett positivt sätt, till exempel om immunförsvaret börjar påverka egen vävnad som vid autoimmunitet. Det visade sig att lisinopril gav en tillväxt av dessa Treg celler, så tillvida att de blev flera. Steinman trodde detta var en viktig komponent i varför lisinopril fungerade vid EAE på möss.

Lisinopril är en vanlig medicin och den är 100 000 tals säkert miljoner som står på den. Det innebär att man känner väl till biverkningar. Det är också så att det troligen finns mängder av personer som har MS om som också ordinerats medicinering. Det borde till och med vara möjligt att göra en undersökning avseende om denna medicinering påverkar dem eller inte.

Citat : En hälsosam lågfettsdiet är klart hjälpsamt som tillägg till sjukdomsmodifierande medicin.

National MS Society har en tidskrift Inside MS/Momentum som kommer ut cirka 3-4 gånger per år. Det är intressant men kanske en tillfällighet att de två senaste numren av tidskriften skrivit om kost och MS. National MS Society har alltid haft en restriktiv hållning avseende kost och MS, och hävdat att nyttig kost för alla är nyttigt för även MS sjuka. Jag tycker det är en helt riktig hållning. Vad jag oftast kritiserat avseende rådgivning om kost är att man hävdat att försök visat att kost inte har någon som helst betydelse; då är man nämligen ute och cyklar och vet inte var man är. Jag har inte läst någon forskning som stärker sådana rekommendationer. Jag tror att det för en sådan organisation som NMSS är viktigt att hålla sig till vetenskapliga fakta och där vet man för lite idag för att kunna utfärda rekommendationer.

Alltnog för mig är det lite förvånansvärt att man i denna organisation tidskrift nu skrivit om kost i sektionen Healthy Living, att leva sunt. Två gånger kan vara en tillfällighet men kommer en tredje artikel snart är det nog inte så. I senaste numret av Moment skriver Marcella Durand The skinny on Swank MS Diet. Här är delvis översättning och delvis egna synpunkter.

Varför stödjer inte MS forskare att man rekommenderar dieter som Swansks eller McDougall lågfetts dieter. När allt kommer omkring, skriver Durand så är det visat att alla mår bra av att äta mer grönsaker ( säger till och med fettentusiasterna LCHC) och mindre pommes frites och chips och feta såser. Om det är bra för hälsan för alla varför inte vid MS?

Medan lågfettsdiet är nyttigt för hälsa överhuvudtaget är det inte klart hur fetter påverkar MS, skriver Durand. Speedar mättade fetter upp bildandet av lesioner i hjärnan och skyddar omättade fett hjärnvävnad. Och om det är så att mättade fetter påverkar MS-förloppet, hur strikt bör man vara. Är det tillåtet med en tårtbit på födelsedagspartin eller går det direkt in i hjärnan?

Man har visat att diet kan påverka andra sjukdomar som osteoporos eller högt blodtryck men de det gäller MS och diet finns inte alla data där... än. (Durands mening). John Richert chef för forskning vid NMSS säger : Det har inte gjorts någon studie avseende diet som gett ett definitivt svar på våra frågor om MS och diet.

Swanks diet föreslogs för över 50 år sedan. Forskare håller fortfarande leta igenom lågfettsdieter efter förbindelser mellan diet och MS och svaren fortsätter att komma.

Roy Swank, MD, PhD, gjorde långtidsstudier avseende de som följde hans diet, emellertid fanns ingen magnetkamera då som kunde mäta MS aktivitet och dessutom saknades bra kontrollgrupper. Därför är det svårt att säga huruvida mänskors MS förbättrades pga diet eller av andra faktorer. ( Det är intressant att man skriver förbättrades eftersom Roy Swank dels ju arbetade i Oregon där NMSS är verksamt, det är ju ganska osannolikt att just de 72 som håller diet förbättras. Jag tycker det svåraste med studien är om den är fabricerad, om Swank var en humbug. Jag har inte funnit något som tyder på det. Och är det så att han inte har fabricerat data, då är studien stark trots inte så bra kontrollgrupp (mina kommentarer). Här förefaller man ta på allvar resultaten i studien dvs att så och så många utveckladedes så.)

Det behövs b'ttre studier avseende hur MS och diet och forskare på både östkusten och västkusten I USA arbetar med detta.

Vijayshree Yadav vid Oregon Health & Sciences University skall göra en ettårsstudie om MS och diet.

” Vi hoppas visa att mänskor som iaktar vad de äter kommer att att ett bättre utfall på en kort tid säger hon. Vi har ambiösa planer”.Diet är baserad på McDougall programmet som är mycket strikt och tar bort allt från djurvärlden, inklusive mejeriprodukter. Man ligger lågt med vegetabiliska oljor. Totala intaget av fett är 10 procent av dagliga kaloribehovet.. 20-35 % brukar rekommenderas vid exempelvis arterioskleros.

En sådan diet att svår att börja med, säger Yadav så därför kommer man gå att gå en kurs för att lära sig den. Men hon tror folk kommer att vilja göra förändringen. Man kommer att följa med magnetkamera. Förutom kurs kommer också rådgivning per telefon att ske under studien. Detta är skall vara ett stöd för att kunna fortsätta dieten,

På östkusten, närmare bestämt i Buffalo nära Niagara har forskaren Atif Awad nyligen publicerat en studie avseende phytosteroler som finns i växter. När vi äter växter tar vi en ett ämne som heter β-sitosterol, vilket påverkar hur kolesterol tas upp. Β-sitosterol finns i oljerika växter som olivolja och jordnötsolja. Ju mer obearbetat desto bättre, säger Awad. Men vad kan det ha med MS att göra.? Forskning visar att β-sitosterol hämmar tumörutveckling på möss och inflammation i vävnad och därför beslöt vi att jämföra effekterna av statiner och β-sitosterol på MS.

Vi tpg makrofager från människor med MS och från en kontrollgrupp och behandlade dm med statiner eller β-sitosterol för att se hur de påverkades. Resultaten från studierna visade att statinerna hade kraftfullast effekt men reducerade både proinflammatorisk och antiinflammatorisk aktivitet MEN β-sitosterol minskade bara den proinflammatoriska aktiviteten. Nu vill dr Awad undersöka detta på möss med modellsjukdomen av MS, EAE.

2005 publicerade Bianca Weinstock-Guttman, MD en undersökning, där man jämförde MS patienter som tagit antingen fiskolja eller olivolja som tillägg till en lågfetts diet plus deras vanliga MS terapier. Studierna var små men med några förvånande resultat. Man fick själv rapportera hur man mådde och det var bättre i fiskoljegruppen men i olivoljegruppen minskades trötthetsupplevelsen, fatiguen. I båda grupperna fann man ökande halter av omega 3 ( DHA).

Detta kan ha berott på andra mediciner som deltagarna tog, kanske nånsorts påverkan av dessa i kombination med dieten. Man fann dessutom att halten av mättade fetter i deltagarnas blodprover var direkt i samband med nivån på trötthet, och det antydde att en minskning av mättade fetter kan ge förbättra MS fatiguen.

Dr. Weinstock-Guttman vill göra mer studier om diet och diet tillägg som fytosteroler ( hon samarbetade med Awads studier). ”Swank hade inte stor kontroll över sina patienters diet intag. Man måste vara mycket objektiv och ha kontroll över det dietära intaget, säger dr Richert ( vicechefen för forskning vid NMSS). Och kontroll under en studie är en sak. Men hur har man kontroll över vad mänskor äter varje dag i åratal. Det kan låta bra säger Weinstock-Guttman ” Verkliga livet är inte så . Vi måste kunna ge rekommendationer som folk kan hålla under ett långt liv. Under vår ettårsstudie gick de flesta ned i vikt och kände sig bättre. En hälsosam lågfetts diet är klart hjälpsamt som tillägg till sjukdomsmodifierande medicin.”

Vad Richert och Weinstock-Guttman säger i föregående stycke tyder på att de inte har multipel skleros. I varje fall jag är nog beredd att hålla en ganska strikt diet om det håller min sjukdom i schack... och Weinstock-Guttman säger ovan:

En hälsosam lågfettsdiet är klart hjälpsamt som tillägg till sjukdomsmodifierande medicin.

I sommarnumret av Inside MS/ Momentum handlar det om Att anpassa fettintaget-bidrar lipiderna till MS?

Vad sätter igång attackerna på hjärnan och ryggmärg vid MS. Man talar mycket om proteiner men myelin – den substans som omger nervutskotten består till stor del av fett och är huvudmålet för attacken. Det är svårare att arbeta med dem än proteiner eftersom de inte löses i vatten. Först nu har kommit metoder som underlättar dessa undersökningar och nu gör forskarna framsteg skriver man ( jag kan inte riktigt hitta författaren. Möjligen ovanstående Richert eller Sarah Bernstein).

Studerandet av dessa fettmolekyler kan leda till ( a lean, mean strategy) en smal, elak strategi för att attackera MS. Myelinlipider och proteiner har ett komplicerat förhållande. Låga elektriska urladdningar som passerar mellan dem är viktiga för att få myelinet att hålla fast vid nervfibrerna och det hjälper i sin tur nervcellerna att leda impulser. Även små förändringar i denna samverkan mellan protein och myelinlipiderna kan göra att myeliderna förstörs

.

Jennifer Kanter har gjort stora framsteg i att förstå MS lipiderna tillsammans med Bill Robinson och Larry Steinman vid Stanford. Hon arbetar numera vid Harvard, Boston. Hon har skapat en metod microarray av lipider so, hon använder för att testa blodprover eller prover från spinalvätska.

Microarrays är små glasskivor( objektglasliknande) med hundra-tusental molekyler , I detta fall är molekylerna lipider som man funnit i myelinslidan och som är möjliga mål för en attack av immunsystemet vid MS.

Då ett blod eller spinalvätskeprov placeras på skivan, och om antikroppar som finns som reagerar mot dessa lipider , kommer de att fastna vid sina målmolekyler. För första gången har dr Kanters team visat på reaktionsförmåga till vissa hjärnlipider från spinalvätska vid MS. Som uppföljning gav man möss MS liknande sjukdom (EAE) genom att injicera en kombination av myelinproteiner och lipider. Man fann a allvarligare sjukdom genom att injicera kombinationen i stället för blott injektion av proteiner.

Det finns således starka bevis för att lipider spelar enviktig roll vid MS. Men immunsvaret på lipider kan variera hos människor med olika former av MS, enligt en ny studie där man använde hjärnvävnad från MS Lesion Project. Man har funnit fyra olika typer av lesioner ( märken av sjukdomsaktivitet eller skada). Genom att undersöka prover från 62 personer och jämföra resultat med microarray, fann man att unika antikroppsmönster hängde i hop med olika lesioner, Ett mönster karaktäriserades av närvaro av antikropper mot sju lipider ( bla 3 kolesterol derivat) Sedan gav man dessa derivat/ kolesterolderivat till möss med MS likande sjukdom och detta försämrade sjukdomen.

Vad betyder detta för MS terapi?

Om kolesterol spelar någon roll i att reducera en MS attack kanske kolesterol sänkare ( mediciner) kan hjälpa vid MS. Kliniska försök med sådana ( statiner) har varit aktuella i flera år vid MS, men inte nödvändigtvis i dess roll som kolesterolsänkare utan på grund av att dessa farmaka har visat sig påverka immunsystemet. Studierna har visat blandat resultat kanske pågrund av att statiner också kan minska immunceller och proteiner som kan skydda människor vid en attack av MS. Här kommer Awads studie med fytosteroler in igen.

Fingolimod som är aktuell avseende medicinering mot MS( fas III studier) är ett annat exempel som kan ha med lipider att göra. Fingolimod fäster vid immuncellerna (sphingosine-1-phosphate receptor, eller S1P receptor) och hindrar dessa celler från att komma in i hjärnan. Fästet S1P receptorn är ett signalämne. Att fästa vid dessa signalvägar vara en nyckel i forskningen enligt forskare (Calabresi) vid John Hopkins i Baltimore, som jämförde hjärnvävnad från prover på personer med aktiv MS, inaktiv MS och ingen MS. Vid aktiv MS var sphingolipidinnehållet ökat. Forskarna föreslog att fingolimod kanske återställer S1P receptorn signaler som är skadat vid MS på grund av en mycket aktiv ämnesomsättning. Fingolimod kan genom att återställa S1P signalfunktionen lösa denna obalans.

Forskaren Calabresi är för övrigt involverad i ett annat projekt om d-vitamin som omskrivs i samma PDF. D-vitamin har ju även det med kostfrågan att göra även om det är svårt att via kosten får tillräckligt med solskensvitaminet.

en känsla av vargen kommer ... ... men mera om influensavaccination och MS

Jag är lite tveksam till uppståndelsen kring influensan och får lite vargen kommer förnimmelser. Förvisso är det viktigt med handhygien och liknande men kanske sprittvätt i alla möjliga sammanhang- där är jag mer tveksam. Dels kanske det påverkar vår normala bakterieflora i icke önskad riktning, och därigenom på sikt motverkar hälsa. Sedan finns kanske en ökad risk för handeksem. Sprit uttorkar huden och sannolikt finns det de som ligger på gränsen där.

Jag tror att en del av pengarna och mycket av uppmärksamheten som media lägger på influenska kunde läggas på hur de offentliga toiletterna ser ut. Jag tror det skulle göra en del för folkhälsan också. Om man skall på offentlig toilett rekommendar jag att man medtar spritkompresser. Kommunerna gör ett eländigt arbete här i många fall. Åter till den nya influensan.

Medias upplysning är inte alltid så tillförlitlig. Lyssna på intervjun med Annika Linde. Länk längre ned. Jag försöker i tabellform att få detta med skov och influensa vaccination mer visuellt.

De Keyser retrospektiv studie av 180 patienter med RRMS ( skovförlöpande MS)		Mina kommentarer
Influensa vaccination	6 veckor efteråt 5 % fick skov	Detta innebär att på ett år skulle 45 % fått skov. Hur vanligt är skov av MS? Från denna studie finner man att en placebogrupp hade 67% flare ups om året. Vilket innebär att vaccinationen sannolikt inte ökade antalet skov.
Patienter som haft en influensaliknande sjd	6 veckor efteråt 33 fått skov

Denna studie tycks tala för att influensa vaccination inte leder till ökad frekvens. Lite osäker dock på vad patienter som haft influensaliknande sjd innebär, var det influensaliknande sjukdom hos de som fått vaccination?

Nästa studie

Sibley: 93 patienter som fått 209 influensavaccinationer ( mer är 2 per man/kvinna

1 skov i hela gruppen följande skov, dvs mindre än 1 procent.

Nästa studie

Miller AE, Morgante LA, Buchwald LY, et al. A multicenter, randomized, double-blind, placebo-controlled trial of influenza immunization in multiple sclerosis. Neurology. 1997;48:312-314.
105 patienter	3 vaccinbehandlade fick skov inom 28 dagar och 2 som fick placebo	Statistiskt ingen signifikant skillnade
	Ingen skillnad i progression/ handikappsutveckling under 6 månader efter vaccination/ placebo

och sedan ...

Nu en verkligt intressant studier enligt mig ehuru den är liten. Det är ju så att med MRI har man funnit att det förekommer så kallade nya lesioner med aktivitet ( gadolinium förstärkta) utan att det samtidigt märks som som, inga symtom och det kan inte upptäckas kliniskt. Det drabbar bland annat sådana områden som man tidigare kallade associationsområden, tysta områden av hjärnan; områden som man inte visste vad de hade för funktion. Numera vet man mera med MRI-PET teknik. Fatigue och även kognitiva symtom, kognitiva skador är sådant man kopplar till dessa ”tysta” lesioner. Men detta är ju högeligen intressant då det ju är tecken på aktivitet. Här alltså en undersökning av patienter med magnetkamerauppföljning av vaccination. Man skriver på medscape att det tillkommer cirkus 20 nya gadolinium-förstärkta lesioner per år. Jag har tidigare hört siffran 1 per månad.

Studie 1 MRI

Michielsens B, Wilms G, Marchal G, Carton H. Serial magnetic resonance imaging studies with paramagnetic contrast medium: assessment of disease activity in patients with multiple sclerosis before and after influenza vaccination. Eur Neurol. 1990;30:258-259.

Michielsens B m fl		Studien talar i varje fall inte för att
11 patienter MRI gjordes 3 veckor före vaccination och 3 veckor efter	3 lesioner upptäcktes före vaccination
	1 lesion efter vaccination

Studie 2 MRI

Salvetti M, Pisani A, Bastianello S. Influenza immunization in multiple sclerosis. Neurology. 1997;49:1474-1475.

Salvetti M m fl
6 patienter	5 hade ingen ökad aktivitet efter vaccination
	1 patient med aktiv sjukdom före vaccination visade fortsatt sjdsaktivitet på MRI och ansevärd progression och allvarlighetgrad i sjukdomen under året efteråt.	Man tolkar detta fall som en fortsättning av en tidigare allvarlig form men man höjer ändå ett finger avseende att vara försiktig med en patient med aktiv sjukdom.

Väldigt små studier tyvärr.

Svininfluensavaccination 1976 och förlamningar.

1976 skedde vaccination med svininfluensavaccin i USA och efteråt fick man en oväntad ökning av Guillan-Barrés syndrom, vilket är en allvarlig komplikation bland annat efter infektioner.

Hörde Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet tala om detta idag och hon sa att det inte är någon risk för samma komplikationer som då av det nu kommande medicinen. Orsaken var att dåvarande vaccin var gjort på ägg, vilket fick till följd en del biverkningar bland annat allergi. Men dessutom är det så att den vanligaste infektionen som leder till Guillain- Barré är en infektion som sprids med att man äter kyckling, en bakterie som heter campylobacter. Man tror att orsaken till att folk utvecklade Guillain -Barré var att vaccinet kunde vara kontaminerat( förorenat ) med rester av campylobakterbakterien och att reaktionen på detta ledde till Guillain-Barré.

I samband med denna vaccination 1976 var det uppståndelse kring dessa biverkningar och man talade om en ökning av MS-liknande syndrom. Man har dock gjort systematiska studier av skov och insjuknanden i MS och inte sett någon ökning av dessa saker enligt artikeln i Medscape.

Man gör slutligen en risk/benefit analys (risk/nytta analys) av vaccination mot influensa i medscapes artikel.

Frekvensen skov efter influensa kan vara så hög som 33 % medan den är försumbar efter vaccination.

Hos allvarligt handikappade kan influensa sjukdomen vara livshotande. De med minimalt handikapp kan få allvarliga följdsjukdomar, till exempel lunginflammation. Det är där jag är lite rädd. Kan ha svårt att hosta upp- dessutom är jag rädd för nytt skov/33 % risk??

Det enda som är ett undantag skriver man är patienter med snabbt utveckling av neurologiska symtom som följd av aktiv sjukdom. Man bör där överväga andra åtgärder.

Beträffande de mediciner man behandlas med skriver jag inget eftersom där skall man fråga sin läkare.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag skall göra ännu. Jag får lite grann smälta vad jag tagit in.

den nya influensan

jag funderar så mycket om jag skall vaccinera mig
Jag blev vid ett tillfälle mycket dålig i min MS dagen efter jag tagit en influensa vaccination, men jag var sannolikt inne i ett skov innan vaccinationen skedde.


Här finns svar på det mesta man undrar om den nya influensan H1N1.
tyvärr finns inte mina svar, det blir till att fundera till ordentligt. Generellt vet jag att det inte är någon ökad risk med influensavaccinering, men gäller något speciellt för mig eftersom jag hade ovanstående erfarenhet. Vad som utlöser ett skov för någon behöver inte vara samma som utlöser ett skov för andra.

Följande tycks gälla: bör man inte vaccinera sig under ett skov och det var nog vad som skedde 2001. Dessutom utvecklar var tredje som får influensa ett skov inom sex veckor enligt denna Multiple Sclerosis Society och det finns goda bevis för att vaccination mot influensa inte orsakar skov enligt samma källa. Om detta kan man även läsa på medscape.

GIFT 15

En ny behandling, som kallas GIFT 15 gör att MS går tillbaka genom att trycka ned immunreaktionerna, prövas nu på möss. Om effekt på MS kan det också vara effektivt mot andra autoimmuna sjukdomar typ Crohns sjukdom, SLE och reumatoid artrit. Till skillnad från tidigare immunnedtryckande terapier som verkar genom kemiskt farmaka, är den här formen en sorts individuell terapi som utnyttjar kroppens egna celler för att trycka ned immunreaktionerna.

Ett forskar lag vid JHG Lady Davis Institute and Mc Gill's Faculty of Medicine i Montreal lett av Jacques Galipeau upptäckte GIFT 15 . Det består GSF-CSF och interleukin-15 två äggviteämnen som sammanförts till ett. Var och ett av dessa individuella protein brukar normal stimulera immunsystemet MEN sammankopplade dämpar de immunsvaret. Gallipeau liknar proteinet som de mytiska djur som kallas chimeras på engelska men på svenska grip. GIFT 15 är ett hormon protein, vilket består av två särskilda proteiner och när dessa sätts ihop får de totalt oväntade biologiska effekter, som består i att de förvandlar B lymfocyter som normalt är vita blodkroppar och deltar i immunförsvaret. Dessa förvandlas till immunförsvarnedtryckande B celler. Till skillnad från T lymfocyterna, är immunnedtryckande B celler nästan okända i naturen. Det är helt nytt att använda dem som immunkontrollerande, enligt Gallipeau.

Man tar blodkroppar från blodet och anrikar de vita blodkropparna .som normalt bekämpar infektion. Man placerar dem i en petri dish och sprutar över GIFT 15. Då har det effekten, att det blockerar immunreaktioner och minskar hjärnskadan om man sprutar in det på MS- sjuka möss. ”The disease went away”, säger Gallipeau i denna artikel.

I samma artikel finns en video om GIFT 15, där finns för övrigt en patient med som verkar ha gått igenom en blodstamcellstransplantion. I artikeln står också att GIFT15 kan komma på människor om två år. Men då tror jag man menar att det övergår från prekliniska till kliniska försök. Sedan är det många år av test och studier innan det eventuellt kan bli en medicin. Jag har inte siffran i huvudet men det är inte så hög procent av ämnen i prekliniska studier som blir färdiga mediciner. Att manipulera immunsystemet kan innebära stora risker. Men möjligheten finns att detta fungerar.

Kan det komma en tablett mot autoimmuna sjukdomen diabetes typ I, insulinberoende diabetes

RAS protein ingår i cellernas signat system. De orsakar tillväxt av celler, differentiering . De kommunicerar signaler från utsidan av celler till cellernas kärna. Om en mutation sker i gener som kodar RAS proteinen kan signalerna göra att det sker en abnorm tillväxt eller differentiering, och ge upphov till cancer. Man kan se sådana mutationer i 20 -25% av alla mänskliga tumörer, enligt Wikipedia.

Professor Yoel Kloog, chef vid institutionen för Life Sciences i Tel Aviv har utvecklat en anti-Ras medicin mot cancer i bukspottskörteln, som för närvarande är i kliniska försök.

En av hans studenter Adi Mor har modifierat denna anti Ras FTS förening, till ett ämne som man hoppas skall bli den första tablettbehandlingen för diabetes typ I. På djumodeller har man funnit att denna förening är effektiv vad det gäller att återställa insulinproduktionen- skulle detta lyckas kan det vara adjö med insulininjektionerna. Föreningen har redan gått igenom olika tester avseende toxicitet i samband med andra sjukdomar så att det kan ske en relativt snabb utveckling, där man kan gå direkt på fas II studier enligt Mor.

Tidigare studier har visat att FTS föreningen är effektiv vid autoimmuna sjukdomar som MS och Lupus, enligt Adi Mor. Hon ville nu se om det fanns ett samband mellan RAS och regleringen av immunsystemet, och om FTS kunde hjälpa via denna reglering förebygga eller sakta ner diabetes utveckling.

Adi Mor upptäckte ett immunreglerande protein Foxp3. När hon använde anti Ras FTP föreningen fann hon att Foxp3 ökade, och denna ökning av Foxp3 påverkade hjälpar-T cellerna. Hon tänkte sedan att de så kallade T reg cellerna ökade och kunde förebygga eller hejda diabetes utveckling och utifrån denna hypotes började hon experimentera.

I sin senaste studien behandlade Adi Mor i sex månade möss som höll på att utveckla diabetes . Ena gruppen fick FTS och den andra ingen medicin. Resultat visade att i gruppen som fick FTS uvecklade 16 procent diabetes medan i andra oehandlade gruppen fick 82 % diabetes.

När jag googlar orden multiple sclerosis och Ras protein kommer jag på en annan studie som inte handlar om Ras, men som är en helt annan drog GIFT15 , där man gjort undersökning på möss . I korthet tog man normala B-lymfocyter från möss och sprayade sedan GIFT 15 på dem, sedan sprutade man in det hos möss som var sjuke i ”multipel skleros” och sjukdomen försvann.

Mer om d-vitamin.

En holländsk undersökning

Jag tycker d-vitaminet börjar bli så centralt nu att jag startar en ny kategori där jag samlar allt om d-vitamin. Börjar med den här ”notisen”

Hos 29 patienter med skovförlöpande MS mättes halten av 25-hydroxyvitamin D (25(OH)D) i serum. Man undersökte också antalet T reg celler som cirkulerade i blodet. Dessa har en reglerande funktion på andra T-lymfocyter och kan bland annat verka inflammationsdämpande därigenom. Man bedömde också T reg cellernas funktionsförmåga. Man bestämde också profilen för de intracellullära cytokinerna( signalämnen för kommunikation bland annat mellan olika celler i immunförsvaret. En interleukin kan produceras hos en t-cell och säga åt en annan att göra si eller så. För T reg celler kan det gälla cytokinerna gammainterferon och Il-4 där kvoten mellan dem kan förändra balansen mellan hjälpar T1 cellen och hjälpar T2 cellen och styrs balansen från Th1 till Th2 , kan dämpning av immunsvaret av cellmedierad immunreaktion och inflammation ske.

Man fann ingen korrelation mellan d vitaminnivå och antalet T reg celler. Däremot fanns en korrelation mellan d vitamin halt och förmågan hos Tregcellerna att trycka ned T cellernas förökningsförmåga. Då man tittade på IFN-γ/IL-4 kvoten var denna riktad mot Il-4 hos de som hade högre halter d-vitaminer.

Höga halter av vitamin D (25(OH)D ) var förknippat med förbättrad funktion hos T regcellerna och detta försköt balansen Th1/Th2 mot Th2, dvs inflammationsdämpning. Detta antyder att d-vitaminet är en viktig reglerare av Tceller hos MS patienter. Man antyder att detta kanske inte gäller bara MS patienter utan andra patienter med autoimmuna sjukdomar.

Det är bra länge sedan jag hade med en schematisk bild av Th 1 celler och Th 2 celler där just d-vitaminet var med som en modulator i balansen mellan proinflammation och anti inflammation. (Bilden ovan.) Här alltså en studie som ytterligare styrker teorin. I fråga om MS kanske det gäller Th17 celler och förskjutning mot Th 2 celler men det var bara en fundering.

SBU rapporten Metoder för behandling av långvarig smärta- akupunktur

Jag försöker titta på vad SBU rapporten kommer fram till om smärtor i nacke och skuldror och om man kan bli hjälpt av akupunktur. Jag tittar också på ländryggssmärtor. I korthet kommer jag fram till följande:

• att stödet tycks vara ganska svagt och där det finns är det inte talat om några stora effekter.

• Att den forskning som finns är är bristfällig bland annat så tillvida att var och en har velat köra sitt eget lopp. Man har som kontrollgrupp sällan samma som andra forskare har. I andra undersökningar undersöker man kronisk och akuta smärtor och i en annan bara kroniska. Ibland är smärtorna lokaliserade till nacke och ibland kan smärtorna vara lokaliserade till nacke och ländrygg. Dessutom använder man olika akupunkturmetoder. Ibland med manuell stimulering i andra fall elektrostimulering etc. Det gör det svårt att se om man kan upprepa ett resultat vilket jag tycker är något som stärker en vetenskaplig teori om resultat kan upprepas.

• En tredje svaghet följer av detta. Man gör metaanalyser på äpplen och päron och det ger också ett resultat som är svårt att bedöma. Jag tror att meta analyser kan vara bra men svagheten i dem är att studierna inte verkar hålla tillräcklig kvalitet eller i övrigt vara jämförbara. / Detta säger jag efter att ha bara nuddat vid problematiken.

• Jag hittar således inga starka stöd, men samtidigt hittar jag svagheter utifrån det här vill jag varken säga bu eller bä. Jag tror det har mera med metodiken att göra än akupunkturens effekter. Men det förefaller mig som att akupunktur inte är något fantastiskt smärtstillande.

Vad skriver man i SBU:s rapport om Metoder för behandling av långvarig smärta avseende akupunktur.

Man har följande slutsatser.

• Vid långvarig ländryggssmärta ger västerländsk akupunktur bättre smärtlindrande effekt än placebo. ( Evidensstyrka 1) Vid smärtor i nacke, skuldror och knäleder är vetenskapliga underlaget begränsat (Evidensstyrka 3).

• Det finns starkt vetenskapligt underlag för att akupunktur har smärtlindrande effekt jämförbar med annan behandling vid ländryggssmärta, vid tennisarmbåge och vid nack./skuldersmärta. ( Evidensstyrka 1)

• Det finns starkt vetenskapligt underlag för att akupunktur har en smärtlindrande effekt jämfört med ingen behandling vid ländryggssmärta och nack/skuldersmärta. (Evidensstyrka 1) Vid ansiktssmärta och whiplashrelaterad smärta är det vetenskapliga underlaget begränsat. (Evidensstyrka 3)

• Flertalet studier anger att akupunktur är en säker terapiform med få rapporterade biverkningar eller komplikationer, Lättare biverkningar är trötthet, illamående och övergående förstärkt smärta.

Vad är evidensstyrka?/ källa prof Mona Britton medicinsk sakkunnig vid SBU

Evidensstyrka 1 Starkt vetenskapligt underlag	Evidensstyrka 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag	Evidensstyrka 3 Begränsat vetenskapligt underlag	Evidensstyrka 4 Otillräckligt vetenskapligt underlag
Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt	En studie med högt bevisvärde plus två med medelhögt bevisvärde	Minst två studier med medelhögt bevisvärde	Annat underlag

Vad är då bevisvärde hos en studie/ovanstående källa

Högt bevisvärde: Tillräckligt stor studie, lämplig studietyp, vär genomför och analyserad. Kan vara en stor kontroller studie (RCT randomiserad kontrollerad studie) när det gäller utvärdering av behandlingsform. För övriga områden: uppfyller väl på förhand uppställda kriterier.

Medelhögt bevisvärde: Behandlingseffekter: Kan vara stora studier med kontroller från andra geografiska områden, matchade grupper eller liknande. För övriga områden: Uppfyller delvis på förhand uppställda kriterier.

Lågt bevisvärde: Skall inte ligga som enda grund för slutsatser, t ex studier med selekterade kontroller( retrospektiv jämförelse mellan patientgrupper som fått respektive inte fått en viss behandling) stora bortfall eller andra osäkerheter. För övriga områden: Uppfyller dåligt på förhand uppställda kriterier.

Nack- och skuldersmärta

White metastudie 14 RCT	akupunktur	Effektivare än ingen behandling och jämförbar med annan behandling
		Ingen skillnad i effekt kunde konstateras mellan akupunktur och placebo

Nack och skuldror-smärta

7 primärstudier avseende nacke/skuldror ( alltså inte en genomgång och bedömning av flera studier (ej metastudie)	Akupunktur 5 studier	Signifikant bättre smärtlindring jämfört med placebo i upptill 3 år
	1 studie	Likvärdig med rörelsebehandling enligt Trager
	1 studie	Likvärdig smärtlindring för aktiv akupunktur som sham akupunktur

Jag får ingen riktigt klar bild av detta. Kan man se White's metastudie som ett stöd för akupunktur ( effektivera än ingen behandling och jämförbar med annan behandling, eller ingen skillnad i effekt kunde konstateras mellan akutpunktur och placebo, vilket knappast är ett stöd för akupunktur. Däremot i de 7 primärstudierna finns en signifikant smärtlindring jämfört med placebo upptill tre år (5 studier). Likvärdig med sham akupunktur. Där kan jag köpa ett argument jag har läst att dels kan sham akupunktur faktiskt stimulera som vanlig akupunktur och dels att det med den typ av nålar som använts kan vara svårt att utföra en riktig stimulering för att framkalla qi eller chikänslan. Hur var det nu utvärderingens slutsats var ?:Vid smärtor i nacke, skuldror och knäleder är. vetenskapliga underlaget begränsat (Evidensstyrka 3= minst två studier med medelhögt bevisvärde).

Ländryggssmärta

Det finns fem systematiska översikter av akupunktur vid ländryggssmärtor. Man har dock tagit med endast en eftersom de fem granskar i stort sett samma primär studier. Något som skulle vara intressant är då om de kom fram till liknande resultat?

En Cochranmetastudie van Tulder med flera gjordes på 11 randomiserade kontrollerade studier. Enligt sammanfattningen var den metodologiska kvaliteten låg. Bara två studier klassades som hög standard. Ingen studie utvärderade klart ländryggsbesvär och akupunktur. Resultaten pekade på att det fanns ingen evidens som visade att akupunktur var mer effektivt än placebo. Det fanns resultat som visade att akupunktur är inte mer effektivt än triggerpunktsinjektioner eller TENS, och det fanns begränsad bevis för att akupunktur är inte mer effektiv än placebo eller sham akupunktur.

Det finns vissa oklarheter med denna studie redan utifrån sammanfattning: ingen studie utvärderade klart ryggbesvär och akupunktur. Det antyder att det finns en del luddigheter i när man skall utvärdera studierna. Sedan är det fråga om sham akupunktur? Kan det också ge stimulans som vid äkta akupunktur. Klar är att denna metastudie ger inget stöd för akupunktur; men samtidigt kanske metastudien var klen i sig.

Här från den metastudie man redovisade av Furlan och medarbetare inkluderade 35 RCT vid akut och långvarig ländryggsmärta. Man fann där 14 studier av hög kvalitet, 19 av låg och 2 kunde inte bedömas pga brister. Metoder och patientgrupper skilde sig åt varför metastudier ej kunde utföras generellt. Slutsatserna man drog utifrån översikten var att det fanns vetenskapligt stöd för smärtlindring och funktionell förbättring är större vid akupunktur jämfört med ingen behandling eller placebo och det var en uppföljning till tre månader. Den positiva effekt som akupunkturen gav var liten 32 % om man jämför med 23 % för placebobehandling och 6 % för ingen behandling

Här avstod man alltså från att göra metastudier över stora delar av materialet då patientgrupper och metoder skiljde sig åt. Det är mera en översikt som gav ett stöd för att akupunktur ger smärtlindring och förbättring jämfört med placebo. Dock är förbättringen av placebo 23 % och för akupunkturbehandling 32 % alltså 9 % skillnad. Det är alltså inte speciellt stort stöd.

En tredje sammanställning finns i SBU:s rapport från 2000 Ont i ryggen, ont i nacken. Beträffande ont i nacke akut eller kroniskt fann man egentligen inga studier. Beträffande akut ont i rygg samma sak medan man fann en del studier i kroniskt ont i ryggen. Men studierna var av dålig kvalitet och några gav stöd för att akupunktur hjälpte, andra inte.

Här finner jag egentligen inget stöd för akupunktur. Någon granskning av hur utvärderingen skett verkar inte materialet ge möjlighet till.

Det är intressant att se att 3 olika översikter kommer fram till så olika saker. ( SBU rapporten säger att det gäller i stort sett samma studier.) White's översikt förefaller mig ha den bästa kvaliteten.

fortsättning

Long live chairman Mao and welcome American doctors

Akupunktur: Motstridiga resultat för smärta och illamående. I övrigt ingen bevisad säker effekt, skriver man i DN:s artikelserie om alternativmedicin som kom i samband med att boken Salvekvick och kvacksalveri kom. / där sätter man för övrigt Swanks diet under rubriken om som något som inte verkar, man skriver att det finns inga bevis. Jag tycker nog att det finns evidens även om det inte är tillräckligt för att man skall säga att det verkar. Framför allt finns inga dubbelblinda randomiserade studier och frågan är om det kommer några. Som Lars Sköldstam sa i boken Livstil, kost och reumatoid artrit är detta med koststudier är något mycket stort och att få ihop 50 personer till en studie är en stor prestation. Och dubbelblint kommer det aldrig att bli. Man får nog välja att tro på Swanks studie omfattande 144 personer där hälften inte genomförde dieten och för dem utvecklades MS oerhört mycket sämre medan de 72 som höll dieten hade ½ skov på 10 år. ( patienterna följdes i mer än 30 år.) Men det är klart det måste till mera studier om man skall få evidens. Men jag tror inte på invändningen att alla 72 skulle ha benign MS, däremot kan jag tycka att det skulle vara ganska naturligt att man gav upp dieten om man inte tyckte det hjälpte. Men jag kan tänka mig att man ger upp dieten tidigare. Jag har läst i något forum att man tyckte man mådde bättre under tiden man höll diet men slutade för att det var för jobbigt och det förstår jag också. Så jag vet inte men jag fortsätter med dieten och mår bra. Jag har förövrigt svårt att se diet som KAM komplementär alternativ medicin. Vad man äter och tycker om är snarare en kombination av kultur, tillgång, information, tro and u name it.. Jag hade som barn svårt för fisk pga benen. Vi hade nog fisk en gång i veckan, men de måltiderna fick jag inte ned mycket av. Sedan kom kvicksilvret. Sedan fick man lära om igen med omega-3. Och i dagsläget är Swanks diet up to date där. Den innehåller en del så kallad hjärnmat.(brain food)

Men det var inte det som det skulle handla om idag. Snarare är akupunktur bluff?

Jag har lite svårt att köpa vad Ernst och Singh skriver i boken om öppen hjärtkirurgi och akupunktur. Sådana har gjorts i Kina och följts av västerlänningar både läkare och journalister. Där skriver Singh och Ernst att patienterna var fullproppade med smärtstillande och lokalbedövning och att det var detta som var orsaken till att operationerna kunde göras. Jag har lite svårt att tro att man kan utföra hjärtoperationer utan narkos och i stället använda lokalbedövning och smärtstillande injektioner i sådana doser att inte medvetande blev kraftigt påverkar. Frågan är om patienternas medvetande är påtagligt påverkat. Om det inte är så förefaller det tala för att akupunkturen har en verkan. De medel man förutom lokalanestetika använde var enligt Singh och Ernst midazolam, droperidol, fentanyl vilka utan tvivel är potenta medel, men kan de användas så att de dämpar smärta i sådan utsträckning att man inte medvetandet påverkas. Man använde hjärt- lungmaskin vid operationerna. Det kan man också se på ett kinesiskt frimärke från 1975. Men patienten verkar vara vaken. Liksom det är fråga om öppen hjärtkirurgi förefaller också detta med akupunkturens verkan i detta fall vara en öppen fråga och inte bluff men jag tror det ligger mycket i vad Singh skriver i artikeln att de lokalanestetiska och de andra smärtstillande medlen hade en stor del i smärtstillningen. Jag tror ingen skulle vilja göra ett försök till sådan operation utan akupunktur och jag skulle inte vilja vara patienten. ( Jag skulle nog inte vilja vara patienten till att opereras med akupunktur heller.)

Kommer fram till ett fall där man gjort rekonstruktion av ett bröst utan annat smärtstillande än akupunktur, vilket kanske inte är så mycket mer imponerande än tandutdragningar.

Underrubriken ovan Long live chairman Mao är en artikel i JAMA ( Journal of American Association) från 1971, en artikel som kom i kölvattnet till president Nixons Kinaresa, vilket var det tillfälle då akupunkturen uppmärksammades i västliga media. Det yttrades av en 40 årig man, som just opererats för en sköldkörteltumör där han som bedövning fått ( bland annat) akupunktur. Han fick också Petidin intravenöst. Petidin(=Demerol) är ett av de smärtstillande medlen, som tros ha bidragit till Michael Jacksons död.

Under Nixons historiska resa till Kina följdes han av journalister bland annat James Reston vid New York Times som insjuknade i blindtarmsinflammation och opererades för detta. Resan till Kina var sannolikt historisk därför att den kanske är öppningen till den utveckling man ser i Kina idag. I efterförloppet stiftade Reston bekantskap med akupunktur som smärtstillande och han skrev en artikel om detta. Efter detta följde en ström av resenärer till Kina som ville studera akupunktur. Man kan på sajten Science-Based Medicin läsa en mycket intressant artikel om detta. ( Länkar google översättningen). I efterhand beskrevs ofta att Restons operation skett med hjälp av akupunktur, men så var inte fallet. Det var enbart i efterförloppet som smärtorna behandlades med akupunktur. Dessa smärtor var uppblåsthet av magen och efter 20 minuter fungerade det, enligt Reston, vilken tyckte det var ett komplicerat sätt att bli av med smärtor från magen. Det tycker nog inte jag, mediciner brukar ta längre tid på sig och är inte alltid så effektiva, däremot kan väl detta vara placeboeffekt på en i vanliga fall övergående åkomma.. Alltså en ganska en ganska banal och beskedlig åkomma. Däremot var detta början på Akupunktur boomen.

En kardiologveteran Isidore Rosenfeld skrev 1998 i en tidskrift Parade om en resa till Kina som en delegation av läkare gjort på 70 talet. De kinesiska värdarna ville visa tradionell kinesisk medicin och akupunktur som anestesi vid kirurgi. Delegationen fick stå i en operationssal när en 28-årig kvinna kom in på operationsbord och man fick se på då hon gjordes i ordning för operation. Kvinnan skulle klaffopereras där man skulle reparera klaffen mellan vänster förmak och kammare. Det enda medel hon fick var en akupunkturnål i hö öra som sedan stimulerades elektriskt.

Kvinnan var vaken då kirurgen sågade sig genom bröstbenen och delade på det för att komma åt hjärtat, skriver Rosenfeld. Kvinnan hade ingen andningsmask och ingen intravenös nål i sin arm. Rosenfeld tog också ett foto av operationen, som man kan se i artikeln . Det är bland annat kortet som är mystifierande avseende hur detta kan ha gått till.

Kvinnan på bilden ser mera ut som en modell är någon som håller på att genomgå hjärtoperation, skriver doktorerna Gary Posner och Wallace Sampson , som förbryllades av det här och har skrivit en artikel om det. Vad som ännu mer förbryllade dem var att en nål i ett öra skulle kunna ge sådan smärtstillning att en man skulle kunna göra en så stor operation som öppen hjärtkirurgi. Och hur klarade patienten andningen? Det fanns tydligen ingen hjärt-lungmaskin. Dessutom om man studierade hur snittet var lagt på kortet tycktes det inte vara i mittlinjen, där bröstbenet finns utan snarare på vänstra sidan av bröstkorgen vilket inte var hur det beskrevs och dessutom skulle det inte vara någon trolig metod att gå in för att operera den så kallade mitralisklaffen. Posner och Sampson kontrollerade detta med hjärtkirurger. Om man öppnade bröstkorgen på detta sätt skulle lungorna falla ihop och patienten skulle inte kunna andas.

Posner och Sampson frågade Rosenfelt om det här, men han höll fast vid att det gått till så. Dessutom hänvisade han till en känd auktoritet i hjärtkirurgi, som varit med om liknande Dr Michael DeBakey och som kände till Rosenfelts material. De Bakey hade dock inte sett vare sig foto eller material och hans egna erfarenhet från Kina gällde en betydligt mindre operation som snarare var en sluten hjärtoperation ( med de Bakeys terminologi) där man gick in mellan revbenen på hö sida. Detta lämnade vänster lunga intakt och tillät ventilation med denna. Han påpekade också att utom i vissa speciella fall skulle lungorna falla ihop om man gick in via bröstbenet.

Arthur Taub läkare och medlem av en utvärderings kommitté av akupunktur säger att vid större operationer, som gjordes med akupunktur under kulturrevolutionen då detta skedde, användes starka smärtstillande och lugnande medel meperidine (pethidin) och barbiturater i kombination med akupunktur vid mindre operation kombinerade man akupunktur med morfin enligt en annan läkare Victor Herbert.

I mina öron låter det inte speciellt troligt att det skett enligt dr Rosenfelds version. Antingen har han dragits vid näsan genom en bluff eller också är det en annan operation som gjorts, kanske en liknande de Bakey hade bevittnat.

I Posner och Sampsons artikel finner man också exempel på fall av operationer där man tyckts uthärda stor smärta ibland annat Kina under det stora språnget, då man använde akupunktur. Det finns en berättelse från 1843 då en amerikansk kirurg opererade bort ena bröstet på en patient, som då operationen av över reste sig från operationsbordet utan hjälp, hoppade ned på golvet och bugade sig för de närvarande, som om inget hade hänt. En sådan historia tillför kanske inte så mycket men den är ganska lik historien om bröstrekonstruktion som jag skrev om tidigare.

På sidan Science-Based Medicine återkommer de Bakey om operationen han sett, och poängterar att man innan man började skära i huden infilterade med lokalbedövning. Om man gjorde det vid alla operationer med akupunktur skiljer sig inte metoderna mycket från de man tidigare gjort i västerlandet. Till och med bröstbenet kan få lokalbedövning om man lokalbedövar de nerver som löper mellan revbenen.

Slutsats: Jag är nog benägen att hålla med slutsatsen att man kan göra vissa hjärtoperationer med lokalbedövning och starka smärtstillande. Detta att man sett avancerade operationer med akupunktur är inte något speciell starkt stöd för akupunktur. Att öppna vid bröstbenet utan lungorna skulle falla ihop förefaller otroligt. Hjärt-lungmaskin är en nödvändighet som jag ser det.