Stress och stresshantering

onsdag, maj 31, 2023

Om tarmflora- mikrobiota. Inlägget skapat med hjälp av AI -robot.


 Magtarmkanalen innehåller en mängd bakterier och andra mikroorganismer som under de senaste decennierna har tilldragit sig allt större intresse från forskare. I USA finns ett något som kallas The Human Microbiome project och inom EU finns något liknande.  Tarmfloran kallas ofta mikrobiom och den ser olika ut från individ till individ. I forskningssyfte kan man dela upp tarmfloran i olika klasser, enterotyper. En klass kallas Bact 2, som har färre antal bakterier och bland annat saknas antiinflammatoriska bakterier som Faecalibacterium, som bl a stärker immunförsvaret. Denna bakterie har visat sig vanligare hos bakterier med inflammatorisk tarmsjukdom, MS och depression.  

I en studie utförd av14 forskargrupper från Europa har man funnit att statiner, de välkända och blodfettssänkande medicinerna påverkar, förbättrar tarmfloran på det sättet att enterotypen Bact 2 minskar och tarmfloran förbättras.  

För de som minns detta har statiner varit aktuella åtminstone i två omgångar som behandling vid MS. Dels omkring 2003 då en undersökning visade att det blev färre förändringar i hjärnan med behandling med statiner. Det ledde till att en del fick statiner då som MS behandling. Själv tog jag det och eftersom jag efter 14 dagar fick tillbaka full rörlighet i hö arm har jag fortsatt med det (Jag hade då haft rätt stor nedsatt rörlighet i armen i 17 månader). Senare blev statiner aktuellt igen då det visade sig i en undersökning ( ej fas III) att progressionen minskade med statiner. Man följde inte upp det troligen för att statiner är gamla medel där det inte finns stor möjlighet att tjäna pengar. 

Här finns emellertid en möjlig verkningsmekanism. Intressant. 

 

söndag, maj 28, 2023

Kan mat skapa inflammation? Här är referat av två studier som säger detta

I A pro-inflammatory diet in people with multiple sclerosis is associated with an increased rate of relapse and increased FLAIR lesion volume on MRI in early multiple sclerosis: A prospective cohort study 


 Vanligtvis gör man undersökningar om kost är bra för något till exempel för MS MInskar det antalet skov, hur handikappad man blir etcetera. Det har varit ett omtvistat fält men nu verkar det svänga. I ovanstående undersökningar har man vänt på metodiken


 I första studien. Undersöktes huruvida proinflammatorisk kost negativt påverkar utvecklingen vid MS, Så kallad proinflammatorisk kost innehåller födoämnen som man funnit ökar risken för inflammation och kan orsaka kroniska sjukdomar, I denna studie fann man att proinflammatorisk kost tycktes öka risken för att få skov och också riska en ökning av ansamlingen av MS lesioner (skador ) i hjärnan.

 Lite om undersökningen Man följde 223 patienter (med relativ nylig diagnos MS eller med en första myelinskada utan tecken på lesion från tidigare) Man undersökte dels i begynnelsen vid baseline) samt efter fem och 10 år. Vid 10 år analyserade man bara dem som utvecklat MS. Vid slutpunkten hade man data avseende magnetkamera hos 154 individer och data avseende kost för184 individer. 

 Utifrån kostdata räknade man ut olika index för individerna. De som var i den fjärdedel som ätit och intagit proinflammatorisk kost mest hade 2.24 gånger ökad risk för skov jämfört med den fjärdedel som ätit minst med så kallad proinflammatorisk kost. 

 Det finns således misstankar om att så kallad inflammationsskapande kost försämrar utvecklingen av MS. Till inflammationsskapande kost räknades i denna undersökning bl a mättade fetter, total mängd fett transfett, totalmängd fett,, kolesterol. Man bedömde även energiintag i exempelvis kolhydrater och proteiner 


 Undersökningen II är vad man kallar umbrella study (paraplystudie) Det innebär att man slagit ihop ett antal översiktsartiklar och gör en sammanfattande analys av vad de kommit fram till. Sådana översikter är i sin tur gjorda på ett antal studier där man försökt få fram vad man tycker är undersökningar med god kvalitet och som täcker det ämne man vill studera .Det finns fällor i sådana studier- det hela hänger på hur väl man har gjort urvalen. I vissa fall har det blivit en del fel i vad man valt.

 Undersökning nummer två knyter samman proinflammatorisk kost med inte mindre än 27 kroniska sjukdomar.Man drar också slutsatsen att genom att äta mindre av inflammationskapande kost kan undgå sådan kronisk sjukdom. I denna studie gick man igenom femton översikter ( metastudier) och genom detta täcktes fyra miljoner personer som deltog i studierna och var hälsoutkomst man studerade. Man fann starka bevis för länk mellan proinflammatorisk kost och hjärtattacker, förtida död och en del cancertyper som tjocktarms-, bukspotts-,lung-,och munhålecancer. Depression kunde också kopplas till inflammationsskapande diet. 

 Man kan inte säga att något av detta är orsak till sjukdomarna i fråga men att proinflammatorisk kost är länkat till utvecklingen av kroniska sjukdomar. Sammanlagt fann man en länk till 27 olika kroniska sjukdomar.

 Man skriver också att det inte finns någon magisk mat som kan fixa denna typ av hälsoproblematik utan man bör satsa på en bred allmän översyn av vad man äter.