Social stress kan öka inflammation i hjärnceller enligt forskning på möss

Möss som lever i grupp bildar snart en hierarki där de olika mössen har olika rang, en del blir ledare och andra blir underordnade. Kanske ser det ut som när neurofysiologen Sapolsky forskar bland babianerna i Afrika. Ledarbabianerna får äta först och får sitt kärleksliv tillgodosett först. När den här rangordningen är fix så råder en viss ordning i gruppen.



Vad forskarna gjorde här var att de släppte in en mycket aggressiv mus i gruppen som skulle störa gruppens sociala liv enligt de normer den utvecklat.
Mössen tvingade in i konflikt med den aggressiva nykomlingen och efter tag började mössen att visa tecken på oroligt beteende. Mössen kunde inte fly utan var tvungna att stanna kvar och fajta, och de blev regelbundet besegrade. Så småningom utvecklade de ett tillstånd av inlärd hjälplöshet, svårigheter att finna lösningar, sätta igång aktiviteter, en sorts depressivt beteende.

Det här beteendet forsatte även sedan den aggressiva musen försvunnit. Två veckor efter fanns fortfarande det ängsliga beteendet kvar. Forskarna Sheridan och Godbout vid Ohio State University's Institute of Behavioral Medicine Research tittade på mössen hjärnor och på deras immunsystem.
En typ av immunceller fann man nu invadera hjärnvävnader, precis som vid infektioner eller skador i hjärnan, men här var det nu den sociala stressen som utlöste reaktionen. Antalet sådana immunceller mer än tredubblades i hjärnan efter stress. Anna immunceller som finns från början i hjärnan (gliaceller) satte i gång en inflammatorisk reaktion.

Det skedde också en ökning av inflammatoriska signalämnen. Dessa signalämnena gjorde att kortisol inte kunde dämpa immuncellernas inflammaoriska aktivitet, som kortisol vanligen kan.
Vid stress sker en tvåvägskommunikation. Stressande händelser skickar iväg stresshormon ut i kroppen, som påverkas med ökad hjärtfunktion, muskelspänning men också neddämpning av matsmältning, tillväxt och andra funktioner men det skickas också information tillbaka till hjärnan som reagerar med inflammation.

Genom att ge mössen betablockerare ( som blockerar stresshormonen adrenalin och noradrenalin) innan den agressiva musen kom kunde man förebygga flera av dessa effekter som inflammation i hjärnan, inget kvarvarande ångestbeteende under lång tid.
Sheridan kommenterar Man kanske nu kan inrikta sig på att nya sätt att behandla personer som har långdragna ångestbeteenden. '
Min kommentar: Kanske säger det också något om hur stress kan påverka inflammatoriska sjukdomar i hjärnan.
Källa :
Science Daily