Välkommen - jag är pensionerad läkare, Jag har sjukdomen MS samt under senare år också haft prostatacancer. Bloggen handlar om kost, fysisk aktivitet mm Jag ger inga personliga hälsoråd.
Stress och stresshantering
▼
söndag, februari 25, 2007
Hälsans kontinuum
Världshälsoorganisationens /WHO/ hälsodefinition : Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysisk, mentalt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaron av sjukdom och bräcklighet. Där finns ett helhetstänkande som innebär att hälsa är inte enbart frihet från sjukdom eller motsats till att vara sjuk. Man kan tolka det på många sätt. Kan man till exempel ha en god hälsa och ändå vara allvarligt sjuk? Kan man till exempel ha MS men vara i ett tillstånd som kan beskrivas som fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Kanske faller det på "inte enbart frånvaron av sjukdom och bräcklighet( not merely the absence of disease and infirmity)".
Vart vill jag komma med det här. Hårklyverier? Nej, snarare vill jag fundera över hur man skall se på sjukdom och hälsa. Kan det ha betydelse för en sjukdoms förlopp? Om man betraktar sjukdomen, som något helt främmande som plötsligt bara finns där, och som man bara kan bota ,om man hittar roten till det onda och har medlet att bekämpa det, då innebär det att man angriper det på ett visst sätt. Vissa sjukdomstillstånd som exempelvis förkylningar vet vi att de i majoriteten av fall går över av sig själva, en del infektioner känner man överhuvudtaget inte riktigt av, kroppen tar itu med dem utan att man upplever sjukdom. I själva verket så är det väl så att i varje sekund av våra liv så finns det små sjukdomsincidenser, men kroppen och dess immunförsvar förhindrar dem från att bli allvarliga.
Som jag ser det befinner vi oss alla på ett kontinuum mellan punkterna hälsa och ohälsa. Vi befinner oss på vägen mellan ohälsa och hälsa hela tiden från att vi avlas till att vi dör. En svår livshotande infektion börjar alltid med någon form av organism, som exempelvis bakterie, virus, som i början är ganska beskedlig. Ibland kunde en enkel åtgärd, som att snabbt rengöra ett skrubbsår förhindra att en allvarlig sjukdom utvecklas. Många har väl sina huskurer då de känner att det är lite strävt i halsen, huruvida de verkligen hjälper är en sak, men de finns där. Törhända finns någon sorts placeboeffekt, även då man gör sådana saker. I själva verket så är det ett totalt omhändertagande man strävar efter, när sjukdomar skall botas. Om man till exempel har brutit en arm, är det givetvis viktigt att man underlättar ett riktigt läkande genom ortopediska åtgärder, men att läka frakturen sköter kroppen själv. Det finns alltså något i vår kropp som strävar mot läkning. Detta gäller också olika cancerformer och andra allvarliga sjukdomar. Vårt immunsystem bevakar hela tiden, vad som finns i vår kropp och är ständigt berett på att slå ner på farliga uppdykare, i form av en bakterie, förstadier till cancer och så vidare. Men ibland tar alltså den sjukdomsbringande uppdykaren sig fram och förmår att sprida sig. Varför? Eller kanske skall man fråga när händer det. Det kan jag givetvis inte svara på. Men jag vill illustrera det skeende som innebär, att det ständigt finns faktorer som verkar i ohälsobringande riktning och andra faktorer som verkar i riktning mot hälsa. Vad jag funderar på är, hur kan man stödja de faktorer, som underlättar för friskhetsfaktorerna. Och där finns en hel del kunskap om hur detta görs. I andra fall är det inte helt kartlagt men forskning pågår på detta viktiga område.
Man bär på en ryggsäck, med allehanda faktorer som kan bidra till sjukdom. Vid diabetes, olika allergier och en hel del sjukdomar finns ett ärftligt inslag och det kan man inte påverka på något enkelt sätt, men det finns också en mängd faktorer, som man själv eller omgivningen plockar in i ryggsäcken. Det kan vara rökning, dålig kosthållning, men också betydligt mera svårgripbara och ohanterliga saker, som sättet man tar sig an stressande situationer och stora förändringar i livet.
Den amerikanska-israeliska forskaren Antonowsky undersökte en grupp israeler och deras psykiska hälsotillstånd. Han jämförde en grupp som hade varit i koncentrationsläger med en kontrollgrupp som inte hade det. Han fann att i kontrollgruppen uppfattade sig 51 % ha en ganska god psykisk hälsa medan motsvarande siffra var 29 % för gruppen som suttit i koncentrationsläger. Det hade då givetvis varit ganska lätt att komma till slutsatsen att hela 71 % av de som tillbringat en period i koncentrationsäger inte hade någon bra psykisk hälsa. Men han blev i stället förbryllad och frågade sig; varför var inte siffran 100%.
Hur kunde någon ha levt i det helvete som ett koncentrationsläger innebar ändå ha en ganska bra psykisk hälsa, så många som 29%?! Antonowsky tog itu med att undersöka detta och kom så småningom fram till ett antal faktorer, som han sammanfattade i ordet KASAM, känsla av sammanhang. Han beskriver detta begrepp som en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning som man har en genomträngand och varaktig men dynamisk känsla av tillit till de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Känsla av sammanhanget består alltså av tillit till att det man upplever, känner har just ett sammanhang, går att förstå och i viss mån förutse. En term som man ofta nämnde under 60-talets psykiatridiskussion med bland annat Ronald Laing var ontologisk trygghet och den försökte i viss mån stå för något sådant. men var betydligt mindre strukturerad. Vidare säger Antonowsky att resurserna för att man skall kunna möta upp mot de krav, som dessa stimuli ställer skall finnas tillgängliga. Dessa krav är utmaningar som man upplever vara värde investering och engagemang.
På svenska finns boken Hälsans mysterium av Antonowski.
Begreppet KASAM är inte några egenskaper, som det på något sätt är lätt att förvärva så att man kan klara de påfrestande omändringar som skett i ens liv. Men det beskriver , att man kan ta sig an olika faktorer på det kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Man kanske kan plocka bort lite tyngande stenar i sin livsryggsäck, som till exempel rökning; man kanske till och med kan sortera ut lite stressande faktorer. Men man kan också lägga till faktorer som hjälper en att gå på den där vägen mot hälsa, faktorer som är som ballonger som ger en hjälp att lyfta.
Jag minns att jag testade mig själv avseende KASAM med hjälp av ett frågeformulär i Antonowskys bok. Det var många faktorer som kändes svåra att hantera. Men ändå principen att se så här på processen hälsa -ohälsa ger en verktyg att ta itu med sin situation.
P /sune
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar