Stress och stresshantering

fredag, augusti 31, 2012

Vattenbrist hotar matproduktionen. Vegetarisk kost kan vara räddningen och det kan kanske skydda oss från sjukdomar

Inom 40 år kanske alla världens då nio miljarder människor måste bli vegetarianer. Produktion av  animalisk mat är mycket mer tärande på världens sötvattenförråd än vegetabilisk. Detta  fanns att läsa i SVD för någon dag sedan och baserades på rapport från World Water Week som avhållits vid Stockholm International Water Institute.
70 procent av världens sötvatten går till jordbruket och en tredjedel av den jordbruksmark som är vattenkrävande använd till föda för djur. Vegetarisk matproduktion kan dra så lite som en tiondel av det som animalisk mat kräver. Och det här kan bli en realitet - i själva värket är bristen på sötvatten, dricksvatten en realitet i många länder.





































Människan kommer att bli tvungen att äta mindre av proteiner och animaliskt fett - troligen en vinst för hälsan. Kanske en lösning på övervikts och fetmaepidemin, även om det finns också vegetarianer som lider av övervikt.
Kanske skall man sluta jaga djur så att det blir som i paradiset enligt denna naiva bild:

Lite om fördelar med vegetarisk kost:
Från the Union for International Cancer Control World Cancer Congress 2012.
Forskning presenterad av forskaren Richard Beliveau vid University of Montreal,


Ohälsosam diet är alltid kombinerat med en diet med brist på frukt och grönsaker, och brist på grönsaker och frukt är alltid associerat till en cancerogen (cancerskapande) miljö. Växter producerar inte kemikalier för att skydda oss från cancer utan för att döda vad som angriper dem själva jästsvampar, bakterier och virus. Dessa (fyto-)kemikalier har emellertid visat sig skydda mot utveckling av cancrar. Men vissa växter skyddar mot vissa cancrar har det visat sig.
Gurkmeja innehåller curcumin, som är det starkaste fytokemikalium man känner till och som har antiinflammatorisk effekt.
Det är känt att inflammationer kan vara en grogrund för cancrar exempelvis kan inflammatoriska tarmsjukdomar öka risken för tjocktarmscancer. Infektion med helicobacter pyloricus kan ge kronisk gastrit med en ökad cancerrisk.
Epigallocatechin som finns i bland annat i grönt te kan påverka bildning av dottertumörer och kärlnybildning (angiogenes), båda faktorerna. Forskaren och läkaren William Li talar här om angiogenes och dess betydelse för cancerutveckling i en excellent TED talk föreläsning:

____________________________________________________________________________
Resveratrol i bland annat druvor har visat sig ha en hämmande effekt på celler som isolerats från olika tumörtyper, man har också sett att det hämmar tumörtillväxt hos djur.
Broccoli innehåller sulforaphan vilket dödar cancerceller direkt.
Specifikt kemikaler har visat sig skydda mot vissa cancerformer, så har till exempel kålväxter reducerat riskerna att får prostata eller urinblåsescancer med 5o procent och lungcancer med 35% i stora undersökningar.
Tomater minskar prostatacancer med 25 procent. (Lycopen i tomaterna tros vara det som är välgörande, men helt klart är det inte).
Gröna bladgrönsaker som innehåller folsyra (groddar, spenat, broccoli,baljväxter) minskar risken för bukspottskörtelcancer med 75 procent.
Om man kombinerar vissa grönsaker så kan man minska risken för cancerutveckling tror Richard Beliveau.

Andra sidan av cancerfrågan är fetma säger Richard Beliveau. Varje kilo fett behöver 800 kilometer av blodkärl för att försörja sig och det producerar därför mängder av tillväxtfaktorer för att utveckla blodkärl, vilket är en perfekt omgivning för tumörer att växa. Forskarna räknar med att livsstilsfaktorer som fetma, dålig diet och brist på fysisk aktivitet orsakar cirka 35 procent av alla cancerfall, dvs lika mycket som rökning.
Mänskliga cancrar utvecklas ur en cancercell, det tar ofta decennier för dessa celler att utvecklas till miljarder celler. De flesta människor bär omkring på ett fyrtiotal olika cancerceller. Tumörutvecklingen börjar ofta i tonåren och det beror på livstilsfaktorer om man ger dem en gynnsam eller ogynnsam miljö att utvecklas i.
För att förebygga kronisk sjukdom gäller fem gyllne regler, de gäller också cancerprevention enligt Beliveau.
  1. Inte röka
  2. behålla normalt BMI
  3. äta rikligt med mat från växtriket,
  4. fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag
  5. undvik industriellt producerad skräpmat

torsdag, augusti 30, 2012

lugn miljö gjorde att man åt mindre, men

vad var hönan och vad var ägget?

Jag betvivlar inte riktigt det resultat som beskrivs i DN om en studie där man gjort om halva delen av en snabbmatsrestaurang så att den blev lugnare till inredning, ljudnivå etc och behöll det gamla utseendet med mera hög musik, grälla färger på andra halvan.
Sedan fick de deltagarna i studien välja var de ville äta och de intervjuades efteråt hur de trivts och man tog reda på hur mycket de ätit.
De som ätit i den lugnare delen uppskattade måltiden och maten mer men de åt mindre, färre kategorier.De tog också längre tid på sig
Jag betvivlar inte det men det kan lika gärna vara så att de som valde den lugna delen skilde sig från de som valde den rockiga delen och att de därför åt lugnare, mindre etc.
Detta utmanar föreställningen att de som känner sig vara i lugn och harmonisk miljö äter mer skriver man.
Vad då? Min föreställning är att de som är i en stressande miljö äter mera.

Vad man äter, hur mycket man äter beror till stor del på omgivningen, miljön, samhället.  Frågan är vill snabbmatsrestaurangerna att man skall äta mer eller mindre.  Går inte mycket ut på att man skall äta mer, dricka ur större bägare, ta större och större hamburgare etc. Är det iute så i hemmen också: vi skall ha större och större glas, tallrikar, större förpackningar, många förpackningar... ...
Det hänger inte enbart på dieten hur mycket man äter
















måndag, augusti 27, 2012

Är fysisk träning välgörande vid diabetes

På medscape refereras en stor metastudie om detta.
Dödligheten totalt minskade liksom också dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar.

Det fanns också lite råd om träningen.
  • viktbärande aktiviteter bra speciellt för kvinnor för att få bättre skelett ( mindre osteoporos) bra även vid MS där det finns risk för osteoporos
  • tai chi förbättrar balansen och förebygger fall hos äldre patienter ( kanske bra vid MS?)
  • yoga kan vara bra för ländryggsbesvär.
  • Fysisk träning minskar de basala insulinnivåerna och HbA1 vilket är ett mått på sockerläget under längre tid.






Alla fetter är inte lika,



Vissa fetter kopplas till sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdom medan andra som ofta finns i växter och fisk har dokumenterade hälsoeffekter Från Medical Xpress
I ett nummer av Quarterly Review of Biology spekulerar man i att olika fetter samverkar med mikrober i tarmkanalen på olika sätt. Vissa fetter kan stimulera växten av skadliga bakterier. Vårt immunförsvar har lärt sig att känna igen dessa fetter och en immunreaktion kommer till stånd. Detta skapar en inflammation av lågintensitet som på sikt orsakar kroniska sjukdomar.
Fetterna kan påverka bakteriers överlevnad och tillväxt i tarmkanalen. Vissa fetter har starka antimikrob egenskaper- vanligvis omättade fetter, säger forskaren Joe Alcock. De reagerar kemiskt med bakteriernas cellmembran och försvagar dem. Om bakterier exponeras för omättat fett har bakterierna en tendens att brista. Kombinationen av långkedjade omättade fetter speciellt omega-3 och andra för bakterierna skadliga faktorer som magsyran gör att bakterierna kan dö.
Mättade fetter däremot saknar vanligen dess antimikrobegenskaper och förser i stället bakterierna med en kolkälla som gör att de kan växa och blomstra.
Det är dessa olika effekter på mikrober som är orsak till varför vissa fetter är inflammatoriska och andra inte, tror Alcock.
Man har undersökt detta i många år i laboratorium och funnit samband mellan de fetter som har antimikrobegenskaper och de som hade antiinflammatoriska egenskaper.
Fetter som saknar antimikrobegenskaper tenderar att vara proinflammatorisk- där finns ett mycket, mycket starkt samband. I en betydelse säger forskarna att närvaron av mättade fetter sätter i gång en tidig varningssignal i kroppen. När fetter som uppmuntrar bakterietillväxt finns där förbereder sig kroppen för att bjuda motstånd mot dessa med ett inflammatoriskt immunförsvar, som vill bekämpa infektionen- men finns fetterna där åter och åter kan det göra att kroppens försvar , inflammationer leder till kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar.
Detta är en välgrundad hypotes säger forskarna men det finns mycket forskning kvar att göra innan man vet hur det verkligen förhåller sig.

söndag, augusti 26, 2012

Hur kan diet påverka MS? En möjlighet är

att det går via bakteriefloran i tarmkanalen. Där finns tusentals olika bakterier med olika funktioner. Tarmfloran ser ut olika i medelhavsländer mot här i norr. I Indien där det finns vegetarianer sedan kanske 1000 år har tarmfloran ändrats så att vissa bakterier producerar  vitaminen B12. Här i du gamla du fria måste de som inte äter kött tillföra B12 tillskott.

Det pågår en hel del forskning om hur bakteriefloran påverkar immunsystemet, man har bland annat behandlat med vissa antibiotika och slagit ut delar av floran på detta sätt och sett hur det påverkat EAE experimentell autoimmun encephalit  (rått ell musmodellen av MS), genom det introducerades en reglerande T cell som påverkar immunförsvaret från att vara proinflammatorisk till mera antiinflammatorisk.
I den här sammanfattande artikeln diskuteras hur olika probiotika exempelvis vad som kan finnas av tillsatta bakterier i yoghurtar och liknande men också hur bland annat vitamin D, vitamin A, omega-3 påverkar dessa reglerande T celler..

Vissa bakterier och speciellt B fragilis som producerar polysackarid A (PSA) tycks skydda centrala nervsystemet hos möss med EAE från demyelinisering och därmed kanske demyelinisering vid MS . Här kan man se en bild av hur  PSA från B fragilis skyddar mot en annan inflammation.


lördag, augusti 25, 2012

Risk att utveckla PML

Enligt vad man kan läsa på Multiple Sclerosis Research Blog ser riskerna att utveckla PML ut så här:

Lite läst på medscape under veckan

  • Requiem for the HDL garbage truck- det har kommit flera undersökningar som lett till ifrågasättande av HDL, kanske inte det goda kolesterolet. Allt HDL fungerar inte som soptransportör av LDL kolesterolet av skadligt LDL till levern.

  • Ett äpple om dagen under ett år gav kontinuerligt sjunkande LDL kolesterol- men studien var inte kontrollerad

  • Att äta äggulor regelbundet kopplat till aterosklerosförändringar i hjärtats kranskärl, ngt som leder till kärlkramp och hjärtinfarkter.  Ägg kanske inte är så nyttigt? Att ägg inte skulle påverka ateroskleros  säger forskaren Spencer beror på att man följde individerna för kort tid och att de var för unga vid uppföljningen. Det handlar om amerikanska Woman Health  studien och Health Professional studien. Ur samma forskningmaterial har man funnit att en stor äggkonsumtion är kopplat till diabetes II vilket i sin tur är kopplat till ateroskleros. En nutritionist kommenterade att det inte beror på kolesterolet utan att det beror på att de som äter mycket ägg troligen äter mättat fett ur andra källor. Äggindustrin var heller inte imponerad av studien står det i artikeln."Dr Maria Luz-Fernandez (University of Connecticut, Storrs), who has received research funding from the ENC and has criticized Spence's position on eggs in the past, told heartwire in an email that the conclusions of Spence et al are "really overstated based on the data." det påminner lite granna om den svenske filmarens kamp med bananindustrin.


  •  Meditation påverkar känslan av ensamhet samt påverkar också uttrycket av proinflammatorisk gen: MBSR reduced loneliness-related proinflammatory gene expression and circulating protein biomarkers of inflammation, including C-reactive protein (CRP) and interleukin-6 (IL-6).



torsdag, augusti 23, 2012

överviktsepidemin

Överviktsoperationer är en viktig hjälp för de personer som kämpar en ständig kamp mot fetma och som gång efter gång, år efter år, decennium efter decennium misslyckas. I DN finns en artikel om en kvinna som genomgått en sådan med gott resultat. Det var som en blindtarmsoperation, säger patienten. För andra kan det vara mer komplicerat men ändå ge stora vinster. Man går ner i vikt, lederna blir bättre, blodsockret normaliseras, blodtryck blir bättre. Man blir inte dödstrött av att gå en kort sträcka. Efter operationerna är det vissa saker som man måste följa, man måste låta bli att äta en del mat etc men i jämförelse med hur det var innan är oftast det stora vinster.



Hur man skall bete sig efteråt.:
4-5 små måltiderna
äta långsamt, tugga i 20 min
separera flytande från fast föda
proteiner viktigast 60 g dag
undvika fett och sötsaker- kan ge dumping syndrome
undvika rött kött, råa grönsaker
undvika milkshakes, glass, läskedrycker
vitaminer dagligen
dricka en viss mängd i timmen

 Resultat hämtat från en svensk studie gjord av Sjöström: Operation med by pass förlorade cirka 1/3 av vikten och behöll det under uppföljningsbperioden i 10 år
Gastric banding förlorade hälften av detta ( det vill säga 1/6 av vikten) och behöll det under uppföljningsperioden om 10 år
placebo ingen bra utveckling


De viktreduktionsmetoder som finns har effekt i en del fall. Fettreducerad kost, GI, viktväktarna, LCHF hjälper alla en del patienter men för många är viktnedgången ganska låg 3-6 kg och det är i och för sig bra men om man väger 120 från början och är 170 cm lång så finns fortfarande betydliga hälsorisker förenat med obesitas. Samtidigt är inte operationer mot övervikt en lösning som är den generella metoden man kommer att använda. Operationer är alltid riskfyllda. Det finns dödsfall, men riskerna att dö är större för de i liknande situation som ej opererats, och det finns andra komplikationer. Dessutom är det resurskrävande.

Komplikationer vid överviktsoperationer:
akuta:
Läckage från tarm,
I efterförloppet lungemboli
akut uttänjning av magsäck
blödningar
sår problem
andra:
hinder i tarmen
ärrbråck,
inre bråck
sår i magsätt
ämnesomsättningskomplikationer



Det kommer också en del mediciner mot obesitas. Det finns flera nya på gång som möjligen har goda effekter och inte kommer att utgöra en besvikelse som de tidigare.

Det viktiga är att förebygga att människan blir fetare och fetare.
 Diabetes typ II är en sjukdom som kopplas till övervikt. Förr kallades sjukdomen åldersdiabetes men idag drabbar sjukdomen barn i förskoleåldern på grund av deras övervikt. Fetman är inte längre bara ett problem i de gamla fetmastaterna, västeuropa och nordamerika utan kommer alltmer i länder som Kina, Indien och andra länder stadda i utveckling. Det finns många som tror att medellivsålder kommer att sjunka under 2000-talet pga fetmepidemin. Den trend där medellivslängden stigit från 35-40 till cirka 80 kommer troligen att brytas om utvecklingen inte tar en annan riktning.

Att dricka vatten i stället för andra drycker kan vara et första steg. Och i vårt land är vattnet förhållandevis billigt och drickbart. De flesta kan dricka vattnet ur sin kran.

onsdag, augusti 22, 2012

Hjälper diet mot MS?

Minns ni mannen från MS diet dairy på youtube.  Tidigare inlägg.Nu är han åter efter nästan ett år. Det har varit ett långt uppehåll 3 månader. Det verkar har hänt en hel del i hans liv under den tiden. Både positivt och negativt. Men det verkar långsamt gå framåt. Döm själva. Men det finns lite undringar: han har inte följt dieten, en kort period har han använt Gilenya och slutligen har han också rökt marijuana under senaste veckorna och tyckt detta hjälpt. Vi får se i följande videos hur det går. Frågetecknet i rubriken får stå kvar även om han nu synes gå bättre från att ha varit helt rullstolsburen 2009-2011.

måndag, augusti 20, 2012

Rock och blues på Olssons brygga i Arvika den 8 september



För andra året ordnar nu Göte Persson en rock och blues upplevelse på Olssons brygga. Det går av stapeln den  åttonde september mellan klockan 17 till 23. Man kan läsa om det på NHRs  sida.
Startar:
Lördag 08 September 17.00
Slutar:
Lördag 08 September 23.00
Plats:
Olsson Brygga Stora scenen i Arvika
Kostnad:
100 kr


Citerat från NHR:s sida:

Entréavgiften går oavkortat till forskningen runt MS!

Entréavgiften (100 kronor) och eventuella sponsringsintäkter kommer att gå till NHRs 90-konto, som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vid förköp via Tickster dras en administrationsavgift på max tio kronor per biljett. De som vill stödja galan kan sätta in pengar på NHRs PG 90 10 07-5.Märk betalningen med Arvika för MS. På plats kan man också använda SMS för spontana gåvor

Om vad man äter och MS

Här lite från en utbildning på Medscape om MS där man diskuterar det senaste om mediciner och andra saker som har med MS att göra.

MS tros ha en koppling till andra autoimmuna sjukdomar, bland annat psoriasis och celiaki.
Här är lite av funderingarna kring tarmfloran, MS mm
översättning av citat:


Professor Freedman:.... tidigare sa du att det finns en koppling till celiaki (glutenintoleran) En ny diskussion pågår nu om tarmen betydelse för immunsystemet och att det möjligen orsakar autoimmunitet. Vad finns att säga om att tarmfloran av bakterier orsakar autoimmunitet.'
Dr Racke: Det är en historia som håller på att rulla upp. Tarmen är vårt största immunorgan där vi i ett avseende samverkar med yttervärlden. Då man tittar på cytokinesvaren finns massa forskning som fokuserat på vilken typ av organism som bor i tarmen. Vi kanske kommer att få en totalt annorlunda terapi mot MS en som använder mediciner inte för att avväpna immunsystemet utan för att ändra tarmfloran för att få fram reglerande aktivitet i opposition mot proinflammatorisk aktivitet.



Dr Freedman: så vad vi äter kan förebygga MS
Dr Lublin har vi inte redan provat detta med oral tolerans.
Dr Racke: Om man ser på de geografiska platserna med hög eller låg förekomst av MS, så är skillnaden i tarmfloran hos befolkningen dramatisk. Detta kan vara på grund av att folk i dessa regioner äter dramatiskt olika saker
Dr Lublin; och vattnet är olika





fredag, augusti 17, 2012

Om alternativ medicin, placeboeffekt mm

Jag har just läst Andrew Weil: Naturlig hälsa Alternativ medicin, en bok som på diverse sajter som propagerar för alternativ medicin kallar internationell hälsobibel. Jag har kommit i kontakt med Weil genom att Jon Kabat-Zinn och Weiss har talat in en introduktion till meditation som jag har. Andrew Weil är läkare (MD) inom vanlig västerländsk medicin men har intresserat sig för alternativ medicin och är verksam vid Center of Integrative Medicin vid universitetet i Arizona, ett institut som han själv grundat där man bland annat bedriver forskning om alternativ medicin men det handlar kanske framför allt om fysisk träning, kost, själ och stresshantering vilket för mig inte är alternativ medicin.

Alternativ medicin förtjänar att bemötas att skepsis, men det finns olika former av alternativ medicin. Det Andrew Weil står för innehåller en hel del skepsis både mot alternativ medicin men också mot den västerländska medicinen i sin nuvarande form. Speciellt om man har någon sjukdom som är svårbehandlad, det inte går att göra så mycket åt är det lätt att söka sig till olika behandlingsformer där det inte finns någon bakomliggande forskning bakom. Det finns alla grader och när en alternativ behandling bevisats ha verkan är det inte längre någon alternativ medicin, den används då i den forskningsbaserade medicinen. Om man har en sjukdom typ MS finns skäl att vara extra uppmärksam och kritisk. Man är benägen att gripa tag i de halmstrån som finns, och det finns många lycksökare som gärna står till tjänst med kurer som är helt verkanslösa. Men inte bara lycksökare utan det finns de som är seriösa och tror på vad de gör men ändå så finns det ingen bra forskning bakom och det visar sig i långa loppet om de har effekt.

Om placeboeffekten. Människornas naturliga förmåga till läkning.
Jag tror att i flertalet fall är det placeboeffekten som spelar in. Sådana krafter kan vara oerhört starka. Det finns människor som klarar att suggerera oss till att göra gott men det finns också motsatsen. Det kom för något år sedan två böcker om Salaligan skrivna av två bröder Anders Sundelin: Den Magiska Cirkel och Arne Sundelin Fallet Thurneman. Sigurd Thurneman var en ung man i Sala som genom olika påverkningsmetoder yoga, hypnos men också med droger fick begåvade och vanliga unga män i sin egen ålder att ingå i en grupp- en förening Den magiska cirkeln. En grupp som begick grymma mord och andra brottsligheter. Vi kan påverkas mycket kraftigt av andra personer, böcker mm och att det ibland kan leda till att vi förbättras kraftig är inte konstiga för mig.
Weiss som är rheumatolog i grunden, beskriver två patienter med svår SLE där man nästan gett upp hoppet. Den ena kvinna blev religiös omvänd och tillfrisknade och den andra blev kär, gifte sig och även hon tillfrisknade.
Weiss skriver följande: Med posten får jag oräkneliga vittnesmål om kosttillskott, däribland anmärkningsvärda tillfrisknanden från obotliga sjukdomar hos människor som ätit något särskilt piller eller pulver. De flesta läkare reagerar med förakt på alla vittnesmål om andra preparat än vanliga läkemedel och avfärdar dem som anekdotiska bevis som inte är värda att lyssna på. Jag har ett annat synsätt. För mig är vittnesmål alltid intressanta, men vad jag tror de vittnar om är människors naturliga förmåga till läkning men inte själva produkternas egenskaper.
Det här har varit aktuellt i samband med CCSVI diskussionerna där neurologer hävdar att de effekter man ser är placeboeffekter medan de starkaste förespråkarna helt utsluter att detta kan vara placeboeffekter. Jag vill nog hävda att placeboeffekten kan vara mycket stark och det kan mycket väl vara detta det handlar om. Forskningen får avgöra.
Det är också applicerbart på debatten om kost. Många LCHF are och även andra dietfrälsta är skulle jag tro väldigt påverkade av sockerpilleffekten. Tror man väldigt starkt så lyckas man ofta genomföra vad man föresatt sig. Det handlar mera om hur stark denna kraft är än att teorin är korrekt.

Är jag påverkad av placeboeffekten?
Drabbar det här mig själv- nej faktiskt inte. Det jab vara så att den diet jag äter det vill säga mycket litet mättade fetter pga MS kanske fungerar inte på grund av den biologiska teorin bakom den utan att det kan vara en placeboeffekt. So what! Den kostar ju inget och jag mår bra. Det finns inget som säger att den skulle vara skadlig. I själva verket hoppas jag att jag utnyttjar placeboeffekten positivt – den är en stark kraft. Påpekas bör att finns det en  del evidens för att mättade fetter inte är bra vid MS.


Andrew Weil uttrycker en kritisk inställning och det finns en del att hämta från vad han skriver samtidigt som han också inte alltid är lika kritisk. Han skriver bl a om en osteopat som bedrev bla kraniosakral terapi och han upplevde som en av de skickligaste läkare han träffat. Samtidigt berättar han om en del av teorierna bakom, , nämligen att det finns små rörelser i centrala nervsystemet som till och med kan vara livets mest fundamentala rytm. En erfaren osteopat kan känna den genom skallbenet skriver han. Jag finner ingen som helst tveksamhet huruvida detta är något som verkligen finns. Denna rytm borde ju kunna upptäckas med den sofistikerade apparatur som finns tillgänglig idag. Det finns flera liknande avsnitt i boken som man alltså skall läsa med stor skepsis, men samtidigt finns det en hel del kunskap och erfarenhet som Weil presenterar som man kan ställa upp på.

För att få en bra hälsa poängterar Weil kost, fysisk träning och att försöka få tillstånd någon form av sinnesro. Det är egenligen samma saker som vem som helst borde kunna ställa upp på utifrån vad vi vet idag. Han skriver om beroende och tar upp speciellt tre beroenden matberoende, beroende av legala droger, och sexuellt beroende. Weil har en intressant syn på beroende. Han skriver ”jag avvisar begreppet beroendebenägen personlighet, såvida den inte innefattar alla människor. Att vi inte ser hur allmänt utbrett det här problemet är beror på att en del typer av beroenden, såsom pengafixering, kaffedrickande, förälskelse, motion, arbetsnarkomani inte ses som något uppseendeväckande utan är helt socialt acceptabelt. … …. Beroende är i grunden en andlig fråga eftersom det avspeglar missriktat försök att uppnå helhet, att uppleva harmoni och tillfredsställelse.

Om kaffe
I beroendekapitlet skriver Andrew Weil bland annat om kaffe. Det är ju speciellt intressant nu snart tjugo år efter att boken skrevs, eftersom det numera finns en hel del forskning om kaffets nyttighet. Det finns ju resultat som tyder på att det minskar risken för flera sjukdomar. Han skriver att koffeinet är ett av de starkaste beroendeframkallande medlen, och han tar upp flera patienter från sin praktik där patienterna botat genom att sluta med kaffet, en kvinna med svåra urinträngningar sedan 12 år tillbaka som både opererats för trängningar och fått flera mediciner utan någon effekt, men som blev bra efter att ha slutat med kaffe. En man med svår huvudvärk i 20 år. Huvudvärken lindrades av koffeintablett men återkom åtminstone två ggr om dagen. När han slutade med kaffe fick han svår abstinens med huvudvärk i några dagar. Weil säger att man inte kan sluta med kaffe hur som helst utan det innebär att man får besvär i några dagar. Man bör ha några dagars ledighet framför sig om man skall försöka .
En tredje patient hade diarreer och dessa upphörde. Weil skriver att han skulle kunna fylla hela kapitlet med exempel på patienter som haft olika kroniska besvär på grund av kaffedrickande, Jag tror honom. Jag dricker numera koffeinfritt kaffe. Annat kaffe leder till att jag inte kan sova, hjärtat går snabbare och det är nästan en sorts ångest. Jag har också märkt att kaffe med koffein gör att jag får mer urinträninging, och om det i stället är svårt att komma igång med kissandet så kan kaffe med koffein faktiskt underlätta det. Så i den här del överensstämmer mina personliga erfarenheter med vad Weil skriver.

Sammanfattning:
Jag tycker boken är mycket intressant. Weil har stora kunskaper och ofta en kritisk inställning men ibland släpper han på detta och det bör man inte göra. En del är föråldrat. Det är ju tjugo år sedan det skrevs. Om du läser den var kritisk men släng inte ut barnet med badvattnet.

fredag, augusti 10, 2012

Enough is enough för ett tag om D-vitamin. Jag har dragit mina slutsatser för en tid




Professor Gavin Giovannoni är chef för Neurologi avdelningen vid Blizard Institute Blizard Institute of Cell and Molecular Science, Barts and The London School of Medicine, Whitechapel, London. Han har bland annat bedrivit forskning avseende den kommande medicinen BG-12 (dimetylfumarat). Han är också läkare och bedriver klinisk verksamhet med patienter.
Tillsammans med en forskar kollega som är anonym men kallar sig Mouse Doctor / musdoktorn vilket väl anspelar på att han inte är läkare utan arbetar med forskning om MS/ har man en fin blog Multiple Sclerosis Research Blog där man presenterar forskningsnyheter om MS, och jag läser en del om nyheterna där. Man försöker också ha en utbildande funktion, där man berättar om biokemisk, fysiologisk bakgrund till olika fynd.

