För många forskare blev förvåningen stor, när det visade sig att det mänskliga genomet bara innehåller omkring 22 000 gener — mycket färre än de cirka 150 000 man tidigare trott skulle krävas för att kroppen skulle kunna utföra alla sina komplexa uppgifter, som att producera olika biokemiska och metaboliska ämnen. Då började man undra: kan det vara så att bakterierna i kroppen har en större roll än vi anat?
Det visade sig att antalet celler från mikroorganismer i kroppen är ungefär lika stort som antalet mänskliga celler — och att deras samlade arvsmassa innehåller långt fler gener än vårt eget genom. Det blev startskottet för forskningen om mikrobiomet, alltså alla de bakterier och mikroorganismer som lever i och på våra kroppar.
Denna bild visar hur antalet vetenskapliga rapporter om mikrobiota har ökat . Det är publikationen på Pub Med
År 2003 var det 245 st
År 2013 var antalet 2795
Och föregående år omkring 21 000
Istället för att bara ses som något skadligt började bakterier nu betraktas som nödvändiga: de skyddar oss mot infektioner, producerar ämnen kroppen behöver, och bidrar till att vi fungerar optimalt. Om vissa av dessa bakterier försvinner, kan det få konsekvenser — till exempel vitaminbrist, störningar i nervsystemets signalämnen eller ett försvagat immunförsvar.
Idag vet vi att mikrobiomet spelar en nyckelroll för vår hälsa. Ett exempel är bakterier som producerar smörsyra, vilket stärker tarmens skyddande barriär och förhindrar att skadliga ämnen läcker ut i blodet. Vid dysbios, alltså en obalans i tarmfloran, kan denna barriär försvagas. Det gör att bakterier och gifter lättare kan ta sig ut i kroppen och påverka olika organ.
Forskning har visat att ett antal sjukdomar vanliga i väst ofta hänger ihop med graden av dysbios i tjocktarmen. Man har också sett att både mångfalden och förekomsten av vissa viktiga bakterier är lägre hos personer med sådan obalans — särskilt de bakterier som är viktiga för bildningen av smörsyra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar