Casa BatllóJag kan tänka mig att det är bra att titta genom ett ovalt fönster.
Allting blir inte sig likt då. Nytt perspektiv- man behöver det.
D-vitaminet upptäcktes under 1920 talet. Då hade man sedan ett sekel vetat man att den allvarliga sjukdomen rakit drabbade barn som inte fick tillräcklig med sol och dagsljus. Det var en polsk läkare som upptäckte att barn på landet sällan hade sjukdomen medan barnen i industri och gruvområden fick denna skelettsjukdom. Han upptäckte också att detta kunde botas genom att barnen fick vara ute i solljus. Även för tbc hade man funnit att solljuset var välgörande och det var innan antibiotika kom den enda behandling man hade mot den fruktade lungsoten. Redan på 1820-talet upptäcktes också torskleverolja tycktes bota den fruktade rakiten men behandlingen slog inte igenom därför att man hade svårt att tänka sig att födoämnen skulle kunna medverka till sjukdomsutveckling eller botande av sjukdom. Det var alltså först i början av 1900-talet som sådana ideer började slå igenom och man upptäckte bland annat vitaminer.
Man trodde länge att sjukdomar berodde på att det var en obalans mellen olika kroppsvätskor. Den idén var förhärskande då Semmelweiss upptäckte att bakterier kunde orsaka barnssängsfeber och att hygien var viktig då barn skulle födas. Detta var på 1840 talet.
På något sätt känner jag igen resonemanget- inte kan väl mat och födoämnen påverka sjukdom? I varje fall då det gäller inflammatoriska sjukdomar som MS, rheumatoid artrit, Chrohns sjukdom etc... Kan det fortfarande bara så att man omedvetet tror på de fyra kroppsvätskorna, blod, slem, gul och svart galla och obalans mellan dem?
Casa Batlló
Jag säger bara: tack till mitt intuitiva jag. Intuitionen har sagt mig; vad du äter är viktigt, att du rör på dig är viktigt.
SvaraRaderaOch återigen förstås tack till dig - för din "bevakning". Bekräftelse och "morot" har jag ju fått genom åren genom att må hyggligt, men det är roligt att få bekräftelsen även i ord.
A.Biel
Hej,
SvaraRaderaVar det bara intuition då du började med kost? Jag träffade en person nere i Puerto de la Cruz som började med kostregim för cirka 34 år sedan och hon har bara haft ett skov sedan dess, vilket kom vid en mycket långvarig och stressande upplevelse. Hon följde en kost och även andra råd som journalisten Judy Graham gav i sin bok, och de råden har mycket gemensamt med exempelvis Swanks kost. Hade du också hört om detta eller om Swank. Själv var jag blind för detta vid den tidpunkten; jag kanske omedvetet hade de fyra kroppsvätskorna i bakhuvudet. Ändå är det för mig självklart att det man stoppar i sig kan påverka hälsan. Jag är också tacksam för att jag lade om kosten. Det var egentligen ganska lätt och det var oerhört mycket svårare att sluta med nikotin en gång i tiden.
MVH
Sune
Jag vill nog säga att det var intuitionen som var upptakten; däremot var jag helt vilsen när det gällde att förändra kosten. Lånade flera årgångar av tidskriften Hälsa på biblioteket och fick där stöd. Mådde bättre i magen (Crohn)redan kort tid efter kostomläggningen (vegan då, sedan ett par år tillbaka små mängder naturell youghurt och någon ostskiva dagligen) och fick ett starkt driv; kände att jag var på rätt väg. Gick ned i vikt 7-8 kg på tämligen kort tid, men fortsatte enträget. Och på den vägen är det (alltså inte viktnedgång utan diet). Kostomläggningen var ju tuff till en början, men nu är den så integrerad i mig att jag egentligen aldrig tänker på det. Jag tror förstås att min regim (kost, rörelse, vitaminer m.m.) också har bidragit till att MS-sjukdomen "dämpats". Hallelujah - jag låter som en frälsare.
SvaraRaderaA.Biel
Hej,
SvaraRaderaJag tror det där med viktnedgången är något som kommer med denna kostomläggning.Man drar ju ner en hel del på energitillförseln i och med att man minskar på mättade fetter och omega-6.
En av svårigheterna med att bedöma effekten av exempelvis kost, D-vitamin, träning är att effekterna har kommit mycket långsamt och man vet inte om de kommit ändå, eller om det beror på andra orsaker. Jag ser det som att ordentliga studier är det enda som kan visa på säkra effekter av kost, av D-vitamin etc.
Jag hade ont i mina knän i ett par års tid och bedömde effekterna av träning, medicinering med hjälp av skalor där jag skattade smärtan. Där kunde jag se förändringarna, men beträffande sjukdomen MS är det ju mycket mer komplicerat. Jag har försökt att läsa på sajten Patientslikeme,hur människor har bedömt effekterna av D-vitamin, kost men det är väldigt många som svarar att de kan inte bedöma det.
Det här är frågan om år sa George Jelinek på ett föredrag som finns på nätet. Han sa för övrigt i samma föredrag att han gjort en undersökning om effekterna av de åtgärder som han förespråkar och att de kommer att publiceras. Jag väntar på denna publikation, för det är en tid sedan han sa det.
Tills vidare får man ha en öppenhet för det här: man vet inte vad framtidens forskning kommer att visa. När jag ser tillbaka på min egen utveckling har det blivit bättre och bättre (hittills får jag tillägga)- inte dag för dag, men år för år.
MVH
Sune