Välkommen - jag är pensionerad läkare, Jag har sjukdomen MS samt under senare år också haft prostatacancer. Bloggen handlar om kost, fysisk aktivitet mm Jag ger inga personliga hälsoråd.
Stress och stresshantering
▼
tisdag, maj 17, 2011
Bromsmedicinerna kommer att bli effektivare och med färre allvarliga biverkningar tror jag.
Historia om "lyckopiller"
För många år sedan var jag med på ett hörn när man började prova de nya så kallade lyckopillren. (Hoppsan, nu slant visst skrivfingrarna, men lyckopillret kanske är ett etablerat begrepp nu ehuru ett olyckligt namn. Fast kanske, lycka är inte riktigt samma som det var för något decennium sedan. Då var det nästan fult eller i varje fall politiskt inkorrekt, och lyckopillret var en beteckning som skulle nedgradera värdet av medicinerna ifråga.) Det stora med de så kallade SSRI preparaten var att de hade färre och mindre obehagliga biverkningar än tidigare mediciner mot depression.) Först kom det ett medel som man såg hade mycket goda effekter på patienternas psyke; så småningom visade det sig att medlet gav en hel del allvarliga biverkningar, bland annat Guillain-Barré syndrom och medlet stoppades. Det sågs inga sådana effekter på den avdelning där jag var utan vi såg bara de positiva effekterna och att patienterna blev mindre depressiva. Det var därför en besvikelse när medlet visade sig ha sådana biverkningar. Men något år senare hade man utvecklat vidare och då kom det ny preparat som visade sig vara behäftade med färre allvarliga biverkningar.
sker samma utveckling med bromsmedicinerna?
Kanske är det så med de nya bromsmedicinerna. Här ett exempel på hur man arbetar med Gilenya.
FTY 720 Gilenya verkar på en receptor som kallas S1P sphingosine1-phosphate.
Denna receptor har många funktioner i kroppen och genom närmare analyser av hur medlet FTY720 fungerar på receptorn skulle man kunna komma på biverkningarna- det är i varje fall vad Timothy Hlas forskarlag vid Weill Cornell Medical College i New York strävar till.
Om S-1-P receptorn
S1P är en sphingolipid. Dessa finns i alla mänskliga cellmembran och de är inblandade överföringen av signaler över membranen, tillväxt av celler och rörlighet genom cellmembranen samt också i den så kallade programerade celldöden. Receptorn S-1-P finns med vid bland annat vid infektioner, hörande och utveckling av dövhet, hjärtats utveckling, tumörutveckling, cancer i äggstockar, hjärna, tjocktarm, lungor, bröst, inflammationer, sårläkning, blodplättarnas effekter.(Children's Hospital of Oakland Research Institute)
S1P-receptorn finns i blodet och i de flesta mänskliga celler och har många biologiska funktioner däribland immunitet. Exempel: Bland immunförsvarets olika T celler, finns några som kallas T reg celler som påverkar de T-celler som exempelvis skadar myelin. De motverkar deras aggressivitet så att deras tolerans mot det de angriper ökar, så kallad immunologisk tolerans. Men om T-reg cellerna får verka alltför fritt kan immunförsvaret skadas.
De delar av en medicin som ger biverkningar kanske inte är nödvändiga för att medicinen skall ha en terapeutisk effekt
Timothy Hlas forskarlag har nu försökt klarlägga de kemiska mekanismer som ligger bakom att Gilenya eller FTY 720 biverkning på lungor (hos möss). Man fann en mekanism där FTY 720 gör att SIP receptorn försämras ( degrades) i de celler som ligger nära lungornas blodkärl, och denna minskning av S1P-receptor nivåer gjorde att innehåll i blodkärlen läckte ut i lungorna och skadade deras funktion. Det tycks inte vara så att effekterna av FTY 720 på immuncellerna är beroende av att S1P-receptorn degraderas för att FTY skall ha de terapeutiska effekterna vid MS. Kan man således isolera vad som är gynnsamt vid MS och ta bort de delar som skadar kan en utveckling ske mot bättre medicin. Jag är alldeles övertygad om att detta kommer, om inte det sker något helt annat som är ännu bättre.
Källa Journal of Clinical Investigation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar