Nytt ljus på hur kost kan påverka inflammatoriska sjukdomar

Fibrer motverkar inflammation.

Fibrer är delar av föda från växter, som passerar en stor del av matsmältningskanalen utan att förändras. I tjocktarmen angrips de av tarmbakterier och slutprodukterna blir energi och föreningar ända som kortkedjade fettsyror. Fibrer mot förstoppning men även mot inflammationstillstånd i tarmen anses bland annat verka som bulkmedel, dvs utfyllnadsmaterial som normaliserar avföringens konsistens, men de tycks även ha en antiinflammatorisk verkan. Bulkmedel finns som mediciner, men finns i naturlig föda från växtvärlden.
Kosttillskott med så kallade probiotika tillför mag-tarmkanalen bakterier som skall återställa bakteriefloran till den normala. En sådan normalflora av bakterier är viktig för att matspjälkningen skall fungera optimalt. En balanserad tarmflora tycks verka antiinflammatoris och probiotika misstänks kunna lindra symtom på inflammatoriska sjukdomar som astma eller reumatoid artrit. Nu har forskare i Australien identifierat en väg i kroppen, där nedbrytningsprodukterna av fibrer påverkar immunsystemet. En rapport om detta publicerades i tidingen Nature den 28 oktober.
Det är professor Charles Mackay vid Garvan Institute och Medical researh och forskaren Kendle Maslowski som visat att proteinet GPR43 uttrycks på immunceller fungerar antiinflammatorisk då det binder till sig de kortkedjade fettsyrorna från fibrerna. GPR43 är alltså en så kallad receptor för de kortkedjade fettmolekylerna.

I och med detta tycks man ha funnit en grundläggande mekanism avseende hur diet kan påverka immunreaktioner och inflammationer. Bakgrundsteorin är bland annat att dietförändringar som kommit med den västliga livsstilen ökar inflammatoriska sjukdomar som astma, typ I diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. Här finns en av de möjliga bakgrunderna till detta. Den västvärldens kost har ofta låga halter av fibrer.. Den kost man äter påverkar direkt bakteriehalten i tarmen. Då man ändrar diet ändrar man de bakterier man har i tarmen, säger forskaren Kendle Maslowski.
Troligen har man här förklaringen till att om man snabbt går över till mera grönsaker,fibrer kan det uppstå problem med att man känner sig uppblåst och får problem med gasbildning. Det är därför klokt att smyga in förändiringar i dieten. Likaså kan det ske förändringar avföringsvanor som förstoppning och liknande om man drar ner drastiskt på fibrer. Och en del av vad som händer är alltså en påverkan på de kortkedjade fettsyrorna, som bildas ur fibrer med hjälp av vissa bakterier. Dessa binds då inte i samma utsträckning till immunceller, där en sådan bindning verkar immunhämmande. Professor Mackay uttrycker sig så här: utan denna bindning ”are the immune cells going awry”, immuncellerna går tokigt och vilset fram, kanske angriper egen vävnad som vid autoimmuna sjukdomar.
Man har tittat på möss som saknar GPR 43 genen och alltså inte kan uttrycka proteinet på immuncellerna. Det är alltså möss, där man ”slagit ut” genen i fråga. S.k. knockout möss, för vilket Nobelpriset delades ut för några år sedan. Undersökningen visade att mössen hade ökade inflammationer och sämre förmåga att utsläcka en inflammatorisk reaktion på grund av att immuncellerna inte kunde binda den kortkedjade fettsyran.. I en annan studie som omnämn tittade man på hur olika dieter påverkade nivåerna av dessa fettsyror. Överviktiga personer sattes på tre olika diet med högt, medel och lågt innehåll av fibrer. Man fann ett direkt samband mellan nivå av kolhydrater ( fibrer) och halten av kortkedjade fettsyror.
Utifrån dessa studier kan man kanske dra slutsatser om att man bör äta mindre ” processad” föda där det inte finns så mycket kolhydrater i form av fibrer men väl andra typer av socker. Frukt, grönsaker, nötter, fullkornsprodukter.
Således en ny aspekt på dietfrågan. Den stämmer väl överens med Swanks och Jelineks diet, men sämre med extrem låg kolhydrat-höga fetter dieten.