Lite nytt relativt nytt om kost och MS

Von Geldern, Mowry skriver i en översikt december 2012 av kost och MS att små kliniska studier visar en liten reduktion i allvarlighet och längd av skov hos MS patienter som får PUFA tillskott, med vilket menas troligen omega -3. Beträffande gluten, mjölkprotein mm behövs fler studier skriver man,

2011 kom ett förslag till vägledning för kost vid MS baserat på vad olika molekyler har för kemisk effekt på cellerna och deras metabolism skriven av P Riccio, Bologna. Citerar:

Det är allmänt accepterat att nutrition är en av de möjliga omgivningsfaktorerna som är involverade i patogenesen av MS,, men dess roll som en komplementär behandling är och oklar och till stor del försummad. För närvarande är inte MS behandling associerat till någon diet troligen pga det är brist på information om effekterna av nutrition på sjukdomen. För att övervinna den misstro som användning av diet kontroll vid MS och för att uppmuntra nutrionell intervention i förloppet av sjukdomen är det nödvänding att utvärdera naturen hos och rollen för de bioaktiva molekylerna i dieten och var de verkar samt fastställa hur en dietkontroll kan påverka ämnesomsättningen i cellerna och öka välmåendet hos MS patienter,
Riccio har skrivit översikten för att ge en vägledning för nutrionsintervention vid MS genom utvärdering på molekylnivå av effekterna av dietmolekyler på de inflammatoriska processerna och autoimmuna processerna som är involverade i sjukdomen. De data som finns idag (2011) att hälsosamma diet molekyler har en pleiotrop roll (verkar på flera olika sätt) och kan ändra cellmetabolismen från anabolism till katabolism (från uppbyggande av vävnad till nedbrytande), de kan nedreglera inflammation, påverka och samspela med enzym, receptorer i cellkärnan och transkriptionsfaktorer. Kontrollen av dysbios (obalans i tarmfloran av bakterier) och kombinationen av lågkaloridiet med speciella vitaminer, spårämnen och olika ämnen som fiskolja och polyfenoler kan sakta ner progressionen av sjukdomen och förbättra välmåendet hos patienten.



2012 kom också en ny Cochranrapport om diet och MS. Här om Cochran från läkartidningen: Cochranesamarbetet startade 1993 i

Oxford. Det är en internationell organisation,vars syfte är att hjälpa läkare och andra behandlare, patienter, politiker

och övriga aktörer att fatta välunderbyggda beslut om interventioner i hälso-och sjukvården. Det gör vi framför allt genom att samla in randomiserade och kontrollerade studier (som vi handsöker i litteraturen), utföra metaanalyser utifrån dessa studier och uppdatera analyserna när det kommer fram nya studier. Cochranesamarbetet är uppkallat efter en brittisk epidemiolog, Archie Cochrane, som för många år sedan kritiserade professionen för att inte varje specialitet

sammanställde sådana uppdaterade sammanfattningar av alla tillgängliga randomiserade studier.

Jag har varit ganska kritisk till en del Cochranrapporter då jag tyckt man ibland fört samman rapporter som egentligen inte handlar om tillräckligt lika faktorer för att summera ihop och också för att man ibland haft alltför strikta kriterier och lämnat ute rapporter som i sig var snillrikt utförda, som exempel på det senare är att man i den aktuella rapporten utelämnar Swank studie som man beskriver som fall rapport, vilket man är en tvivelaktig beskrivning eftersom det rör sig om en prospektiv studie med 144 personer.Cochraninstitutionen är en välrenommerad institution och det kan vara intressant att se vad som finns i denna rapport om Kost och MS. Den är skriven av Mariangela Farinotti Fondazione I.R.C.C.S. Istituto Neurologico Carlo Besta, Neuroepidemiology Unit, Milano, Italy m fl.

Man har gått igenom många studier men finner att de data som finns är otillräckliga för att utvärdera den verkliga positiva effekten eller skadan av fleromättade fetter. Beträffande vitaminer, antioxidanter är det också otillräckligt. Mer komplicerade undersökningar har man inte tittat på som tillexempel de stora studierna om medelhavskost som finns beträffande neurodegenerativa sjukdomar. Man har tittat på progression under två år men fann ingen stor effekt däremot tycks det finnas en moderat effekt på antalet skov av tillskott av fleromättade fetter ( omega-3). Detta är egentligen en ganska stark skrivning för att vara en Cochranrapport. . Det finns en omsvängning här om hur man ser på kost och MS och det är i och för sig sensationellt. Forskarna avfärdar inte angreppspunkten kost och det är väl en del i hur man numera ser på kost och sjukdomar. Man har funnit starka samband mellan olika sjukdomar och vad man äter under de senaste decennierna.

Lite gammalt om kost:

Forskare vid Hormel institute och vid Mayokliniken har tittat på hur fettsyreprofilen i plasma ser ut hos personer med MS jämfört med personer utan MS och fann att MS patienterna hade signifikant färre fleromättade fettsyror än kontrollen och dessutom hade de omättada fettsyrorna i cellerna ersatts av mättade fettsyror. Detta innebar att smältpunkten påverkades så att smältpunkten höjdes med 6.5 grader i genomsnitt hos MS patienterna trots att de fleromättade fettsyrorna delvis ersattes med kortare mättade fettsyror som har lägre smältpunkter. Att detta har betydelse för den så kallade fluiditeten hos plasmamembranen förstår man lätt men vad har det för betydelse för sjukdomen och varför är det så? Är det så att plasmamembranen blir skörare om smältpunkten höjs; naturen själv tycks tro så eftersom den försöker att plantera in fler och kortare fettsyror. Det tycks finnas en brist på fleromättade fettsyror vid MS. Eftersom det är omega 3 som mest är kopplat till att inflammation dämpas ned kan det tyckas logiskt att öka intaget av detta genom helst kost eller genom tillskott.