kost

Jag har i flera år arbetat på en bok om att leva med kronisk sjukdom. Det är några personers levnadsberättelser bl a min egen. Det har visat sig svårt att få någon som förlägger en sådan bok- det finns inga läsare skriver förlagen. Ett annat problem är att vissa avsnitt har jag fastnat i. Jag tänkte jag skulle lägga ut ett sådant stycke på bloggen. Det handlar om hur jag  fick en högst påtaglig insikt om samband mellan kost och sjukdom:


2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?

Att inte tåla gluten är inte bara magbesvär längre utan fler andra åkommor som hud och neurologiska problem. Det är till och med så att glutenintolerans i bland kallas den stora imitatören¹ som kan yttra sig med många olika symtom. Det finns vissa likheter mellan celiaki och MS. Båda räknas till de autoimmuna sjukdomarna och bland annat används medicinen Tysabri vid båda sjukdomarna.

Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg² den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.

1John M Duggan Coeliac disease: the great imitator. MJA 2004; 180 (10): 524-526

2http://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html