- Får man tillräckligt med järn med vegetarisk mat?
- Vad stimulerar järnupptag? Vad minskar järnupptag?
- Järn och degenerativa sjuikdomar?
- Järn och MS.
Studie om metallen järn och MS
Läser på MS Research blog om en
studie järn
och MS. Järn kanhända bidrar till MS och till den så kallade
progressionen. I studien undersöktes en grupp med MS och en
kontrollgrupp; i kontrollgruppen och de med en kort sjukdomstid fanns
en ökad mängd järn i den vita materien ( läs myelin) däremot
hos de som hade längre tids sjukdom fanns en minskning av järn i
den vita materien som såg normal ut. Denna minskande järnmängd i
myelinet och oligodendrocyterna ( de celler som bildar myelin)
sammanföll med att man såg en ökning av enzym som var
järnexporterande (ferroxidaser) som gjorde att det samlades järn
extracellullärt ( mellan cellerna) och det fanns ett upptag i
macrofager och mikroglia. Dessa mikrogliaceller som innehöll ökat
järn föreföll vara i försämrad funktion. I utkanterna av MS
lesionerna och i centrum var järn inlagrat i astrocyter och i axon
( I en bisats kan jag rekommendera MS
Research blog- där kommer mycket forskning och man kommenterar
forskningen och sätter den in i ett sammanhang. Jag är inte överens
om allt man skriver men det har hög kvalitet)
Allmänt om järn i kroppen och
speciellt i nervsystemet.
Järn har viktiga funktioner i kroppen
och hjärnan och är den vanligaste metallen. Man bör också veta
att järnbrist är en mycket vanlig åkomma i tredje världen och
också hos kvinnor i fertil ålder.
Det tycks vara så att det finns
normalt i högre halter i hjärnan och speciellt vissa så kallade
cellkärnor ( centra för nervkroppar).
Gerlach med flera. I hjärnan finns det normalt i formen non
heme järn, dvs sådant järn som finns i växter. Järn är
troligen viktigt för hjärnans utveckling och funktion och tros ha
betydelse för minnet mm. (Gerlach m fl). Vad jag får fram så är även järnet i MS lesionerna non-heme järn, Detta stöder ju även den aktuella undersökningen där vid kronisk MS lesionerna har ökad upplagring av järn, och samtidigt är i normal vävnad mindre järn än normalt- kanske talande för att järnet flyttats ( ökning av järnexporterande enzym). Om järnet i lesionerna skulle komma direkt från blod borde det innehålla mer hem-järn, vilket finns i hemoglobinet. Det järninnehåll som man tycks ha funnit i kroniska MS lesioner stöder inte att det kommit från blod till exempel vid CCSVI.
Kan järn skada i kroppen och
hjärnan?
Det finns en del studier som tyder på
att störd hjärnmetabolism kan medverka till vissa degenerativa
sjukdomar i hjärnan.Vid flera degenerativa hjärnsjukdomar finns en
ökad uppladdning i hjärnan, ex. vis vid Alzheimer sjukdom,
Parkinsons sjukdom och MS. Källa.
En tänkbar möjlighet är att vid sjukdomar dör celler i hjärnan (gliaceller, macrofager mm) och
frisläpper järn. Då kan järnet sedan verka som en fri radikal och
genom så kallad oxidativ
stress (artikel på svenska om oxidativ stress och sjukdomar)
påverka och skada cellmembran.
Alla celler och deras innehåll kan
skadas av oxidativ stress ävenså våra arvsanlag.
Även om man har för höga
järndepåer i kroppen eller ett sjukligt ökat upptag som gör
att man får mer järn än som kan bindas i vävnaderna och lagras i
cellerna ger detta upphov
till oxidativ stress som kan leda till cellskada och
vävnadskada.
I sin bok Powerfood
for the Brain- skriver Neil Barnard om järn och risken att få
för mycket järn, som han tror kan öka risken för Alzheimer. Han
skriver om skillnaden mellan att äta järn från kött- så kallat
hemjärn och järn från växtvärlden. Han skriver att med järn
från kött finns risken att man tar upp för mycket järn däremot
med non hemjärn är det så att man inte tar upp mer järn än man
behöver. Jag har försökt faktakontrollera vad han skriver.
Jag får fram lite olika uppgifter om
var man får mest järn ifrån beroende på vem som skriver. Är det
motståndare till vegetarisk kost så kan man se att man får järn
från djur ( hem järn) till 70 procent men flera forskare
skriver att motsatsen gäller och att så hög procent som 80-90
procent kommer från växtvärlden oberoende vilken diet man äter.
Det tycks i varje fall vara så att
veganer och vegetarianer har inte mer blodbrist pga grund av
järnbrist än köttätare.
incidence
of iron-deficiency anemia among vegetarians is similar to that of
nonvegetarians (
12,29).
Although vegetarian adults have lower iron stores than
nonvegetarians, their se-
rum
ferritin levels are usually within the normal range ./Position of
the American Dietetic Association (ada):Vegetarian
Diets.
ada
är världens största
organisation av diet och kostexperter.
Gold
Coast Diet
Inom
parentes: (Jag råkade läsa lite om MS och diet där. Man
recenserade en bok
the Goldcoast Diet där som handlade om MS diet, Swankinspirerad men
i nyare tappning. Man sa i recensionen att kosten var nyttig men man
var rädd för att det var för lite kalcium eftersom man inte
rekommenderade mjölkmat tre gånger om dagen, trots att man skriver
att man i områden där man inte har mjölkmat inte har mer
calciumbrist än i exempelvis USA. Walter Willett säger denna
rekommendation av mycket mejerimat beror på att man fallit undan för
den mäktiga mejeriindustrin. Det finns inga hållpunkter i
forskningen att icke mjölkdrickare har mer osteoporos. Så trots
att ADA är den största organisationen avseende diet så kanske man
inte ska svälja allt vad de säger. ADA liksom många andra
inklusive oss själva är utsatta för påtryckningar från olika
matproducenter. Men ADA tycks i alla fall anse att vegetarianer inte
är mer anemiska än köttätarna. )
Däremot kanske inte järndepåerna
hos vegetarianerna är lika stora. Det tycks också vara så att
blodvärdet är lägre hos veganer och vegetarianer än köttätare
men däremot är alltså inte järnbristanemi (anemi=blodbrist)
vanligare. Barnard skriver också att ett blodvärde Hb värde kring
135 är det optimala. Och i själva verket är det så att blodets
viskositet är bäst vid 100 men då har man blodbrist, ( viskositet-
förmåga att flyta- en sämre viskositet skulle kunna öka risken
för proppbildning mm.) Det är alltså inte bäst att ha höga
blodvärden. Alltför höga värden kan vara tecken på sjukdom och
man försöker minska blodvärdet bl a för att minska riskerna för
stroke mm.
Åter till järninlagringar i hjärnan.
Har det någon betydelse för utveckling av MS och framförallt kan
detta påverkas av kost. Det kan ju vara så att de förändringar
man sett i hjärnan avseende järn är en följd av sjukdomen,
inflammationen och att det inte alls har något samband med vilka
järndepåer man har. Studier visar att både för lågt hb värde
och för höga värden är riskfaktorer för att utveckla Alzheimers
sjukdom, vilket kanske ger en antydan om att järndepåernas roll har
en betydelse i varje fall för Alzheimers sjukdom. Jag lyckas dock
inte finna något speciellt om MS och hb värden, däremot fann man
tecken på förhöjd järnomsättning hos patienter med kronisk och
aktiv sjukdom i
denna studie.
Dessutom har man då den generella
processen med oxidativ stress och att järnet kan agera som fri
radikal så klart tänkbart är det att en skada kan ske.
Järnbrist är ju väl känt och många
kvinnor i barnafödande ålder ligger lågt beträffande järn. Men
för höga järnnivåer kan alltså vara hälsorisk. Det har varit
aktuellt senaste åren i samband med studier av konsumtion av rött
kött där man funnit en potentiell risk för ökad cancer i
tjocktarm och hjärtsjukdom. Flera
vägar diskuteras om hur detta skulle kunna ske vid för höga
järnnivåer. Inflammation, lipidperoxidation mm. Cirka 70-80
procent av alla tjocktarmscancrar tros kopplade till diet. Det
finns också forskning som tyder på att det skadliga i rött kött
kan vara l-carnitin.
Vad skall man då dra för slutsatser
av detta? Vet inte riktigt. Något som vore viktigt att ta reda på
är om det verkligen fungerar så att nonhemjärn är självreglerande
medan hemjärn lagras upp oberoende av om man har lite eller mycket
järn. En antydan om att det är så är att hemjärn lagras ” vid
sidan av” nonhemjärn.
Vissa ämnen stimulerar upptaget av
järn och andra hämmar det.
- Fytinsyra minskar upptag av järn, zink och andra metaller.
Fytinsyra som finns i nötter,
spannmål, baljväxter hämmar upptaget av metaller. Det har därför
uppmärksammats en risk att vegetarianer skulle löpa ökad risk för
brist på bl a järn och zink. Emellertid tycks det enl Hunt
2003 vara så att vegetarianer i de utvecklade länderna äter en
så bred och näringsrik kost att detta inte sker. Däremot kan man
se brist på dessa ämnen i de sk utvecklingsländerna där kosten
kan vara mer ensidig.
Fytinsyra finns i skalet på bl annat
spannmål och ingår i växtens skydd mot ”inkräktare” och
skadegörare. Det är också så att fytinsyra kan vara positivt för
människan. Det tros verka som en antioxidant-
det tros också ha en anticancer
påverkan, möjligen kan det ha påverkan
på kolesterolvärdet och det tycks också vara så att det kan
medverka till att kapa
blodsockertopparna om man intagit sådant som höjer blodsockret
snabbt-sk snabba kolhydrater i varje fall minskar det
blodsockertopparna hos möss som har diabetes.
Jag drar slutsatsen att man inte skall
undvika fytiner, då undviker man också fibrer med deras positiva
verkningar. Kanske bör man äta en måltid där man ligger lågt med
fytinsyra.
- C-vitamin däremot stimulerar järnupptaget. Speciellt är det järnet från växtvärlden som tas upp lättare med C-vitamin medan däremot det inte stimulerar köttjärnet -hem järnet. Just nu är det säsong för röda vinbär som innehåller mycket vitamin C.
- Te men också kaffe innehåller polyfenoler som hämmar uppintaget av järn. Att dricka kaffe på maten bör man kanske undvika.
¨
Vad lär man sig av det här? Man får
tillräckligt med järn även med vegetarisk kost om den är
allsidig.
Det finns ingen anledning att äta järn
om man äter en allsidig och om man inte har järnbrist till
exempel på grund av menstruationer.
Nå, hur är det med sambanden
järnupptag, typ av järn och järnbrist el överskott.
På en sjundedagsadventist sida läser
jag följande :”People with iron deficiency anemia absorb iron
very efficiently, but the effect on the two different types of iron
is quite different. When people become iron deficient, their
absorption of heme iron may increase twofold, but absorption of
non-heme iron can increase 10-fold.”dvs
om man har brist så ökar absortionen av hemjärn dubbelt men
beträffande hemjärnet 10faldigt. Jag hittar emellertid ingen källa.
Emellertid
är det så att hem järn tas upp intakt medan non hem järn
tillgänglighet till stor del beror på de olika komponenterna i mat.
Det finns en
variabilitet i hur upptaget av järn från växter är- den
delen av tesen att järn från växtvärlden anpassas i sitt upptag
efter hur mycket järn det finns tycks stämma men om det fungerar så
har jag inte fått fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar