Stress och stresshantering

lördag, maj 11, 2013

Alison Marwicks cykeltur från London till Bryssel

Alison Marwick  har skrivit följande brev till George Jelineks som publiceras på hans sajt. Eftersom historien påminner lite om mina erfarenheter i samband med att jag började med Jelineks program vill jag publicera hennes brev: (översättning av min sekreterare miss Google med viss hjälp av mig)
 

Mitt namn är Alison Marwick och jag har skovvis förlöpande multipel skleros. Helt enkelt, om jag inte hade hittat George Jelinek och hans "Overcoming MS-Övervinna MS" program skulle jag inte ha kunnat skriva det och jag verkligen inte kunde berätta det för diga. Jag skulle leva i skräck, i väntan på nästa MS episod och för mitt liv att vara över. Istället, skall  jag cykla från London till Bryssel (via Amsterdam) och jag skriver denna artikel för att berätta varför.Jag hade min första MS episod, medan bodde i London, i början av 2004, följde i början av 2005 av ett andra skov. Det första skovet rörde sig om yrsel och oförmåga att gå i en rak linje samt domningar och stickningar på ena sidan av ansiktet. Den andra förlamade den högra sidan av mitt ansikte och jag förlorade hörseln i mitt högra öra. Både episodegick över och även om inte formellt diagnostiseras, var multipel skleros "mycket troligt". Jag blev tillsagd att äta sunt och motionera och förhoppningsvis ingenting skulle hända på 5, 10 kanske 15 år.Jag köpte böcker om att äta sunt och vilken mat som är bra för hjärnan, immunsystemet och centrala nervsystemet. Jag slutade äta rött kött och mejeriprodukter, börjar äta mycket fisk, baljväxter, grönsaker och frukt. Efter ett år började jag träna och jag gick på ett gym. Allt var bra, men jag kunde inte  höra på mitt högra öra i bullrig miljö, jag hade inga permanenta skador från båda episoderna och  mitt liv gick vidare.Jag levde dock i  skräck. Jag flyttade tillbaka till min hemstad Edinburgh så att om jag hade enn ny episod jag skulle vara nära min familj. Jag köpte en lägenhet på första våningen så om jag hade problem med promenader jag kunde komma runt.Tiden gick och jag började bli lite lat. Jag började avvika från den sunda kostvanor. Så, i början av 2011 hade jag ett tredje skov. Jag fick optikusneurit - mitt vänstra öga hur såg mig som en smutsfläck över det och jag var färgblind. Detta resulterade i diagnosen av RRMS. Jag visste att det skulle bli resultatet och blev inte förvånad när jag fick höra. Vad jag blev förvånad över var hur jag fem dagar senare jag kollapsade. Vad jag hade försökt blunda för och nästan glömt hade hänt och mitt liv kändes som över. Dock var jag bra. Jag kunde gå, springa, cykla, göra ett heltidsjobb, resor - allt jag ville. Men jag kunde inte eftersom tänk om .... tänk om .... tänk om?Överallt jag  jag såg var bara jämmer och elände - hur att hantera smärta, hur man handskas med inkontinens, hur man berättar för familj, vilken rullstolen skulle bli bra. Jag kunde inte hitta något om människor som mig - symptomfri och hur man ska fortsätta med livet när du är bra med en tidsinställd bomb tickar i bakgrunden. Så småningom jag ringde MS Society hjälplinjen, brast i gråt och snyftade i ca 30 minuter. Om jag hade kunnat tala och uttrycka min rädsla, skulle jag ha frågat hur många andra människor var som mig och hur kan jag se till att jag kunde stanna på det sättet, men jag kunde inte. Den mycket vänlig gentleman på telefon övertalade mig att ge forumet på MS Society hemsida en chans - så ut ur desperation gjorde jag detta. Där fanns bland ett antal diskussioner, där någon skrivit  - "köp den här boken -" Overcoming MS "det kommer att förändra ditt liv". Övervinna MS? Övervinna. Det är en ny idé, tänkte jag. Övervinna? Övervinna? Jag skulle vilja prova det. Så jag hade en snabb titt på www.overcomingmultiplesclerosis.org och köpte boken på Amazon.Denna bok och hemsida har förändrat mitt liv. Kosten hade jag gått på för ett antal år efter min andra episod var liknande den i Jelineks program så det var väldigt klart för mig att min upphörande av att äta bra  fram till 2011 var direkt kopplat till mitt tredje skov. Mina D-vitaminnivåer var mycket låga och jag kunde inte hantera stress väl . Jag började följa dieten, motionerade mera, började ta vitamin D3 tillskott och  hantera min stress bättre.Vilken skillnad har det gjort i mitt liv? Jag går inte längre och bär på en tung sten. Hud och hår är i utmärkt skick. Mina D-vitaminnivåer är bra. Folk säger till mig hur bra jag ser ut. Men det handlar inte om snygg. Det är en positiva biverkningar. Men jag är i bättre form, friskare och lyckligare än jag någonsin har varit. Jag
blir fortfarande stressad på jobbet och är på väg att börja ett nytt jobb i London men jag känner tecken igen på stress och vad som trigger den och jag har börjat att meditera för att komma till rätta med detta också.Vad Overcoming MS ger mig? Med ett ord - hopp.Jag tror inte mitt liv är över längre. Jag tror inte att jag behöver leva i en lägenhet på bottenvåningen  ifall jag inte kan gå. Jag kan berätta för mina vänner, familj och nya arbetsgivare om vad som har hänt mig och hur jag hanterar det eftersom jag inte är rädd längre.Jag cyklar från London till Bryssel i augusti eftersom jag kan.Det kommer att bli svårt. Jag behöver göra en hel del träning, kommer utan tvekan att göra små utfall mot min pojkvän som jag gör det tillsammans  med, kommer att hata kullarna och kommer att önska att jag aldrig hade gått med på att det mer än en gång. Men varje mil, varje tramptag, varje känsla av värk och smärta kommer jag  att göra för  de pengar jag samlar ihop och om de kan ge en annan person hälften av vad jag har fått från detta program så kommer det att vara värt.

Alison samlar ihop pengar till för  Overcoming MS projektet. Det finns numera en organisation i England som arbetar enligt George Jelineks program Overcoming MS.
Här är Allison's hemsida


Redaktörens anmärkning: Hjälp Alison på väg genom att sprida ordet om hennes fundraising mål. Hon är nära henne mål, kolla in hennes välgörenhet sida här www.justgiving.com / Alison-MarwickHändelse: 3 Städer Cycle Challenge mellan 28/08/2013 och 01/09/2013

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar