I stället för fekal transplantation

Old friends hypothesis

Gamla vänner (old friends) hypotesen är samma hypotes som hygienhypotesen, dvs att det har skett en förändring av den flora av bakterier som finns i vår omgivning och i oss själva. Orsaken till att man vill byta namn är, att hypotesen tolkats som att om man får gå i genom olika sjukdomar typ barnsjukdomar och så mognar immunsystemet och ställer till mindre problem i form av allergi och liknande, men det är inte vad det handlar om. Det gäller inte hygienen i det nutida västerländska samhället- utvecklingen av kroniska sjukdomar började tidigare än så. I England noterade man under 1800-talet att stadsbor tycktes ha ökad förekomst av höfeber än bondebefolkningen och betydligt senare såg man i Israel att antalet fall av MS var relaterat till den sanitära nivån. På ovanstående länk skriver jag i förbigående om Sardinien, utrotandet av malaria och ökning av MS sjuka. Det handlade mera om att de mikrober som vi omges av har bytts ut.

Gamla vänner syftar på att när vi utvecklades till människor fick vi med oss bakterier och mikroorganismer från våra ”förfäder” och från den omgivning vi utvecklades i. Dessa bakterier ”lärde” vi oss att leva i samspel med och tolerera. De fanns bland annat i tarmarna. Immunsystemet lärde sig att tolerera bakterierna och inte bara det. Bakterierna i exempelvis tarmen kunde vara till nytta och hjälpa oss att ta upp näringsämnen. Ett exempel på detta är att de som äter vegetarisk mat i Indien har en tarmflora med bakterier som gör att vi kan bilda B12. Det har också visat sig att fibrer är mycket viktiga för dessa bakterier. Fibrer bryts ned av bakterierna i tarmen och bildar korta mättade fettsyror. Två gånger i mänsklighetens utveckling har det skett en förändring för de gamla vännerna i tarmen. Första gången var då människan blev lantbrukare, men den utvecklingen klarade vi relativt bra. Djuren och deras mikrober följde med och vi kom att utsättas för ganska liknande bakterier som i samlare, jakt och fiskelivet, i nomadlivet.

Andra växlingen skedde då flertalet av oss kom att bo i städer. Det bytet kanske inte var lika lyckosamt för tarmfloran.

Om tarmens bakterier

Varje människa är värd för 100 trillioner (100 000 000 000 000 000) bakterier som tillsammans kallas mikrobiota. Majoriteten av dessa finns i tarmkanalen.

De senaste uppskattningarna av antal gener i den sk mikrobiotan är 8 miljoner gener dvs 300 gånger så mycket gener som finns i hela det mänskliga genomet.

Tarmkanalen och dess bakterier har viktiga funktioner

De mikroorganismer som finns i tarmkanalen kan ändra genutrycket, dvs vilka proteiner som bildas i tarmslemhinnan- exempelvis enzymer- och ytterst påverka mag-tarmkanalens funktioner. Studier har visat att det omfattar immunförsvar, upptag i tarmen, energiomsättning och den barriärfunktion som finns i tarmen. Man kan dela upp tarmkanalen i tunntarm och tjocktarm. I övre delen av tunntarmen (duodenum och jejunum) närmast magsäck är upptaget av näringsämnen en viktig funktion, nedre delen av tunntarmen som kallas ileum är immunologiskt aktiv och där finns bland annat blindtarmen. Slutligen kommer tjocktarmen där bland annat bildning av korta fettsyrekedjor bildas i jäsningsprocesser och där sker också återupptaget av vatten.

Olika beståndsdelar i födan som vitaminer, aminosyror eller fibrer kan i tarmen omvandlas till andra ämnen av tarmens bakterier. Exempel på detta är kortkedjade fettsyror som kommer från komplexa kolhydrater som inte kan upptas i tarmen (fibrer) genom jäsningsprocesser. Dessa kortkedjade fettsyror är viktiga i olika biologiska processer och förser bland annat tjocktarmens slemhinneceller med energi och gör att de kan fungera. Histamin, serotonin, och gammasmörsyra (GABA) är andra exempel på ämnen som produceras med hjälp av tarmbakterier. Jäsning av sådana kolhydrater gör också att de nyttiga mikroberna trivs i mag-tarmkanalen. Diet kan förändra mikrobiotan. Man gav försökspersoner en västerländsk diet med mycket fett och kunde efter en månad se att halten av endotoxiner ( som kommer från bakterier) i blodet ökade med 70 procent tydande på någon form av inflammation medan en diet restriktiv på fett mm gav en minskning. Även med dietförändringar med enkla sockerarter har man sett liknande förändringar.

Mikrobiotans komposition kan ändras på olika sätt bland annat genom probiotika, diet. Med hjälp av denna länk kan man se påverkan på tarmfunktionen av probiotika.

När den goda tarmfloran skadas ökar risken för kronisk inflammation

När den goda tarmfloran, den hälsosamma cellfloran skadas och tarmfunktionen som följd störs kallas detta dysbios. Sådan dysbios kan kopplas samman med låggradiga inflammationer, kroniska inflammationer, exempelvis metaboliskt syndrom, IBD. Som jag skrev ovan tror man att det skett två omgångar av viktiga förändringar av tarmfloran. Den senaste förändringen började med att flertalet flyttade till stadsmiljöer, med färre djur men också med mer sterila miljöer. Markens kletiga lera på vårarna ersattes med asfalt och det skedde en hel rad andra förändringar som ytterligare ledde till att mikrobiotan fick en annan sammansättning, en sammansättning där nyttiga gamla vänner bland bakterierna ersattes med nya bakterier som inte var lika godartade. Till dessa förändringar hör också antibiotika som slår ut tarmbakterier och det kommer ersättning med nya som inte alls är bra och som kan ge superinfektioner med diarreer och andra symtom. Dessutom kan enligt ovannämnda studier diet med mycket fett, socker också leda till att tarmfloran förändras på ett sätt ogynnsamt för bl annat immunsystemet. Tillsammans med andra saker som påverkar exempelvis hälsan exempelvis D-vitaminbrist, att man kommer i kontakt med virus senare än vad man gjort förr och flera olika saker kan man drabbas av kroniska inflammationer av typ MS. Sådana är tankarna bakom Old Friends hypotesen. Hur det egentligen ligger till, var det kommer att landa vet man inte men det här är het forskning.

Ett probiotikaförsök

Jag kan nog säga att jag har en del tarmproblematik. Ungefär 30-40 av alla med MS har det. Jag har trott mig komma på förättringar flera gånger bl annat med blåbärsoppa på morgon- ja visst det hjälper, men inte helt. När jag fick celiakidiagnos och uteslöt gluten blev det något bättre- en period, men av och till har det varit riktigt besvärligt.

Jag har nyligen läst om dels probiotika och skrev om det. Dessutom har jag skrivit om fekal transplantation. Egentligen är detta behandlingar som är just baserade på teorier som Old Friends Hypothesis även om det inte kallades så i begynnelsen. Det är 100 år sedan man kopplade ihop yoghurt och friska åldringar. Forskaren Elie Metchnikoff fick 1908 Nobelpriset i litteratur och han kallas ibland probiotikas fader.

Jag har nu i en månad försökt med ett lite mer potent probiotikum som innehåller 24 biljoner bakterier per dos. Enligt denna artikel i läkartidningen bör det åtminstone vara 10 miljarder / dos för att uppnå effekt. Dessutom var de bakterierna av de typer som enligt den undersökning av probiotikabakterier jag skrev om tidigare hade en visad effekt.

Resultat

Om man har en skala där 0 besvär är perfekt och 10 närmast maximalt så försöker jag beskriva det med denna skala. Det finns en viss effekt, men jag anar att det kan vara placeboeffekt. Jag skall nu ta probiotika varannan dag och skall följa upp om det finns någon bestående effekt.