på 30 år har vi blivit en storlek större (= fetare)

skriver DN, i en artikel som tar upp det från ortopedsynpunkt. Den ökade vikten gör att man får förslitningar i knän, vilket i sin tur leder till att man får så uttalade besvär att man behöver nya knäleder för att orka gå.

Jag har just nu läst mycket om fetma och de vardagliga rörelserna.  Forskaren Michael Levine och hans kollegor försökte ta reda på varför vissa människor går upp i vikt och andra inte trots att de till synes åt lika mycket utifrån sina förutsättningar. Det har ofta förklarats med att de som går upp i vikt har en annan lägre ämnesomsättning. Så var det inte. Efter sex år ungefär lyckades man lösa gåtan. De personer som bevarade vikten var de som var mindre stillasittande  ( i undersökningar fick man inte motionera) men övriga rörelser följdes via speciell klädsel med monitorer). Dessa personer var de som gick upp i trappor i stället för hiss. Cyklade  eller gick till kiosken, gick upp för att stänga av tvn, etc.

Att röra på sig

 

 

 

kan man göra på många sätt

Den stillasittande typen var den som gick upp i vikt.