Jag har väntat på någon mer artikel om D-vitamin eftersom jag har beslutat mig för att det är nog nu för en period. Min slutledning av det jag läst om D-vitamin är att det räcker bra med forskning för att jag skall ta det. Det betyder inte att jag anser att det är helt klart att det har en välgörande roll, men det har kommit så mycket forskning i den riktningen att just nu tycker jag det är slöseri för min del att läsa allt om det tills vidare- kanske för ett år eller fram till jul 2013. Då är förmodligen bilden ännu klarare, Jag får ägna mig åt att läsa om bland annat kost, fysisk aktivitet och träning, andrum och stresshantering som tre andra faktorer som är viktiga samt allmänt försöka läsa vad jag hittar om forskning och autoimmuna sjukdomar, kroniska sjukdomar – men det är så mycket att det blir mest om MS.
Det forskning jag nu läste på MD Research Blog handlade om hur halten D-vitamin varierade med säsong. Man jämförde en grupp MSpatienter som fick tillskott av D-vitamin med en grupp som inte fick det och fann att under vintersäsongen hade 52 % de som inte fått tillskott värden under 50 nmol/l av 25OH D (som man betraktade som låga värden) men antalet med “normala” värden steg till 92 % under sommarhalvåret och gruppen som fick tillskott hade alla värden över 50nmol/l hela året.
Vad som är intressant är att läsa är Giovannoni och Mouse Doctor's slutkläm på inlägget:
"This is why we recommend you take 5,000IU per day!"
"Dou you remember to take your medication? Are your children, siblings, partners, etc. taking vD supplements? If not spread the word. Översättning och tolkning:Det är på grund av det här som vi rekommenderar dig att ta 5000 IE per dag.
Kommer du ihåg att ta medicinen. Tar dina barn, syskon, partner osv D vitamin? Om så inte är fallet tala om det här!

Nu skriver jag inget mer om D-vitamin på ett tag men jag forsätter givetvis att ta det.

onsdag, augusti 08, 2012

Kan stresshantering påverka förloppet av MS gynnsamt?



Vad kan finnas som kan förbättra förloppet av MS. Här tänkte jag samla forskningsresultat som har med stress med speciell inriktning på hur olika former av stresshantering kan ha en eventuell positiv påverkan på MS. Det känns inte fel att försöka hantera sin stress vare sig man är frisk eller sjuk 

. Detta inlägg kan nås under fliken Andrum-Om stress, sömn mm.



Här en pdf-artikel från National MS Society om Stress: Talking about Stress

Här är ett sammanfattande inläggs som skrevs 2009. Hur stress påverkar autoimmuna sjukdomar och MS-Om psykosociala faktorer.

Forskningsartikel om MS och kognitiv beteende stresshanteringsterapi. Resultatet var att man fick mindre aktiva lesioner under pågående behandling. Här skrev jag om samma artikel.



tisdag, augusti 07, 2012

En sjunde studie om halt av D-vitamin och MS aktivitet/svårt sjuka barn och D-vitamin

En norsk studie tittade på halten D-vitamin i blodet och skov och fann att samband mellan högre halt i blodet och mindre MS aktivitet  i magnetkamera. Efter att interferon insatts såg man inte detta samband längre.
De sex andra studierna.
Som ni kanske minns kom det också en studie som tydde på att interferon verkade genom att höja halten D-vitamin.


MS är inte det enda tillstånd som förknippas med D-vitaminbrist. Här är en undersökning av mycket svårt sjuka barn som gjordes mellsn 2009-10. Man fann där att svårt sjuka barn hade låga värden 25 (OH) D. Ju lägre värden  desto sjukare barn.

söndag, augusti 05, 2012

Hur MS behandlingen börjar att förändras



Lyssnat på Medscape undervisning om MS man säger att behandling av MS börjar att bli mer komplicerad både för läkare och patienter. Här är delar av vad man säger dels om magnetkamera dels om kommande tabletter mot MS.

Vad kan MRI- magnetkamera göra?
Idag säger MRI mer än neurologisk undersökning. Man kan där se multipel skleros förändringar i (CNS) som inte ger några symtom som patienten känner eller som man kan se vid klinisk undersökning, så kallade tysta lesioner.

Med hjälp av MRI kan man också bedöma mycket säkrare hur aktiv sjukdomen är. Hur mycket lesioner man får, hur de ser ut.

Det finns flera typer av lesioner som ses på MRI:
Det är dels sådana lesioner som tar upp medlet gadolinium (gadoliniumförstärkta lesioner), detta är aktiva lesioner där det pågår inflammation. De lesioner som inte tar upp medlet är inte aktiva, inflammation pågår inte.

Det finns T1 lesioner, black holes, svarta hål som är resttillstånd efter lesioner där skadan blivit så allvarlig att vävnad är död, en degeneration av nervvävnaden har skett.

T2 lesioner är hyperintensiva lesioner som ses, vilka representerar förändring av vävnaden.

Man kan nu se om man har en aktiv gadoliumförstärkt lesion plus en icke aktiv-icke gadoliumförstärkt lesion, vilket innebär att man har haft MS lesioner vid två tillfällen och man kan ställa diagnos MS utan att behöva vänta på ytterligare ett skov.

Tidigare var man tvungen att vänta på nästa skov innan man kunde ställa diagnos.
Alternativet är att man har en ny gadoliniumförstärkt lesion eller en ny T2 lesion jämfört med tidgare MRI bild. Då vet man också att man haft minst två tillfällen med sjukdom.

Det kan också skilja sig på lokaliteter i hjärna och ryggmärg. Man kan ha en T2 lesion på minst två av fyra områden, som ett tecken på två olika områden där det varit/är inflammation.
  1. i storhjärnan, periventrikulärt- kring hjärnans hålrum (ventriklar),
  2. i storhjärnan subcortikalt ( nära hjärnbarken),
  3. infratentoriellt (lillhjärnan, hjärnstammen med kranialnervskärnor och banor)
  4. ryggmärg

Den neurologiska undersökningen är också viktig att följa, den ger en beskrivning av fysiska och kognitiva funktioner i verkligheten, MRI är bara bilder. ( Det finns människor som haft avancerad skada på hjärnan till exempel efter medfödd hydrocefalus som ändå har en god funktion, det finns en enorm förmåga hos hjärnan att utvecklas, ta över funktioner från ett skadat område-neuroplasticitet- jag har skrivit mycket om detta tidigare, bland annat i föredraget Lite om hjärnan och musik).

Man rekommenderar att man skall göra MRI efter 6-12 månader efter insättning av terapi för att se effekten. Man skall alltså inte bara gå efter kliniska skov. Detta tyder på att man anser att MRI säger mer om framtiden än sjukdomsförlopp och fynd vid klinisk undersökning. Finner man 2-3 nya lesioner kan det vara tecken på att medicinen inte riktigt fungerar bra.

Man kan också följa hjärnatrofi på MRI. Hur mycket hjärnvävnad har tillbaka bildas.
En metod är att mäta MTR, vilket innebär att man tittar på vilka protoner som är belägna i anslutning till makromolekyler och vilka som finns fritt i vatten. Är det fler som finns belägna fritt i vatten kan det tyda på skador på myelin eller neuron-axonskada.

Lite om ”farmaekonomi”
Man kommer inte ifrån att ekonomin är intressant. Bromsmedicinerna mot MS är viktiga för medicinbolagen, och det är också en del av varför så mycket forskning görs, vilket ju är en positiv aspekt. Utan den ekonomiska stimulansen skulle det säkert finnas mycket mindre forskning. Man kan ju bara se på hur man ser på MS mediciner från landstingen- Tysabri har setts som för dyr i till exempel Göteborg- läs om Krista Smedeland och Tysabri. Många MS patienter får höra hur dyra mediciner de får. Skulle landstingen medverka till att ta fram effektiva mediciner? Jag är tveksam. 
  

Medicinering med tabletter mot MS kan komma att visa sig bli betydligt billigare plus att de är mycket enklare för patienter.
En svensk analys visade att behandling med Fingolimod jämfört med Betainterferon-1 var drygt 47000 kronor billigare.

Jämfört med Tysabri var Fingolimod drygt 50 000 kronor billigare enl svensk studie och enl holländsk 2966 Euro= 26 000 kronor billigare första året

Allra billigast för landstingen blir det ju om detta med kost och livsstilsfaktorer fungerar och Swanks och Jelineks studier tyder på att det är mycket effektivt för många. Se föregående inlägg.

De nya kommande medicinerna
Säkerhetsaspekter på mediciner:
De äldre medicinerna är mycket säkra betainterferon och glatirameracetat (Copaxone)- det finns förvisso mycket biverkningar men sällan är de mycket allvarliga. Däremot är deras effektivitet begränsad. Reducerar skovfrekvens men progress av handikapp mera osäkert.( Det finns också sådana faktorer som hur lätta är de att ta, vad kostar de som också spelar in. Kostnaden spelar en stor roll. Det förekommer att vissa kliniker försöker få patienter att gå på annat ställe för då slipper de att bekosta patientens dyra medicinering.)


Behandling med interferon och glatirameracetat (Copaxone)
Minskning av risken för att få ett nytt skov:
betainterferon-1a intramuskulärt 1 gång per vecka: 55 % (två-års studie) CHAMPS studien.
betainterferon-1b subcutant 1 gång varannan dag : 50 % (två år ) Benefitstudien
betainterferon-1a subcutant 3 ggr per vecka : 52% (två år ) Reflexstudien
betainterferon-1 1 g per vecka : 47% (två år ) Reflexstudien
glatirameracetat varje dag? : 45% (tre år) ) Precisestudien
( det finns en studie med glatirameracetat varannan dag också.

Det finns en tendens om jag förstår det rätt att medlen blivit effektivare på att hejda sjukdomen, man tolkar det som att man börjar behandla tidigare och därmed stämmer upp tidigare i bäcken när immunsystemet är mer intakt (ungefär så)


De nya tabletterna mot MS
BG-12 också kallat dimetylfumarat
DEFINE studien Årliga skov --- Minskning av progression 12 ve--- Minskning T2-lesion
Placebo 0.364
BG 12 Två ggr per dag .172(-53%) -38 % -85%
BG 12 Tre ggr per dag .189(-48%) -34 % -74

Således finns en minskning av antalet årliga skov men också en minskning av progression på 12 veckor.
Även minskning av förändringar på MRI T2 lesioner med 85-74 %. Bra resultat också av avseende T1 lesioner.

CONFIRM studien jämförelse BG 12 och glatirameracetat (GA)
Reduktion i procent jämför med placebo GA----- BG12 två ggr/dag ----BG12 tre ggr/dag
Genomsnittligt antal nyaT2 lesioner 54% 71% 73%
Genomsnittligt antal nya T1 lesioner 21% 57% 65%
Genomsnittligt antal nya årliga skov 29% 44% 51%

Alltså minskning av nya skov, 44-53 % plus minskning av förändringar på MRI plus minskad progression( utveckling av handikapp)- bättre resultat för BG-12
Man har också tittat på begreppet att vara kliniskt sjukdomsfri ( dvs inga nya skov, ingen progression av handikapp samt inga nya lesioner på MRI) och då fann man i placebogruppen 15% medan man i båda gruppena i av BG-12 fann 26-28 procent under två år.


Teriflunomide
Från fas III studier
Placebo Teriflunomide 7 mg Teriflunomide 14mg
Årliga skov 0.54 0.37 0.37
Reduktion skov jfr med placebo 31.2% 31.5%
Minskning av T1 lesioner jfr placebo 57% 80%
Det finns också en studie där man jämförde med betainterferon och fann ungefär lika stora minskningar av skov som med betainterferon. Studien hette TENERE och biverkningsrisker tycktes under de 44 veckor månader studien pågått vara ganska små, men det är alltså mindre än ett år. Patienter som stod på den tyckte sig må bättre än på interferon.



Laquinimod
Allegrostudien
Reduktion av årliga skov 23%
CDP*3 mån: 36%
NMR (magnetkamera):
mindre aktiva lesioner
mindre nyT2 lesioner
mindre svarta hål
mindre atrofi
*CDP bekräftad handikapprogression
confirmed disability progression
BRAVO studien
Reduktion av årliga skov 18 % ( signifikant)
Minskning av handikapprogression (CDP)
Minskning av atrofi

Sammanfattningsvis med Laquinomode så finns det inte så stark effekt på skov däremot finns starka data som visar reduktion av progression, förändringar på MRI. Dessutom tycks det finnas relativt lite biverkningar.


Fingolimod-Gilenya
Gilenya har som en biverkan att hjärtats retledningssystem kan påverkas, detta sker vid första dosen , varför man skall följas med EKG efter att man tagit första tabletten- initialt rekommenderades fyra timmar men nu har rekommendationerna ändras så att för hjärtfriska patienter skall bedömning ske innan, man skall följas i sex timmar och om pulsen (hjärtfrekvensen på EKG) är lägst då skall kontroll ske ytterligare två timmar etc.
En studie har nu gjorts där man tittat bland annat på patienter med viss hjärtsjukdom, välkontrollerad diabetes, kronisk astma, ålder 65 eller under samt med EDSS /handikappskalan 6.5 eller över.
FIRST Study c:a 2282 personer. Man följde först patienterna i 24 timmar med bärbart EKG för att upptäcka eventuella rytmrubbning på hjärtat /screening. Därefter följdes patienterna med bärbart EKG 6 timmar efter första tabletten. Man fann allvarliga former av rytmrubbningar i få fall, en person fick inte fortsätta med medicinen pga av rytmrubbning.(AV block II).
Man fann samma bild som vid de tidigare studierna innan medicinen godkändes att de kardiella biverkningarna tycks vara godartade ( om man följer rekommenderade kriterier avseende hjärtat: Instabil kranskärlssjukdom, symptomatiska arytmier / AV block)

Här är MS sällskapets utlåtande om Gilenya



Så hur skall man se på det här med medinering
 frågar intervjuaren Mark S Freedman, neurologiprofessor i Ottawa, Canada. Specialisten i neuroradiologi Radue i Basel, Schweiz svarar att man måste gå efter hur aktiv sjukdomen är för närvarande. Dock när mer erfarenhet från de olika medlen kommer kommer andra kriterier att gälla som säkerhetsaspekter, effektivitet mm. Man kan se redan nu att ekonomiskt kommer tabletter inte att bli dyrare.






fredag, augusti 03, 2012

George Jelinek talar om forskning, vetenskapliga bevis och bias utifrån MS forskningsartiklar




George Jelinek är professor i akutmedicin i Australien.

För 15 år sedan fick han sjukdomen MS. Han beslöt då att gå igenom allt som finns att läsa om forskning om MS men också alternativa behandlingar.



Här talar han 2010 om forskning. Han säger bland annat att vad det handlar om är att medicinsk forskning innebär inte att man kan bevisa att en sak beror på en annan utan det handlar om slutledning utifrån statistik. Det är viktigt hur studier läggs upp och hur man kontrollerar faktorer som kan inverka på resultatet. Något som kan inverka på resultatet är vad som kallas bias, dvs att man har en benägenhet att vilja att något skall fungera.


Om att använda slumpen som uttagning.
Om man har MS patienter som skall undersökas avseende hur ett medel verkar är det viktigt att man har några att jämföra med. Det bör då vara en så lika grupp som möjligt. Samma åldrar, kön etc men också hur aggressiv sjukdomen är. Om de som har mest godartat förlopp hamnar i en grupp och de med aggressivast i en annan grupp förskjuter det resultatet. Väljer man patienter till en grupp enligt den mallen kan man påverka sitt utfall. Därför vill man kontrollera sådana faktorer och det gör man genom att slumpen får avgöra vem som handlar i en viss grupp. Tidigare hade man slumpvalstabeller som man kunde välja från. Det vill säga man hade tabeller där siffor kom i helt slumpmässig ordning och som man kunde plocka efter. Numera använder man datorer för detta. Här är en slumptalsgenerator för lotto.

Storleken på grupperna har betydelse.

Om man undersöker små grupper finns stor möjlighet för slumpen att inverka. Är grupperna större minskar risken att slumpen skall inverka. Samtidigt väger man in detta i statistiken genom att beräkna probability= p-värde. Om man exempelvis har en liten undersökning omfattande 30 patienter i vardera gruppen och det finns en skillnad mellan grupperna är det svårare att få fram ett p-värde som är statistiskt signifikant än om man har grupper om 300 personer.
George Jelinek visar en undersökning om Azocyklir medel mot herpes och behandling av MS. Man hade där 60 personer i undersökningen och fick fram en skillnad som visade att de placebogruppen hade mer skov än de som fick verksamt medel, 34 procent skillnad. Men statistiskt blev p-värdet p=0.08, dvs resultatet visade att i 8 fall av hundra kunde det bero på en slump. Man drar gränsen vid 0.05. George Jelinek var lite kontroversiell där då han sa att läkemedelsföretagen vill tjäna pengar och det gör man inte på medel där patentet gått ut. Han sade sig ha sett flera exempel där man just för sådana undersökningar hade väldigt små grupper och därför var det svårt att få statistiskt signifikanta resultat. Han nämnde bl a minocyklin och naltrexone. Det finns inga stora pengar att tjäna där.
För betainterferon fanns ungefär samma skillnad, men där hade man större grupper och skillnaden blev signifikant. För Copaxone var skillnaden lite mindre men grupperna var större. (30 %- p=0.007) . Det kan alltså finnas en bias i redan hur stora grupper man väljer! Det här är också en av förklaringarna till att man så ofta ser motstridande resultat. Ibland spelar slumpen in och det blir ett resultat som inte stämmer.

Vilka bias förhindrar inte slumpkontrollerade studier?.
Vilka betalar studierna? MS medicinerna är dyra och ungefär nio miljarder USD omsätts varje år inom MS vården. Medicinerna är dyra och de som får dem är ofta unga och skall ha dem en lång tid. Det är ett av de områden det satsas allra mest på just på grund av att det är big business. Detta intresse kan spela in i tolkningen av resultatet. Man vill att resultaten skall kunna utmynna i en medicin.
Intressekonflikter
Om man deltar i stora studier har det en stor betydelse för en akademiska karriär. De stora studierna kostar mycket pengar och är man med och utvecklar ett nytt medel är det förvisso en stjärna i curriculum vitae./CV. Det har inte heller varit ovanligt att företag drivit studier och sedan gått ut och frågat personer om de vill stå som författare bakom studierna.

Bias mot mediciner: Det finns en mycket stark bias (tendens, läggning, håg) mot att man skall forska om mediciner och eventuella mediciner. Det finns mindre forskning om diet och liknande eftersom det finns mindre pengar bakom. Det skulle möjligen vara fiskhandlarna som skulle stödja en sådan forskning säger Jelinek. De flesta forskare kommer att involvera någon form av medicinsk drog. Medicinföretagen vill givetvis ha fram nya mediciner och det är medicinföretagen som bekostar en stor del av forskningen.

En annan bias som finns är att studier som inte visar positiva resultat inte publiceras i samma grad som de som visar effekt. Dessa studier kan ofta innehålla viktiga resultat även om de var negativa. Det kan också bli så att studier som visar att ett medel inte har effekt inte publiceras medan de som visar resultat publiceras avseende samma medel.

  • Jelinek tittar ytterligare på interferon studien. Han säger att det var bara under första året som man kunde visa att interferon verkade. De övriga fyra åren fann man ingen bättre effekt än placebo.
  • Han säger också att det inte var en blindad studie. Alla som har tagit interferon vet vad han menar säger han. Betainterferon ger sådana biverkningar att man vet om man står på det. Man har intervjuat i efterhand och det visade att 80 procent sade sig veta att de stod på interferon.
  • Det finns också ett stort bortfall i studien. Frågan är varför de föll bort? Blev de sämre. Analys visade att det var så men det stod inte i rapporten, enligt Jelinek. Eftersom effekten var såpass låg kan detta ha inverkat.
  • Slutligen var studien finansierad av läkemedelsbolag. Sådana studier säger Jelinek har man funnit har 4 gånger så stor risk eller chans att visa positiva resultat. I slutet av studien brukar deklareras om forskarna har några bindningar till företag och liknande och i det här fallet deklarerade man att man hade det.
  • I tidskriften Neurology som man publicerade i skrev man i förordet, att ge licens för att börja tillverka mediciner utifrån denna studie innebär en stor risk. Man vet inte konsekvenserna i det långa loppet. Man avslutade förordet med: INF-b är inte den kur för MS som man länge väntat på.
Därefter har det gått 19 år och betainterferon är i dag det vanligaste medlet mot MS, trots att den första studien inte var speciellt stark.

Sedan går Jelinek in på en studie som väldigt många MS experter  säger om ” diet isn't proven” kost är inte bevisat, jag rekommenderar bara bevisade terapier. Han avser Swanks studie.





150 personer började rekryteras 1949 för en studie om kost med ultralågt innehåll av mättat fett. Man rekommenderade mindre än 15 g medan genomsnittet i USA då var 100g per dag.
Man följde kosten regelbundet med dietdagböcker
Man följde i 34 år
Följdes av två icke blindade neurologer-dvs de visste vilken diet man hade
Man mätte följande:
  1. utvecklingen av handikappad
  2. dödsfall

Man mätte alltså inte skov utan utvecklingen av handikapp ( vilket närmast skall motsvara degeneration,)
Svagheterna i studien var att den inte var blindad, neurologerna visste om kosten
och den var inte placebokontrollerad eller randomiserad det vill säga patienter uttagna enligt slumpval. Till saken hör att sådana studier gjordes inte då studien påbörjades 1949 ( I stort sett- det hade kommit en studie 1948)

Styrkan i studien
  • Den långa tiden-34 år fluktuationer i sjukdomen påverkade inte i detta långa intervall.
  • Finansiering: var inte finansierad av annat än MS förening och ett neurologiskt institut samt Department of Health and Welfare in Canade och inte av något företag som kunde sälja produkter
Resultat: Betydligt fler dödsfall och betydligt mer handikapp i gruppen som ej höll diet.
Man beräknande utifrån 144 patienter, de som man lyckades följa. Man delade upp dem i en grupp som höll dieten 15 g eller mindre. Till saken hör att de som inte höll dieten åt betydligt mindre mättat fett än genomsnittsamerikanen ( cirka 35 g). Om man skall tro på studiens resultat bör man alltså vara ganska strikt avseende mättat fett. 15 g eller mindre.



Höll diet
Höll ej diet
Död följd av MS efter 34 år
19 procent
62 procent
Handikapp 6 gradig skala
Föll drygt 1 steg i genomsnitt
Föll drygt 3 steg i genomsnitt

P värdet för tabellens resultat är 0.0001, dvs en risk på 10 000 att detta skulle bero på en slump.
Med andra ord
  • Av de som fortsatte hålla dieten dog 19 procent av MS relaterade besvär
  • Av de som inte höll dieten dog 62 procent av MS relaterade besvär.

Man graderade efter en skala 1-6 för handikapp. De som höll dieten föll cirka 1 punkt medan de som inte höll dieten föll mer än 3 steg i genomsnitt.

Man har också gjort en beräkning av antalet skov för de som höll diet och fann en 95 procentig reduktion.. De som var milt handikappade från början och höll diet var fortfarande aktiva till 95% efter 34 år. Detta är alltså betydligt bättre resultat än för någon medicin.
I förordet till där denna studie publicerades ( Lancet- som är en av de allra viktigaste tidskrifterna) avslutade experten som skrev med att effekten av diet är inte bevisat- men samtidigt säger Jelinek att i vetenskap bevisar man inte något man drar slutsatser. Detta tog alla till sig som behandlade Ms patienter men de tog inte till sig säger Jelinek vad som också stod, att nu kommer det att bli omöjligt att bevisa detta eftersom alla med MS nu kommer att pröva denna diet. I själva verket kom ju väldigt få att ta till sig Swanks resultat. Idag är det nog fler med MS som i stället använder diet LCHF. För det har inte jag sett något vetenskapligt stöd.

Antingen är man död eller också är man det inte.
Om man tittar på resultaten kritiskt. Den var inte objektiv, man visste vilka som höll diet. Men samtidigt vad kan det spela för roll om man tittar på dödsfall säger Jelinek. Det är ju inget mått som påverkas av bedömning- antingen är man död eller också är man inte.

I vilka grupper av MS är man fortfarande aktiv och lever ganska obesvärad efter 34 år?
Även om man tittar på handikapputvecklingen: Hur kan hälften av 144 personer med MS fortsätta och vara aktiva efter 34 år- Även detta är en otrolig utveckling som knappast slumpen kan förklara sig Jelinek. Var ser man sådana grupper av MS patienter? Även beträffande detta mått är det ganska otroligt att slumpen skulle ha spelat in. Benigna patienter beräknas vara cirka 15 procent i normalfall och inte 50. En på tjugo säger Jelinek.

Jelinek säger också att dessa siffror stämmer med de tusentals personer med MS i Australien och Nya Zeeland som följer en liknande diet. Däremot om de slutar med dieten så brukar skov komma efter 3-4 månader.

Om man jämför studierna för interferon och Swank studie har Swanks stora fördelar.
Bådas resultat håller statistiskt. Interferon studiens p värde 0,009 Swanks studie 0,0001.
Swanks studie pågår i 34 år
Swanks studie visar kraftig effekt på progressionen vilket inte interferon gör- Jelinek drar slutsatsen att diet med lågt intag av mättade fetter är den terapi som har vetenskapligt stöd för effekt på handikapp.

En person frågar om dödsfallen pga MS i den gruppen som höll diet. I gruppen ingick patienter med grava handikapp från början och det kan åtminstone till en del förklara det.


Jelinek tar också upp ett antal punkter som företag kan använda för att främja sina egna preparat. Listan är gjord av en redaktör för en av de viktigaste tidskrifterna:

  1. Man kan testa sitt preparat och jämföra med ett preparat som man vet är avgjort mindre effektivt.
  2. Man kan testa sitt preparat mot ett annat och använda för låg dos av det andra för att det skall vara effektivt. Ditt preparat blir mer effektivt
  3. Testa sitt preparat mot ett annat men det testas med för hög dos och visar sig mera toxiskt än dit preparat.
  4. Göra för små undersökningar så att man inte kan finna skillnader mellan sitt preparat och en konkurrents som egentligen kanske är bättre.
Jelinek tar också upp detta med att forskare och behandlare är påverkade av finansieringen. Det finns undersökningar som stödjer detta. Forskare som är finansiellt knutna till ett läkemedelsbolag tenderar att få mer positiva resultat från en studie än de som inte är det. Den forskningen är välkänd men om man frågar var och en så säger man att man själv inte påverkas. Det hela sker på en omedveten nivå. Det spelar givetvis in då man skall ge rekommendationer till sina patienter. Nyligen läste jag en fråga om livstilsfaktorer spelade in vid MS. Det stod i en läkemedelsfinansierad information och där svarade neurologen att det finns inget stöd för sådant. Ändå vet vi att faktorer som rökning spelar in. Swanks 34 år långa studie stöder att kost inverkar.. Den studien kan anses vara stark för det finns egentligen inget annat som kan förklara resultaten om man inte tror att Swank var en bedragare. Det kan alltså finnas omedvetna men ekonomiska motiv till att man svarar som man gör.

Det finns olika sätt att influera en forskare, en läkare: Allt från pennor till resor till konferenser. Alla tror vi att vi inte påverkas av det, men Jelinek säger att det finns stark forskning som säger att vi influeras. Till och med en penna influerar säger han. Det kan påverka hur vår forskning går till och utmynnar i eller vad vi skriver ut.

När man tittar på läkemedelsbolagens studier är de ofta RCT Randomised Controlled Trial, dvs väl kontrollerade avseende placeboeffekter, bias från undersökare och patient men däremot är det dåligt med kontroller av andra sätt som dessa studier kan påverka. Studiestorlek, jämförelser, hur forskare är knutna ekonomiskt till företag etc. Jelinek menar att dessa former av inverkan har mycket stor betydelse men det är forskare och utskrivare i stort sett omedvetna om.

Vad är alternativ medicin?
När blev kost, fysisk träning, stresshantering alternativ medicinering säger Jelinek. I själva verket är väl detta hur vi lever verkligen medicin.