Stress och stresshantering

tisdag, augusti 24, 2010

Hjärnans plasticitet kan förbättras med musik!


Musik kommer att ”spela ” en stor roll i rehabiliteringen av hjärnan och nervsystemet. Jag läser om det på The Dana Foundations hemsida. Dana Foundation är en privat organisation som bildades 1950 som stödjer hjärnforskning och ger ut publikationer med syftet att sprida kunskap till allmänheten om de resultat neuroforskningen kommit fram till.

De senaste decennierna har kunskapen ökat genom att man fått bättre metoder att undersöka nervsystemet. Man kan genom exempelvis fMRI studera vilka områden som aktiveras då olika saker händer eller när man tänker på vissa saker. Man har på med de nya metoderna funnit att exempelvis hjärnan hos barn, som börjar lära sig att musicera på piano eller fiol före en viss ålder kan tillväxa mer än hos de som börjat senare. Musik har alltså en påverkan på den plasticitet som den unga hjärnan har men även den plasticitet som kommer efter en hjärnskada påverkas av musik. Det kan gälla typ stroke, Parkinsons sjukdom eller annan hjärnskada. Efter en stroke kan musikens rytm påverka träningen så att man lär sig gå bättre än utan musik. Vid gång eller andra rörelseaktivitet har man funnit att tidprecisionen (tajming) är viktig, en delrörelse kommer i en viss följd till en annan. Denna beroende av rytm vid motorik använder delvis samma vägar som musikens rytm. Genom att använda musik tycks nyinlärning av gångförmåga förbättras. Om man till exempel fått skada i vänster halva av hjärnan kan musiken göra det möjligt att använda den oskadade delen av hjärnan. Man har också sett att med musikalisk stimulering kan delar av hjärnbarkens områden för olika känselförnimmelser och rörelseaktivitet samt områden i lillhjärnan aktiveras på ett sätt som man inte ser vid fysoterapi utan musik. Detta kan vara förklaringar till att gångförmågan och andra motoriska förmågor förbättras mer med musik. Musik verkar alltså öka hjärnan och nervsystemets plasticitet avseende rörelseförmåga och känselförmåga.

Nervceller förbinds med varandra med synapser och bildar nätverk. Tidigare trodde man att nervbanor och synapser var permanenta och ganska oföränderliga då de väl fanns där. Deras enda förändring kanske var att de kunde dö. Så tror man inte länge. Det verkar som att synapser och förbindelser bildas ständigt då vi försöker oss på nya aktiviteter eller då vi lägger något på minnet. Det har visat sig vissa delar av nätverken aktivereras både av när vi försöker röra på kroppen för att förflytta oss som när vi utövar musik. Det handlar delvis om rytm. Samma nätverk kan också aktiveras av då vi försöker lära oss något nytt, nya kognitioner som då vi på något sätt engagerar oss musikaliskt. Man har börjat träna tal, språk och kognitiva funktioner med musik. Man har undersökt om samma nervnätverk, samma nervcentra aktiveras vid musikaktivitet som vid kognitiva funktioner. Det verkar som musiken aktiverar dessa nätverk på andra sätt än exempelvis tal, språk gör men denna annorlunda aktivering kan förstärka aktivering av exempelvis tal och göra det lättare att komma igång med att talträna. Det är känt sedan länge att personer med mycket svår afasi, som inte kan tala alls men kan sjunga. Neurologen Jan Fagius berättar i sin bok Hemisfärernas musik om den dumbe (mållöse) som kan sjunga som skrevs om redan 1745 av Olof Dahlin. Det handlade om Jon Persson som vid 33 års ålder fick ett slaganfall med förlamningssymtom från högra sidan av kroppen och förlust av talförmågan (afasi). Han kunde inte tala mer än ordet ”ja”. Sjunga psalmer kunde han dock, psalmer som han lärt innan han blev sjuk och detta rent och tydligt som en frisk. Han måste dock hjälpas igång av någon annan. Dessutom kunde han på samma sätt läsa kända böner om någon hjälpte honom igång och bönerna lästes med betoning av rytmen. Musik tycks aktivera strukturer i båda hjärnhalvorna samtidigt eller mer i högra halvan än vänstra. Vid skador på en halva kan musiken ordna fram mer neurala resurser för att träna tal, språk eller kognitiv träning som minnesträning. Kanske är det därför många lyssnar på musik då de tentamensläser?

När man tränar att tala efter en hjärnskada med afasi, kan sjungande som till stor del härstammar från centra i högra hjärnhalvan göra att man smiter förbi den vänstra hjärnhalvan talcentra för att träna patienternas tal. Man har till exempel visat att sång kan göra att man lär sig ord bättre. Hmm?? Jag undrar om jag kan lära mig spanska bättre?Vid enbart tal aktiveras bara talcentra i vänster sida av hjärnan . Det verkar som musiken också kan aktiver uppmärksamhetsstörningar pga hjärnskada. Med mera med mera.

Jag undrar om jag kan slå två eller flera flugor i en smäll? Jag skall lyssna på Gracias a la vida. Se texten, följa med i sången. Kanske kan jag lära mig lite mer spanska ord och kanske även öka min hjärnas plasticitet?

Gracias A La Vida

Gracias a la vida que me ha dado tanto
Me dio dos luceros, que cuando los abro,
Perfecto distingo lo negro del blanco
Y en el alto cielo su fondo estrellado
Y en las multitudes el hombre/la mujer que yo amo



Gracias a la vida que me ha dado tanto
Me ha dado el sonido y el abecedario;
Con el las palabras que pienso y declaro:
Madre, amigo, hermano, y luz alumbrando
La ruta del alma del que estoy amando



Gracias a la vida que me ha dado tanto
Me ha dado la marcha de mis pies cansados;
Con ellos anduve ciudades y charcos,
Playas y desiertos, montañas y llanos,
Y la casa tuya, tu calle y tu patio



Gracias a la vida que me ha dado tanto
Me dio el corazón que agita su marco
Cuando miro el fruto del cerebro humano,
Cuando miro al bueno tan lejos del malo,
Cuando miro al fondo de tus ojos claros


Gracias a la vida que me ha dado tanto
Me ha dado la risa y me ha dado el llanto
Así yo distingo dicha de quebranto,
Los dos materiales que forman mi canto,
Y el canto de ustedes que es mi mismo canto,
Y el canto de todos que es mi propio canto
Gracias a la vida que me ha dado tanto



Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det gav min två ögon
och när jag dem öppnar
kan jag klart urskilja
det svarta från det vita
och högt där uppe
himlens mantel strödd med stjärnor
i mängden mänskor mannen/kvinnan som jag älskar.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det har gett mig ljudet
och hela alfabetet
så att jag fick orden
för tankarna jag tänker,
moder, vän och broder, ljuset som upplyser
den karga väg min älsklings själ ska vandra.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det gav mig lång vandring
för så trötta fötter.
Jag gick genom städer,
genom djupa vatten,
över stränder, berg, öknar och på slättland
hem till ditt hus och dina gröna ängar.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det gav mig ett hjärta
som i grunden darrar
när jag ser på fruken
av det hjärnan skapar
och det goda långt borta från det onda
när jag ser in i dina klara ögon.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det har gett mig skrattet,
det har gett mig smärtan
så att jag kan skilja
lyckan ifrån sorgen,
de två ting som skapar alla mina sånger
och era sånger som är mina sånger
och allas sånger som är samma sånger.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar