Lite om tarmflora / undrar vad Sigmund säger om det här?

Avföringstransplantation forskning på Karolinska institutet, ett program i vetenskapsradion. Man forskar där på behandling av superinfektioner, dvs diarresjukdomar som kommer efter att den normala tarmfloran av bakterier slagits ut av antibiotika. Den forskning man gjort visar att sådan transplantation botar cirka 80 procent av fallen,


I ett tidigare program talas mer om tarmflora i andra sammanhang. Bl a om forskning av diabetes II och tarmflora, annat det forskas kring är tarmflora och övervikt.

 I den här artikeln finns forskning om att överväxt av bakterier från nedre delen av tarmkanalen hade spritt sig högre upp i tunntarmen i högre grad hos patienter med reumatisk sjukdom. Det finns en del forskning om vad tarmfloran kan ha för påverkan på immunsystemet. I program I ovan talas om hur viktigt det är för spädbarn att få en normal flora. Födsel via kejsarsnitt kan göra att det inte sker en normal kolonisering med bakterier i spädbarnetstarm av bakterier från mammans slida och avföring. Råttor el möss som inte har bakterier i tarm får påverkan på hjärnfunktionen. De blir bland annat mer oroliga och hyperaktiva,

 I den här artikeln finns en hel del teoretiserande kring hur tarmfloran kan påverka immunsystemet. Man skriver att ett ansenligt antal autoimmuna sjukdomar beror på ett ”haltande” förvärvat immunsystem. Sjukdomar som MS, T1D ( typ 1 diabetes) RA ökar snabbt och det antyder att det finns omgivningsfaktorer som förändrats och som reglerar det förvärvade immunsystemet. Vidade PSA (polysackarid A) från bakterien B fragilis kan förhindra utveckling av EAE (mus MS) eller bota densammma. Gav man PSA till djur via munnen minskade utvecklinga av lymfocyter typ Th17 och ökade antal T reg i centrala nervsystemet. Dessutom djur utan bakterier i tarm har minskat antal Th17 celler i mjälte, ryggmär och utvecklar inte RA (inflammation i leder ) eller EAE. Immunsvaren vid både RA och EAE stimuleras av Th17 och förhindras av T reg celler, något som antyder att effekterna av tarmbakterier på det förvärvade immunsystemet mycket väl kan sträcka sig bortom det lokala området tarmen till att påverka autoimmuna sjukdomar som kan synas inte alls ha med infektioner att göra.

 De här tankarna har spritt sig ganska långt upp bland forskare och MS läkare och diskuterades på Medscape nyligen i samband med att man gick igenom nyheter om MS. Professor Racke sa: Tarmen är vårt största immunorgan, där vi i en betydelse interagerar med den yttre världen. En massa forskning har tittat på vilka typer av bakterier som finns i tarmen och dess påverkan på cytokinsvaren. / signalsubstanser i immunsystemet. Vi kanske får en helt annan terapi för MS, en som ör baserad på mediciner som inte påverkar immunsystemet utan snarare ändrar floran i tarm så att den befodrar regultatorisk aktivitet ( T reg celler) och motverkar proinflammatorsik aktivitet. Mark Freedman: Så vad vi äter skulle kunna förebygga MS? Racke: Titta på de olika geografiska platserna med hög eller låg incidens av MS. Skillnaden mellan bakterier i tarmen i de olika befolkningarna är dramatisk. Detta kan bero på att folk i de olika regionerna äter dramatisk olika saker. I samma program från medscape visades bild från en poster på ACTRIM av forskning av Mowry. Det var en liten forskning men den visade MS patienter som behandlades med glatirameracetat( Copaxone) fick en annorlunda tarmflora samt att D vitamin ökade förekomsten av flera baktererier Enterobacteriaceae.-

Se också relaterade: Alla fetter är inte lika