När man inte tål mat

Inspirerat från Medscape undervisning.

Matallergi är när immunsystemet reagerar för viss mat. Man kallar många tillstånd för matintolerans men bara en del av dem är allergiska reaktioner. Man måste skilja matintolerans som inte går via immunsystemet från allergier. Sådana tillstånd är exempelvis brist på enzymet laktas vid laktosintolerans, när man saknar detta enzym kan man inte bryta ned mjölksocker. Detta är ett tillstånd som är normaltillstånd hos mänskligheten. Det är betydligt färre som klarar att bryta ned laktos.

Patienter som har antikroppar typ immunglobulin E mot ett protein i maten exempelvis mot mjölk- eller sojaprotein reagerar med nässelutslag, svullnader i hud exempelvis kring ögon samt luftrörssymtom. Detta kan ske mycket akut. Detta är vad man vanligen menar med matallergier.

Glutenintolerans är kopplat till immunsystemet på annat sätt. Det är en autoimmun sjukdom, där antikropparna angiper slemhinnan i tunntarm. Antikropparna produceras av plasmaceller och är av typ Ig A och Ig G. När man tar prov från tarmslemhinnan finner man en typisk bild av förändringar. I tunntarmens slemhinna finns små fingerliknande utskott som kallas villus ( plural villi). Dessa gör att näringsämnen i födan tas upp och kommer in i blodet.  

Personer med celiaki har en förändrad slemhinna där villi har tillbakabildats genom en immunologisk reaktion och det finns inflammatoriska förändringar i slemhinnan med bland annat lymfocyter. Du kan se en typisk bild här. Följden av angreppet på slemhinnan av antikropparna blir att den förlorar en stor del av förmågan att ta upp olika födoämnen med avmagring, bristsjukdomar och följden blir också besvär från tarmen i form av knip, smärtor, diarréer osv. I boken Hur tänker läkare , en bok som kom ut tämligen nyligen (2009 i Sverige) beskrivs en kvinna som i många år vandrade in och ut bland läkare och fick diagnosen anorexia nervosa, men efter ett femtontal år kom hon till en läkare Myron Falchuk, och det mötet resulterade i diagnosen glutenintolerans, något som revolutionerade och troligen räddade hennes liv.

Glutenintolerans kan också ge symtom från andra organ, neurologiska symtom är ingen ovanlighet. Jag har själv träffat en kvinna som i stort sett var totalförlamad och behövde hjälp med det mesta. Hon utreddes grundligt på universitetklinik och det enda man fann var glutenintolerans. Man trodde kanske inte så mycket på det som orsak till hennes besvär men efter kostomläggning blev hon långsamt bättre, för att efter något år bli helt återställd. Hon hade en perifer neuropati på grund av glutenintolerans, men det finns även kopplingar till andra neurologiska sjukdomar. Vid den här undersökningen fann man att sju procent av alla nyupptäckta fall av glutenintolerans upptäcktes just för att de hade neurologiska symtom.Andra neurologiska symtom kan vara epilepsi, ataxi, demens mm.

Vid celiaki finns en ökad koppling till olika autoimmuna sjukdomar, typ I diabetes, autoimmun thyreoidit, reumatoid artrit, primär biliär cirrhos, Addisons sjukdom, SLE. Det finns även misstankar om koppling MS och glutenintolerans , en liten undersökning av 72 MS patienter visade att åtta (9 %) av dessa hade celiaki mot en procent i normalbefolkningen.

Ungefär 10 procent av patienter med magsjukdomen coeliaki har hudbesvär. Under 1960-talet fann man att hudsjukdomen dermatitis herpetiformis berodde på glutenintolerans. När jag läste medicin hörde jag inget om detta och det stod inte i min bok om hudsjukdomar. Mina egna hudbesvär som debuterade 2004 blev borta då jag började med glutenfri kost två ett halvt år senare.

Först trodde jag att besvären berodde på för mycket sol plus uttorkning av för mycket badande. Jag fick intensiva utslag som kliade dag och natt. Det var lokaliserad till benen och där jag gav mig mina injektioner av interferon. (Kunde inte ge det i buken pga att jag fick ordentliga blåmärken där). Inget hjälpte i form av olika mycket starka kortisonkrämer eller högdos i tablettform ( förutom att jag blev mycket bättre av mina MS symtom). Till slut fick jag dock en salva som innehöll ren heparin (Menaven) och med det gick det tillbaka temporärt. Det hjälpte också en andra gång men tredje gången fungerade det inte. Då var också allmäntillståndet ganska dåligt. Jag ville helst ligga. Men på något sätt lyckades jag dra slutsatsen att det i stort sett bara var där jag gav injektionerna som det fanns utslag. Sedan jag slutat med interferon försvann det på cirka en vecka. Vad jag inte hade tänkt på att området var svullet, att i stort sett all hårväxt där hade försvunnit mm. Dessutom hade det faktiskt börjat komma på ena benet ett halvår tidigare. Senare började jag med Copaxone. Men bara efter en månad fick jag ånyo besvär. Jag slutade med medicinen men besvären kvarstod länge . Till en början mycket intensivt. Jag genomgick en del testning men man kom inte till något utslag vid exempelvis hud test. Lite syntes det för något ämne. Besvären minskade och tillslut fanns det bara kvar en klåda som kom vid 16 tiden på kvällen och den var dessutom kopplad till en sorts allmänreaktion där jag upplevde en viss frossa. Jag provade mängder av saker som tvättmedel, färger i kläder, olika sorters mat men kom inte till något resultat förrän jag provade glutenfri kost- då försvann utslag,klåda och frossan inom någon dag. Jag trodde det var en tillfällighet men efter en månad testade jag gluten i kosten igen och då återkom klådan efter 1½-2 dagar. Sedan dess äter jag glutenfritt. Ett blodprov sedan jag ätit glutenfritt i 15 månader tydde inte på glutenallergi, men det brukar ju inte dessa prover göra efter så lång tid. Om jag tar gluten någon enstaka gång märker jag inga hudsymtom. Tyvärr försvann inte alla tarmsymtom jag haft med glutenfri diet.

Vid celiaki finns en ökad koppling till olika autoimmuna sjukdomar, typ I diabetes, autoimmun thyreoidit, reumatoid artrit, primär biliär cirrhos, Addisons sjukdom, SLE. Det finns även misstankar om koppling till MS och glutenintolerans , en liten undersökning av 72 MS patienter visade att åtta (9 %) av dessa hade celiaki mot en procent i normalbefolkningen.



Hudtester och blodtester: Ett positivt test för ett ämne är inte allergi.

Om man finner en reaktion för ett ämne eller exempelvis en frukt vid allergi betyder det inte att man har en allergi. Testen är utformade för att upptäcka en antikropp riktad mot ett speciellt födoämne, och det visar om det är positivt att man har en antikropp Ig E- detta kallas sensitisering, men det är inte samma sak som allergi. Det finns massor av människor som går omkring och är sensitiserade mot olika ämnen men de har inga symtom. Allergi betyder att man inte bara är sensitiserad, utan man skall också ha symtom då man äter eller ha en viss typ av sjukdomsmönster. Man måste alltid se ett sammanhang i vilket man testar. Test i sig ger ingen diagnos.