Varför bry sig om vikten?

Efter MS definitivt kommit in i och förändrat mitt liv började jag gå upp i vikt. Jag rörde mig mindre och åt mer. Min insiktsfulle neurolog påpekade detta och då svarade jag ungefär så här: Just nu har jag andra saker att tänka på än min vikt. Något år senare åt jag en hel del kortison för en annan åkomma och då gick vikten spikrakt uppåt, ( men som en biverkan blev min MS bättre). Jag har följt MS och vad som finns att läsa det med stort intresse och visst läste jag om olika koster, som sade sig vara nyttiga för MS. Jag läste om Roger McDoughalls fantastiska historia och också om Roy L Swanks diet, men det ramlade inte ned nån slant. I stället ansåg jag det snarast löjligt. Hur skulle kost kunna inverka vid MS. Först när det visade sig att en besvärlig klåda och utslag berodde på att jag tålde gluten började jag fundera över det här med kost och hälsa. Jag började först med stenåldersdiet som inte innehöll gluten och ej heller mejeriprodukter som ost, mjölk mm. Och efter bara några dagar till en vecka var klådan borta och vikten började gå ned ganska snabbt. Inom några månader var jag nere på den vikt jag hade 14-15 årsåldern. Jag såg resultatet och fick tänka om och det var nu jag läste George Jelineks boken-Taking Control of Multiple Sclerosis och tog till mig hans rekommendationer, som baserades på i stort sett allt som fanns att läsa både av vetenskapliga publikationer och även av alternativa medicinska terapier.

Sedan dess har jag haft en diet med lågt intag av mättade fetter, reduktion av omega-6 och inget rött kött (förutom vilt).,Försökt äta en hel del omega-3 från fisk och vegetarisk kost. Rikligt med grönsaker och frukt.

Kosten LCHF har givetvis givit funderingar. En del av den är ganska självklar-äter man en massa sockrade produkter, söta drycket gör det givetvis att man går upp i vikt, men hur var det med mättade fetter. Är de nyttiga? Hur var det med att de gav stela och rigida cellmembran på grund av att de har en annan smältpunkt än omättade fetter. I någon bok om LCHF beskrevs detta som en nyttig egenskap hos mättade fetter; det föreföll mig besynnerligt. Dessutom fanns ju kunskapen om att omega-3 fetter är utgångsmaterial för antiinflammatoriska cytokiner ( signalsubstanser i immunförsvaret) medan omega-6 och mättade snarare befrämjade proinflammatoriska cytokiner.

Sedan har det kommit alltmer forskning kost och hälsa, kost och kroniska sjukdomar.

Hjärt/kärlsjukdomar, olika cancersjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar har i stora undersökningar visat sig ha koppling till köttätande, animalt fett, socker medan kost med mycket grönsaker, frukt, fiber, olivolja, fisk minskar förekomsten- så kallad medelhavskost.

Oberoende av om kosten kan påverka MS i sig är sjukdomar i hjärta och kärl vanligare hos personer med MS och kroniska sjukdomar. Man tror att detta beror på att vi rör oss mindre än andra pga rörelsesvårigheter, värmekänslighet men också nedstämdhet och andra faktorer kan spela in. Kanske röker vi mer. Kanske resonerar man så här, som jag gjorde om vikten- varför bry sig. Dödlighet är ökad vid MS och kan förkorta livet nästan ett decennium. Det är viktigt att förebygga det man kan.

Vid sidan av motion  att minimera soffpotatisandet ( så gott man nu kan), ej röka och D-vitamin är givetvis kosten viktig.Om man inte ser på diet ur MS synpunkt utan ur hjärt/kärlsjukdom, hur skall då en nyttig kost se ut? Jag fann en video som handlade om detta gjord av reportern vid CNN och läkaren Sanjay Gupta där han tittar på utvecklingen av arterioscleros, åderförkalkning i artärer och ffa hjärtats kranskärl.

I videon genomgår Gupta själv undersökningar för bedömning av hur de egna kärlen ser ut. Man får också intervjuer med Bill Clinton och hans sjukhistoria. Han har genomgått två kranskärlsoperationer dels fyra nya kranskärl 2004 samt sedan 2010 fick han inopererad en stent. Gjorde vissa koständringar tidigare men fortsatte i stort med att äta som tidigare. Efter 2010 har han lagt om kosten helt och numera äter han i stort sett veganmat. Han äter fisk men mycket sällan och dessutom en skiva kalkon i samband med Thanksgiving. Efter dietförändringen har han gått ned i vikt till den vikt han hade på college.

En av de undersökningar man använt är kallas kalciumscan och det är en röntgenundersökning som där man försöker hitta arteriosklerotiska plack i artärer.

Andra undersökningar är kontroll av kolesterolvärden, BP.

Förutom Clinton får man också följa en 53 årig man som inte verkade överviktig men som hade alla huvudkärlen i hjärtat fyllda med arteriosklerotiska plack och angina pectoris( kärlkramp). Han opereras en gång men ett av kärlen lyckas man inte med och han fick reopereras. Cirka 12 procent av alla fall finns en sådan komplikation vid.

En kvinna också i femtioårsålderna hade också svår angina. Hon var något överviktig. Hon rekommenderades också operation men ville inte utan beslöt sig för att försöka med diet. Hon övergick till vegan diet där hon också åt mycket lite fetter överhuvudtaget. Ett år senare har hon gått ned betydligt i vikt och mår betydligt bättre. Rör sig besvärsfritt.

Man intervjuar också flera läkare som rekommenderar vegandiet för människor med kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes mellitus. En del av dem rekommenderar en mycket strikt fettfri diet, inte ens omega-3 enligt åtminstone en av dem. Man anser att arterioscleros och andra kroniska sjukdomar kan “botas” med en vegandiet. Mer om vetenskapen bakom detta fanns i videon i detta inlägg.