Lyssna på e-patient Dave Debronkart, handlar om
att patienten själv är den viktigaste resursen.
Dave fick en njurcancer för fyra år
sedan. Den hade spridit sig till flera organ i kroppen och det fanns
inte så mycket att göra enligt första läkaren-
Dave som sedan länge har varit van
vid nätet sökte om det på nätet. Först läste han på de
vanligaste informationssidorna om sjukdomen och loppet verkade kört,
”I was facing my grave”. Men från en patientorganisation
Acor.org Association of Cancer
Online Resources, dvs föreningen för resurser om cancer på
internet.och fick tips från andra patienter att det fanns
möjligheter, nämligen behandling som inte var okänd men som han
inte fått information om. David fick information om sjukhus där det
fanns sådan behandling, högdosbehandling med IL-2 och fick den.
Och i hans fall fungerade det,
cancertumörerna minskade och minskade.
Något annat jag fick tips om på detta
TED talk: Google
Body. En översikt på nätet av hur kroppen ser ut ur
tredimensionell synpunkt. Lek lite med knapparna förstår du hur det
fungerar.
Det finns också intressanta diskussioner i samband med TED föreläsningen. En del reagerar på att det finns en underton av att misstänkligöra läkare som köpta av Big Pharma och liknande och det finns en fara med det. Vad som behövs är ju ett sambarbete baserat på förtroende. Inte minst visar väl vad som nu pågår avseende den dråpanklagade läkaren. Jag ser också en tendens till att sådana ideer lätt får växtkraft på sociala fora. Det är mycket olyckligt.
Det är inte samma att vara läkare i dag som för fyrtio år sedan. Kunskapsmassan har växt enormt och det är knappast möjligt för den enskilde läkaren att vara helt uppdaterad ens inom sitt eget område. Jag försöker att följa med vad som händer inom hjärnforskning men det finns inte en chans att hinna. Nätet har också gjort att idag finns en patient som vet och kan mycket om sitt tillstånd, ibland är kunskapen mycket väl underbyggd men ibland är det mindre så. Här finns något att tackla. I det stora hela är det mycket positivt med all ny kunskap som kommit.
Samtidigt får man nog också ha ett ömjukt perspektiv på det: Tänk så mycket kunskap som ännu inte kommit. Diabetes skulle man tro att är den mest undersökta sjukdomen avseende vad som man bör äta, men det har visat sig att det är ganska dåligt beforskat. Inte minst visar debatten mellan de som förespråkar de allmänna råden om försiktighet med fetter och de som förespråkar mycket fett detta. Igår såg jag ett program på kunskapskanalen om detta. Här kan man läsa om det på kostdoktorns sajt. Jag tyckte programmet kanske inte var så allsidigt. Man gjorde en undersökning själv och följde upp med egna prover, i Karlstad. Vad som var tydligt var i varje fall hur dåligt underbyggt det var med alla dietrekommendationer, DÄRFÖR UNDRAR JAG, VAD KAN MAN EGENTLIGEN VETA OM DIETREKOMMENDATIONER VID MS. Kan nån med gott samvete säga att det finns forskning som ger starkt stöd för sådana rekommendationer? I grund och botten finns troligen bara Swanks studier som i viss mån kan sägas omfatta 50 år.
Personligen tycker jag BBC serie om utvärdering av Atkinsdieten var betydligt mer förklarande än det svenska programmet.
Det finns också intressanta diskussioner i samband med TED föreläsningen. En del reagerar på att det finns en underton av att misstänkligöra läkare som köpta av Big Pharma och liknande och det finns en fara med det. Vad som behövs är ju ett sambarbete baserat på förtroende. Inte minst visar väl vad som nu pågår avseende den dråpanklagade läkaren. Jag ser också en tendens till att sådana ideer lätt får växtkraft på sociala fora. Det är mycket olyckligt.
Det är inte samma att vara läkare i dag som för fyrtio år sedan. Kunskapsmassan har växt enormt och det är knappast möjligt för den enskilde läkaren att vara helt uppdaterad ens inom sitt eget område. Jag försöker att följa med vad som händer inom hjärnforskning men det finns inte en chans att hinna. Nätet har också gjort att idag finns en patient som vet och kan mycket om sitt tillstånd, ibland är kunskapen mycket väl underbyggd men ibland är det mindre så. Här finns något att tackla. I det stora hela är det mycket positivt med all ny kunskap som kommit.
Samtidigt får man nog också ha ett ömjukt perspektiv på det: Tänk så mycket kunskap som ännu inte kommit. Diabetes skulle man tro att är den mest undersökta sjukdomen avseende vad som man bör äta, men det har visat sig att det är ganska dåligt beforskat. Inte minst visar debatten mellan de som förespråkar de allmänna råden om försiktighet med fetter och de som förespråkar mycket fett detta. Igår såg jag ett program på kunskapskanalen om detta. Här kan man läsa om det på kostdoktorns sajt. Jag tyckte programmet kanske inte var så allsidigt. Man gjorde en undersökning själv och följde upp med egna prover, i Karlstad. Vad som var tydligt var i varje fall hur dåligt underbyggt det var med alla dietrekommendationer, DÄRFÖR UNDRAR JAG, VAD KAN MAN EGENTLIGEN VETA OM DIETREKOMMENDATIONER VID MS. Kan nån med gott samvete säga att det finns forskning som ger starkt stöd för sådana rekommendationer? I grund och botten finns troligen bara Swanks studier som i viss mån kan sägas omfatta 50 år.
Personligen tycker jag BBC serie om utvärdering av Atkinsdieten var betydligt mer förklarande än det svenska programmet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar