Mina egna provlem med känslig mage

Under en stor del av mitt liv hade jag ganska måttliga besvär från magen med bland annat mycket gaser och ganska varierande avföring. Vissa saker lärde jag mig att det fungerade inte. Jag älskade bananer men så småningom insåg jag att det tålde jag inte alls. Kunde möjligen äta en halv banan per månad utan att få besvär. Mina besvär var så begränsade att jag aldrig lade ner något arbete med att komma underfund med vad det berodde på

Det var egentligen först sedan jag blev sjuk i multipel skleros som det blev mer aktuellt att titta på kost.En svår klåda ( olidlig först) och utbredda nässelutslag visade sig  bero på biverkan av MS medicineringen. Först var det av beta-interferon och fick då byta till Copaxone. Efter någon månad med den kände jag mig faktiskt betydligt bättre men då fick jag hudbesvär av lite annan typ och klåda plus att det också blev en svag feberreaktion. Bort med Copaxone också, Nu fanns det inget att använda mot MS i medicinväg. 

Jag blev bättre men inte bra och det kunde tidvis fortvarande vara ordentliga hudbesvär men också svag feberreaktion i form av frossa som kom varje dag. Hudbesvären klingade av efter ett halvår men frossan och klådan kom varje eftermiddag. Testning gav ingen lösning på problemet.

Funderingarna var många. Kunde vara något som jag inte tålde förutom medicinen? Provade att byta till andra tvättmedel och tvålar  men fick inga napp där. Hade funderingar kring maten och läste om olika sätt att ta sig an den frågan. En sak talade för det kunde vara mat, nämligen att det nu var bra på morgonen  innan jag ätit men på eftermiddagen började eländet. 

Stenåldersmat eller paleolitisk kost var ett alternativ. Det skulle innebära utslutning av all mat som inte tillhörde stenåldersdiet. Nu skulle all mat som producerades från jordbruk däribland mjölmat och bröd uteslutas. Och voila! Redan nästa dag -- inga besvär. Men jag ville inte tro det för jag älskade gott bröd och följande dag så åt jag av brödet igen. På eftermiddagen kom besvären igen. Då hade jag glömt att jag ätit av det goda brödet på morgonen. Jag tänkte att det här med stenåldersdiet är bara trams men så kom jag på- jag hade ju faktiskt ätit bröd. Nu blev det slut med mjölmat och bröd och jag blev av med min klåda och mina besvär. Det var en välsignelse. Jag tog ett prov avseende gluten  efter någon månad. Det gav emellertid inget utslag och  skulle inte heller göra det om man inte åt gluten. Således vet jag inte än i dag om det är glutenkänslighet eller om det möjligen är en veteallergi jag har. Jag vill inte prova äta gluten igen för att kunna testas- det var helt enkelt så befriande att slippa mina besvär att jag inte ville känna dem igen.

Så nu var det frid och fröjd. Mina vanliga problem med magen fortsatte emellertid och speciellt att jag inte hade jag någon medicin mot MS kändes ganska oroande. Jag läste någonstans att man hade provat med olika dieter mot MS. Några hade blivit botade till bra av olika förändringar i kost och annat.  Jag kände inte så mycket för det. Det betraktades som ganska oseriöst och också som sätt att tjäna pengar på sjuka. På sajter på nätet där man hade stor erfarenhet av MS  kom ibland frågor om kost och då blev ofta svaret att detta var väl undersökt och det hade inte visat sig ha någon som helst effekt.  

Någon försökte skriva på en sajt på nätet som drevs av personer som hade MS att han eller hon hade fått god effekt av att förändra kosten. Denne blev dock i det närmaste utmobbad och förbjöds  skriva om detta. Kost och MS var ett mycket inflammerat ämne.  Jag tror det var via  den personen jag kom i kontakt med boken Taking Control of Multiple Sclerosis av den australiska professorn i akutmedicin George Jelinek. Denne hade själv nyligen fått MS. Han var en resolut person och läste allt han fick tag i av medicinsk forskning och  seriösa arbeten  avseende MS. Det var genomgång av ämnen i boken avseende MS. Det handlade om kost, psykologi, solljus  och d-vitamin och även melatonin samt mycket mer. Jag fann att han var verkligen grundlig, seriös och kunnig och hade dessutom en enorm kapacitet. Jelinek talade speciellt om undersökningar av enäggstvillingar talade för att endast 25 procent var ärftligt betingat vilket betydde att 3/4 var på något sätt miljöbetingat,

Jag började med den diet som Jelinek rekommenderade i sin bok. Dessa kostrekommendationer var inspirerade av en amerikansk neurolog Swank som forskat om MS hela sitt vuxna liv. Swank var född 1909 och dog nästan 100 år gammal. Han påbörjade en studie i slutet av 40-talet och följde patienterna som skulle äta hans diet i 35 år. Hälften av deltagarna klarade av att följa dieten och klarade sig mycket bra. Cirka ett skov vart 19 år medan de som ej lyckades hade mycket sämre utveckling, Studien publicerades av Lancet men avfärdades för gammal upplägg av kritiker. Nu anses den dieten och studien vara en viktig del av kunskapen om MS, Kärnpunkten i Swanks och Jelineka matråd var att försöka dra ner på framför allt mättade fetter. Man skulle försöka att hålla sig under 20 g mättade fetter per dag.  Jag började med detta och jag var dessutom så imponerad av detta att jag grovöversatte boken till svenska och hörde mig för om förlag var intresserade och kontaktade också några av firmorna som sålde mediciner mot MS var intresserade. Från experter mot MS fick jag kalla handen.  Det ansågs vara alternativ terapi som man ej befattade sig med. Det är alltså helt olika mot nu tjugo år senare då forskning om kost kommit fram till att det är en viktig del av behandlingen av MS. Man har idag en bredare bild av vilka insatser som behövs.

Successivt blev jag avsevärt bättre och kunde röra mig mer obehindrat. Så småningom skärpte emellertid George sin diet och rekommendera att man skulle sluta helt med allt animalt med undantag av fet fisk.  Jag blev nu tvungen att inta alternativ för kyckling och kalkon.  Med denna kost gjorde min mage  totalt uppror och jag förstod att detta kunde inte fortgå Jag kom nu underfund med att det var en hel del från den vegetariska världen som jag inte tålde och då återgick jag till Jelineks initiala rekommendationer.

 Nu var mina besvär klart hanterbara och bra om jag inte råkade få i mig något jag inte tålde. Jag hade ingen klar bild av vad det var, men när jag läste om FODMAP  och effekter av sådan mat hos en del personer blev jag nyfiken. Jag började med diet  utan FODMAP. Jag blev nu i stort sett bra. Det hände ibland att jag ätit något som jag trodde  skulle gå men till min förvåning inte gjorde det.  Då läste jag- jovisst det var FODMAP.

För något år sedan började jag också att anpassa mig till den biologiska klockan- den cirkadiska dygnsrytmen. För min del blev det så att jag började äta under en begränsad tid under dygnet för att ge tid åt tarm att hinna reparera sig och byta ut trasiga celler med mera. Det i kombination med FODMAP gjorde mig besvärsfri. Om jag nu är så bra-- varför funderar jag på att ändra dieten. Återkommer nog till det.

IBS- FODMAP och 30 födoämnen från växtvärlden

När jag läste om detta med 30 (Du vet vad jag syftar på) tänkte jag omedelbart att det kommer att bli svårt, speciellt som jag håller en diet baserad på FOD MAP. Denna kost används ibland om man får försämrad mage om man äter en speciell sorts mat, framför allt IBS, lättkänsliǵ mage med störningar typ mycket gaser, oregelbundenhet både beträffande avföringens konsistens och hur ofta man  bajsar, smärtor med mera. 

FOD MAP står för fermenterbara oligo-di-mono sackarider plus  polyoler. Detta är jäsbara sockerarter som finns i en mängd födor från växtvärlden. Jäsningen föranleder problem med absorṕtionen av dessa sockerarter med ökad vätske-och gasbildning. Detta kan medföra stora besvär avseende magfunktionen inte minst socialt.  Varför en del människor får dessa problem är inte klarlagt men utan tvivel har uteslutning av FODMAP hjälpt många- inte minst mig själv.  

När man börjar med dieten så tar man bort i stort sett  allt som finns på upprättade listor över vad som innehåller dessa jäsbara sockerarter. Sådana finns tillgängliga på mängder av ställen på nätet. Man kan söka på FODMAP diet. Listorna är långa på vad som är FODMAP och  det gäller sedan att hålla sig borta från dessa tills man känner sig bra. 

Därefter försöker man långsamt återföra ämnen  ett efter ett. Man kan där använda samma listor eftersom olika frukter, grönsaker, bär kan innehålla olika mycket och man kan ha olika känslighet utifrån detta.  För mig var det faktiskt ganska mycket jag måste fortsätta att undvika. Det är mycket enkelt att hitta sådana listor.  Här är en lista på svenska. Jag rekommenderar att man tar kontakt med dietist för att få hjälp om man har sådana besvär. 

Funderingar bakom vad som ligger bakom varför vissa dessa problem är dåligt förstått. I en svensk undersökning  nämner man följande faktorer; hur tarmens mikrobiota är sammansatt, barriären i tarmen mellan bakterier och slemhinna, vad man har för celler i slemhinnan och tarm som producerar olika ämnen som hormoner med mera, låggradig inflammation samt förbindelsevägen mellan hjärna och tarm ( the gut -brain axis). När man läst en del om detta är det lätt att undra om det inte är olika sidor och ord för samma skeende. 

Det kommer att ta en hel del grunnande innan jag klarar  att äta 30 ämnen från växtvärlden.

Med hjälp av chokladmuffins skall jag nog klara av att äta mat från 30 olika växter per vecka

Att äta  30 födoämnen från olika växter rekommenderas ofta för hälsan nu för för tiden. Forskningen om detta härrör i mycket från studierna om bakterierna i tarmen och speciellt tjocktarmen, den så kallade tarmmikrobiotan. Det har från att under första häften av 1900-talet i stort sett funnits noll intresse av denna forskning skett en kraftig  tillväxt av antal studier. 1976 kom första moderna studien och sedan ökade det långsamt så att omkring 2015 kom cirka 15 studier och 2021 fanns bortåt 1600.

 Om jag fattat det rätt startade forskare i San Diego ett intressant forskningsupplägg The American Gut project, där var och en kunde bli sin egen forskare genom att skicka in sitt eget avföringsprov och samtidigt beskriva  sin vanor avseende intag av föda.I maj 2018  kom detta projekts första studie och då hade cirka 11000 engagerade deltagare skickat in 15000 avföringsprover från USA men också från Storbritannien och Australien .

 I denna stora undersökning upptäcktes att omkring trettio olika födoämnen från växtvärlden medför förbättrad hälsa för individen jämfört med bara tio. 

Man har i många år rekommenderat att man skall äta en viss mängd  fibrer men nu fann man att intaget av många olika typer av fibrer  var viktigare än just speciellt mängden.

Antibiotika intag påverkade tarmfloran så att variabiliteten minskade.
Även om man inte tagit antibiotika fann man påverkan av antibiotika  på tarmfloran vilket talade för att påverkan sker via behandling av djur i bland som behandling men också profylaktiskt för att öka tillväxten. (Ej tillåtet i Sverige).

Vid jämförelse mellan engelska individer och amerikanska hade de engelska en mycket större variation av tarmflora än amerikansk dito.

En stor orsak till att mängden ämnen från växtvärlden har  betydelse är fibrer. Ju fler fibrer från olika födor desto bättre. Variationen av fibrer alltså viktigare än enbart totala mängden fibrer.

Det finns förutom fibrer mycket andra nyttigheter i föda från växtvärlden som har betydelse för hälsan och man fann att just trettio var en central siffra. Om man ökade på antalet medförde detta ingen större hälsovinst och minskning av antalet födoämnen från växtvärldenn ledde till färre  goda effekter på hälsan. 

Själva slutsatserna från studierna har jag hittat i en artikel på BBC. När man söker på ämnet 30 olika födoömnen från växter finner man en närmast oändlighet av artiklar om frågan. Tidningen The Guardian har gjort en sammanfattning av flera olika rön inom  kosten som främjar en god hälsa. En artikel som kan rekommenderas.

Jag tänkte att det här blir nog svårt men om chokladmuffins räknas skall det nog gå.