En studie
på personer äldre än 90 år visade att gånghastighet var starkast
kopplat till ökade risker för demens, följt av test av 5 gångers
stolsittande/stående, greppstyrka och balans i stående.
I en annan
studie av 2400 personer över 62 år som följdes under 11 år
fann man att de som hade en långsammare gånghastighet i medelåldern
hade ökad risk för demens med 1 ½ gång. Bättre greppstyrka hade
med 40 procent mindre risk för TIA ( transcient ischemic
attackvilket är när man har övergående symtom på bristande syre
till någon del av hjärnan vilket går över inom ett dygn). Lägre
gånghastighet hade också koppling till mindre hjärnvolym och sämre
minnesfunktion.
749 personer över 65 studerades
i fyra år. Man fann att den tredjedel som la ner mest energi på att
gå hade 27 procent mindre risk att få vaskulär demens (demens
orsakad av cirkulationsstörningar i hjärnan) än den tredjedel som
la ner minst energi på detta. Den tredjedel som lade ner totalt mest
energi på fysisk aktivitet hade 24 procent mindre risk att få
vaskulär demens. Forskaren Ravaglia sade att det är möjligt att
fysisk aktivitet förbättrar blodflödet genom hjärnan och minskar
risken för cerebrovaskulär sjukdom, med vilket han förmodligen
menar minskad arterioskeros i hjärnans kärl och därmed risken för
vaskulär demens.
636 skottar födda 1936 studerades
avseende sina vanor beträffande fysisk aktivitet men också sociala
aktiviteter. De följdes under 3 år och man gjorde MRI då de var
73. Resultatet visade att fysisk aktivitet skyddade hjärnan från
att krympa, däremot visade inte de sociala aktiviteterna på något
sådant samband.
Det är lite svårt att dra säkra
slutledningar av sådana här observationsstudier. Det skulle ju
kunna vara så att det redan finns förändringar i början av
studierna även om det inte syns på exempelvis MRI.
Interventionsstudier där man går in och genomför någon förändring
man vill studera kan vara säkrare. Men resultaten talar onekligen
för att fysisk aktivitet är nyttigt för hjärnan. Man vet ju att
fysisk aktivitet är nyttigt för hjärtat.
Även vid
MS finner man att fysisk aktivitet och kognitiv förmåga är
kopplade till varandra på ett liknande sätt. De fysisk inaktiva har
lägre kognitiv funktion. Däremot är det också så att man mycket
väl kan ha en större skada på rörelseförmågan men vara helt
oskadad kognitivt. Den som är fysiskt oskadad kan ha uttalade
kognitiva skador.'
Biträdande
professorn i psykologi vid Ohio State
University Ruchika
Shaurya Prakash
säger att aerob
fitness skyddar de delar av hjärnan som är oftast påverkade av
MS. Med träning som påverkar aerob kondition menas träning av
uthålligheten som pågår en längre period och där man tar upp den
syrgas som behövs under tiden man tränar. Om man tränar kortare
perioder 10-12 minuter tar man ofta upp energi som finns lagrad i
kroppen.
Den
studie som Ruchika
Shaurya Prakash
varit medverkande i engagerade 21 kvinnor med MS och
jämförelsegruppen var 15 friska kvinnor. Man testade kognitiva
funktionen och fann en skillnad som väntat mellan friska och
kvinnorna med MS. Det som var mest markant var dock att de som hade
bra fysisk kondition hade betydande bättre kognitiv förmåga än de
som hade sämre kondition. Vid MRI fann man att de med bra fysisk
kondition hade färre lesioner. För en del med mycket god kondition
var hjärnvolymen av grå hjärnvävnad ( som innehåller neuron)
var det nästan ingen skillnad jämfört med de friska. Man gjorde
också en undersökning av vita hjärnvävnaden som innehåller axon
med myelin och man fann liknande förhållande där. De med god
fysisk kondition hade mindre påverkan på den vita hjärnvävnaden.
En
tänkbar förklaring till detta säger Prakash att man har funnit att
tillväxtfaktorer för hjärnan ökar vid fysisk träning, dessa
tillväxtfaktorer skulle kunna förklara varför fysisk träning vid
MS bevarar den grå och vita hjärnvävnade. Prakash avser nu delta
i undersökningar där man ser om fysisk
träning
kan förbättra bevarandet av hjärnvävnad och kognitiv förmåga.
Här är en pilotstudie
som visar att träning vid MS bland annat förbättrar dels kondition
men också påverkar tröttheten.
Vad
som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar