Rastlösa ben -Ekboms Disease

Vad är restless legs? I översättning blir det rastlösa ben. Egentligen kanske det är samma ord rast-lös= rest-less. Även ordet leg finns i svenskan i till exempelvis fläsklägg eller kalvlägg som är bitar av gris respektive kalvben. Trots att det vanliga namnet är på engelska är det en svensk forskare och neurolog som gjorde begreppet känt. Syndromet kallas också ibland Ekbom syndrom i den engelska litteraturen efter den svenske neurologen Karl-Axel Ekbom som var den förste som beskrev syndromet och kallade det restless legs 1945. I själva verket heter sjukdomen numera Ekboms Disease läste jag någon stans.

 Rastlösa ben är ett syndrom som ibland är en sjukdom i sig och ibland är inslag i en annan sjukdom.Restless legs är synnerligen vanligt och cirka 10 procent har besvär av syndromet vilket innebär att 900 000 personer i Sverige har restless legs. Det finns en förening för personer med restless legs, RLS-förbundet. En del av vad som skrivs här är hämtat ur rapporten The Treatment of Restless Legs Syndrome and Periodic Limb Movement

Disorder in Adults—An Update for 2012: Practice Parameters with an Evidence-

Based Systematic Review and Meta-Analyses.

De fyra kardinalsymtomen¹ på restless legs är:

1. Ett behov av att röra benen som vanligtvis är förenat med krypningar, stickningar, sockerdrickskänsla (parestesier) eller obehagliga känselupplevelser ( dysestesi).
2. Symtom som börjar eller blir värre vid vila.
3. Lindras åtminstone delvis av fysisk aktivitet
4. Symtomen förvärras under på kvällen och natten.

Ofta finns vid restless legs också rörelser i benen under natten och under sömnen. Det kallas periodic leg movements in sleep (PLMS). Dessa kriterier på sjukdomen finns att läsa i denna rapport.

Det finns också ett tillstånd som kallas PLMD- periodic limb (lem, extremitet) movements disorder, vilket innebär upprepade rörelser under sömnen av ben eller armar men vanligen lokaliserade benen inkluderande tår, vrister, knän och höfter. Ibland vaknar man av detta och en följd kan bli att man är mycket sömnig under dagen. Detta tillstånd är mer ovanligt än RLS(restless legs syndrome.

Bedömningsmetoder: Det finns olika skalor för att bedöma besvären av RLS, skalor som kan användas vid forskning och vid utvärdering av hur behandling fungerar. Dessa skalor är subjektiva och utifrån patienternas uppskattning men det finns också utvärderingsmöjligheter av vad som händer under sömnen- benrörelser, uppvaknanden vilka är mer objektiva.

Behandling:

Det finns i princip två behandlingar

• Farmaka
• Icke farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling är känd sedan länge medan den icke farmakologiska behandlingen i form av fysisk träning och kognitiv beteendeterapi har kommit under senare tid skriver man. Emellertid tror jag nog att många har hittat på olika sätt att hantera sina besvär eftersom den farmakologiska behandlingen inte alltid varit så effektiv. Det finns en studie där man försökt göra en studie på hur stor placeboeffekten är i farmakologiska studier vid restless legs och man fann den vara 40 procent.

Farmakologisk behandling:

Dopaminerg behandling: Dopaminagonister. Det är mediciner som används vid Parkinson sjukdom, en sjukdom där de nervceller som producerar signalsubstansen dopamin dör, vilket leder till de symtom som sjukdomen dvs rörelsesvårigheter, stelhet och darrningar (vilotremor). Den medicinering man ger där är att försöka återställa halterna av dopamin eller att på något sätt påverka dopaminreceptorerna så att de skall fungera normalt. Mediciner som påverkar dopaminreceptorerna på ett liknande sätt kallas dopaminerga. Man har funnit att dessa mediciner kan ge lättnad avseende symtomen på restless legs-rastlösa ben och då i doser med mindre risk för biverkningar än vid Parkinson. Jag har hållit på med intervjuer av med några personer som har kroniska sjukdomar ( syftet är att det förhoppningsvis skall bli en bok). En man med MS beskrev att han hade svåra besvär av restless legs. Han fick efter mycket tjat pröva dopaminagonisten Sifrol under tio dagar och han beskrev att det var som att komma till paradiset.

Sifrol: I genomgången The Treatment of Restless Legs Syndrome and Periodic Limb Movement rekommenderas pramipexole (Sifril) till standardbehandling vid RLS. Läkare bör behandla med pramipexole skriver man, Man skriver att det finns många studier som visar att det har effekt. Det toleras väl och biverkningarna är begränsade och upphör då man slutar med medlet. Evidensgrad hög.

Adartrel: (ropinirole) har också i studier visat sig ha effekt vid medelsvåra till svåra besvär av rastlösa ben. Samma rekommendation som ovanstående gäller där. Läkare bör behandla RLS med ropinirole. Evidensgrad hög.

Levodopa: Beträffande preparat innehållande detta gäller i viss mån att symtomen kan öka när medicinen förlorat sin effekt, men mot själva symtomen har det effekt. Samma fenomen finns även vid behandling med dopaminagonisterna men är mindre där. Man skriver att läkare kan behandla med levodopa. Levodopa finns i flera olika preparat t ex Madopar och Sinemet. Evidensgrad hög.

Opoidbehandling: är också ett alternativ vid behandling av rastlösa ben. Opoider är ämnen som bindes till opoidreceptorerna (det finns kroppsegna morfiner ) och därigenom påverkar smärtan. Det finns flera olika typer alltifrån morfin till svagare preparat som inte har lika stark tillvänjningsrisk. Tillvänjning risk finns för preparaten och det finns risk för ökad sömnapné om man har detta. Mot RLS är behandlingen dock effektiv. Lägre augmentation än dopaminpreparat-dvs att symtomen återkommer starkare då effekten av medlet går ur kroppen. Läkare kan behandla RLS med opoider. Evidensgraden låg.

Antiepileptikabehandling: Medel för behandling av epilepsi har visat sig ha effekt vid smärtor av neurogent ursprung.

Gabapentin enacarbil är ett ämne som har visat sig ha god effekt vid behandling av måttlig till allvarliga besvär av rastlösa ben. I studier har det visat bra effekt på smärtan, bättre sömnmönster och mindre sömnstörnningar bland annat. Medlet är dock nytt varför en viss försiktighet tillrådes. Evidensgraden dock hög.

Gabapentin. ( bl a Neurontin) är effektiv vid lätt till måttlig RLS ( jämför ovanstående medel). Vid rastlösa ben med smärta har det visat sig ha en god effekt. Evidensgraden är låg. Man skriver att läkare kan behandla RLS med gabapentin. Jag har en personlig erfarenhet av gabapentin mot lokala kramper i en arm, emellertid visade sig att jag måste successivt öka dosen och dessutom augmentation dvs symtomen återkom starkare då effekten minskade.

Pregabalin (Lyrica) Undersökningar visar effekt vid rastlösa ben, emellertid finns det inte mycket långtidsuppföljningar, varför man bör pröva andra medel innan. Pregabalin kan användas vid RLS.

Carbamezepin ( bl a Tegretol) medlet är effektivt vid RLS men har graderats ned, eftersom det finns andra med mer dokumentation, nyttan större än kostnaderna ( cost benefit). Det finns en del biverkningar med carbamezepin som potentiellt kan vara mycket allvarliga.

Clonidine: kan användas men finns biverkningar som bland annat blodtrycksfall och osäker effekt.

Behandling med järn: Vid järnbrist kan möjligen medlet ha effekt på RLS. Frågan är varför man har järnbrist. Blöder man någonstans ifrån?

Benzodiazepiner: rekommenderas inte som behandling i “ första linjen” däremot i vissa fall kan den vara möjlig som tilläggsbehandling. Beträffande benzodiazepiner finns riskerna med tillvänjning som med opoidliknande preparat.

Icke farmakologisk behandling: Sådana behandlingar har rekommenderats i många år som livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, kompressionsbehandling, massage mm. Kompressionbehandling har undersökts i flera studier och visat sig ge effekt. Det finns dessutom studier också om fysisk träning

. Själv har jag prövat två sådana behandlingar. Dels en form av kompression med lokalbehandlingsmedel- det gav kanske en effekt för en viss tid. Nu använder jag fotmassage innan jag skall sova. Det gör att symtomen släpper och förhoppningsvis hinner jag somna innan de återkommer. Skulle de återkomma innan man somnar kan man ge sig en ny dos massage. Massage av fötterna kan f ö användas som ett sömnmedel, hur mycket som är placebo vet jag inte. Säkert en stor del, men so what; det kostar inget, det har inga biverkningar.

1De viktigaste symtomen vid en sjukdom.