Jag läser i Aftonbladet att Louise Hoffsten fick MS efter skilsmässan. Detta tror jag i och för sig är mycket troligt. Den mest spektakulära forskningen om stress och MS är en studie där danska föräldrar som förlorat ett barn hade ökad risk att fá MS inom ett är efter dödsfallet. Vad jag däremot vänder mig litet mot är att MS i sàdana artiklar alltid beskrivs som en obotlig sjukdom, ( detta är i och för sig ocksà sant  men man omdet alltid beskrivs så låter det som om man skulle trilla av pinnen när som helst).

Just nu känner jag mig som en frisk pensionär. Jag vet inte hur det kommer att vara i morgon eller om en timma men det förtjänar också att skrivas att man kan må ganska bra trots att man har MS, och jag tror dessutom att just den känslan i sig är viktig, en del i att hålla sjukdomen på avstånd liksom det är viktigt att förs¨ka hålla  skadlig stress borta. Försöka hitta sitt andrum varje dag.