Vad jag tycker mig ha förstått
senaste året är att beträffande fetter och då speciellt de
essentiella fettsyrorna och omega-3 så går det utmärkt att hämta
det från växtvärlden i varje fall utifrån de forskningsresultat
man har nu. Att man inte skulle få tillräckligt med proteiner,
tillräckligt med kalk och liknande om man inte äter kött eller
mjölkprodukter finns det inga som helst belägg från- tvärtom
frakturer och osteopeni är vanligare i länder där man intar mycket
mejeriprodukter, proteiner från växtvärlden tycks mindre behäftade
med sjukdomsrisker än proteiner från kött-
kanske har det med hur maten produceras?
Jag håller just nu på att läsa
Jonathan Safron Foers bok Äta djur - har nyligen läst ett avsnitt
om kycklingproduktion och kycklingfarm. Såg nu på Rapport om
djurrättsaktivisters rapporter från kalkonfarm i Skåne och läste
om det på
Aftonbladet och Kvällsposten.
Kycklingfarmer kom till av ett misstag.
Det var lantbrukarhustrun Celia Steele som på 20-talet av misstag
fick levererat 5000 kycklingar i stället för de femtio hon
beställt. Hon beslöt sig för att behålla dem och föda upp dem.
Det hela gick bra ekonomiskt och nästa år beställde hon fler. 10
år senare hade familjen Steele ett flertal farmer där de födde upp
kycklingar. Men det var bara början.
Jonathan Safran-Foer gjorde nattliga
besök på kycklingfarmer med en djurrättsaktivist. De besökte
bland annat en farm X med tjugo lador på rad. Dessa var cirka 14x150
meter och inrymde vardera 33000 kycklingar. Enligt den amerikanska
myndighet som anger riktlinjer hur mycket utrymme djur behöver rör
det sig om 7.4 kvadratdecimeter vilket betyder att det är något
större än ett A4 ark som ett vuxet djur skall förfoga över.
Hur ser det ut i Sverige? Utanför
Valskog
byggdes en kycklingfarm med cirka 8000 kvadratmeter 2011.
Dit levererades 125 000 kycklingar,
vilket blir cirka 6.5 kvadratdecimeter per kyckling. Nu kanske inte
detta är den korrekta siffran man kanske utnyttjar andra utrymmen
och liknande.
I Kävlinge
ville man utöka en kycklingfarm med 250 000 djur med ytterligare
115000 vilket orsakade protester från grannarna. Företaget
”producerar” 1 750 000 slaktkycklingar per år. Det självdör
cirka 50000 kycklingar varje år. Dessa förvaras i en container
innan ett annat företag tar omhand kadavren. Förvaringen av de döda
djuren skapar en outhärdlig stank enligt grannarna. Det finns alltså
stora ”kycklingfarmer” i Sverige även om förhållandena kanske
är något annorlunda jämfört med USA. Att 50 000 kycklingar
självdör per år på en anläggning talar också ett visst språk.
Slaktkycklingens utrymme i världen
är 7.4 kvadratdecimeter
Jonathan Safran-Foer beskriver
kycklingfarm X så här: 33000 rektanglar om 7.4 kvadratdecimeter med
en slaktkyckling per rektangel. Fönsterlösa väggar, tak.
Automatiska system med antibiotikaspetsad utfodring, vattning, värme
och ventilation. (Antibiotikaspetsad utfordring är inte tillåten i
Sverige eller EU men efter senaste tiden köttskandaler kanske man
inte skall vara helt säker på att fusk förekommer).
En mängd kycklingar dör och ännu
fler är sjuka.
Man vill ha en kyckling som växer så
fort som möjligt- och man prioriterar muskler och fett men inte
skelettet- med skelettdeformiteter som följd. Tre av fyra
kycklingar har missbildade ben och fötter och sannolikt plågas de
av smärtor och värk pga detta. Djur känner också smärta är ett
av Safran-Foes budskap och djur kan lida. Enligt Safran-Foer dör 1-4
procent av fåglarna en smärtsam död- något som knappast
förekommer utanför djurfabrikerna. Foer säger också att 5 procent
av slaktkycklingarna värden över dör pga att de får sjuklig
vätskeansamling i buken, ascites. (Ascites får människor på
grund av bland annat leversvikt, svält. De svältande barn man ser
med uppsvällda magar har ascites pga proteinbrist. ) På farmen i
Kävlinge dör 50 000 av 1 750 000 dvs 2.9 procent. En siffra som
ligger lägre än de amerikanska siffrorna.
Hur är kycklingarnas liv?
Första veckan är
det ljust hela tiden- kycklingarna äter mer då. Därefter släck
ljuset 4 timmar per dygn. Givetvis blir de tokiga skriver Safner.
Trängsel, smärta och aldrig ro. Senast 42 levnadsdagen slaktas de-
de är då ännu inte så mogna att de börjat slåss om sin plats i
hierarkin. Enligt författaren är 95 procent infekterade med E.coli
bakterie- en tarmbakterie och mellan 40-75 procent är infekterade
ute i handeln. 70-90 procent är infekterade med campylobacter. Som
alla vet är det viktigt att kycklingar är väl genomstekta.
Hur får den amerikanska broilern
sin smak?
De injiceras med
ett spad med saltlösning. Det sker i samband med att de avlivas.
Själva avlivningen skriver Safran-Foer går till så att de är
paralyserade av elektrifierat avkylande vattenbad- dock inte bedövade
vilket bland annat gör att de kräks och skiter. Och sedan med hjälp
av maskin skärs halsen av innan man åker ner i skållningsbadet. En
del har då avlivningen missat och de är fortfarande vid liv. Det
finns folk anställda som skall göra detta. Enligt National Chicken
Council avlivas 180 miljoner årligen på felaktigt sätt och
ungefär fyra miljoner kycklignar åker ner i skållningsbadet
levande och vid medvetande. Deras bajs och urin och var finns sedan i
bajssoppan som de doppas i. De eventuellt friska fåglarna infekteras
i det badet.Tidigare ansågs detta vara farliga smittämnen men nu
betraktas det enligt Safran-Foer som kosmetiska skavanker. I Europa
är den strömstyrka så stark så att den det skall avliva eller i
varje fall bedövade innan de töms på blod och skållas.
Man undrar varför
inte samma i USA. Är det principen-PIP- profit improvement programs
eller cost reduction- det vill säga man jag varje liten summa för
till slut blir detta miljoner med tanke på vilket stort antal i
detta fall kycklingar det gäller. Att inte bedöva eller avliva gör
kanske till sist att man sparar några miljoner och kan sälja
billigare kycklingar.
Vi har ökat vårt intag av
kyckling, kalkon, kött i mycket hög grad under 19- och 20-talen.
Köttprodukter till frukost, lunch och middag är ingen ovanlighet.
Om man minskade inköpen skulle säkert maten bli dyrare men så här
kan det inte fortsätta. Det här är koncentrationsläger för djur.
Så här skall våra fjäderfjän ha det:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar