Gurkmeja och omega-3 och deras påverkan på nervvävnad.

En studie gjord vid David Geffen School of Medicin vid UCLA

Forskaren Langston Holly: Normal åldrande gör ofta ryggmärgskanalen trängre och kan ge tryck på ryggmärk och skada vävnad. Kirurgi kan lätta på trycket och förhindra vidare skada men inte reparera.Vi ville undersöka om diet kunde hjälpa ryggmärg att reparera sig själv.

Forskarna vid UCLA studerade två grupper med råttor ett tillstånde so simulerade cervikal myelopati- en progressiv tillstånd ( progressiv spinal stenos myelopati) som kan inträffa vid exempelvis reumatoid artrit och osteoporos då skelettet i kotpelare är försvagat. Tillståndet kan resultera i neorologiska symtom som svårt att gå, smärtor i nacke och arm.

En grupp fick normal västerländsk kost med mättade fetter och socker

och en annan fick omega 3 plus gurkmeja samt standard diet.

En kontrollgrupp fick standard diet för råttor.

Man valde dessa tillskott därför att man sett att omega-3 kan reparera cellmembran. Gurkmeja är en stark antioxidant som man i tidigare studer sett kunna laga vävnad. Både dämpar inflammation.

Redan efter tre veckor fick de som åt mättade fetter och socker ordentliga problem som fortskred. De som åt gurkmeja och omega-3 gick bättre än första gruppen även sex veckor efter studien startade.

Forskarna under sökte ryggmärgen på råttorn på molekylnivå. Man tittade efter tre markörer som 1. kopplas till membranskada, 2 nervreparation och 3. kommunikation mellan celler.

De som åt diet a la väst hade högre halt av markörer som kunde kopplas till cellmembranskada.

De som åt omega-3 och gurkmeja däremot tycktes ha minskad skadn och de hade samma nivåer av markörer som kontrollgruppen.

Forskaren Gomez-Pinilla säger att DHA (omega-3) och gurkmeja tycktes stimulera flera mekanismer som bevarade neurologiska funktionen hos råtter. ” ett första spännande steg i att förstå rollen som diet kan spela i att skydda kroppen från degenerativ sjukdom”.

Man skall nu gå vidare med att undersöka andra mekanismer i utvecklingen av progressiv spinal stenos myelopati, för att se vad som bäst kan påverka sjukdomen. Studien publicerad i Journal of Neurosurgery: Spine, den 26/6 2012, forskare Holly LT, Blaskiewicz D, Wu A, Feng C, Ying Z, Gomez-Pinilla F. 

Lite om forskningen vid UCLA NeuroLife Lab. Forskning vid centret visar att livsstilsfaktorer har varierande och långvariga effekter på mental hälsa och kognition. Mycket tyder på att orsakerna till många kognitiva och psykologiska tillstånd kan ha med omgivningsfaktorer och livsstilsfaktorer som dålig diet, stillasittande, rökning etc. Hjärnan påverkas av en fysisk olämplig omgivning och man blir mer benägen till att få en rad sjukdomar.

Goda livsstilsvanor kan göra att man får hjälp med att stärka kognitiva reserver och motstå olika hjärn- och ryggmärgs (CNS) åkommor. Hittills har man funnit att diet och motions faktorer kan påverkapå ett flertal sätt på molekyl och cellnivå, det kan handla om modifikation av signalvägar i synapser (plasticitet). Detta är toppen av ett isberg skriver man och det finns mängder av forskning att göra. För närvarade studerar man effekterna av diet och motionsfaktorer på membran, immunsystem mm.

I en intervju säger Gomez-Pinilla att hjärna mer än något annat organ konsumerar en massa energi. Där sker också mycket oxidativ stress som resulterar i cellskador. Fisk, bär och antioxidanter minskar detta och skyddar de nervmembraner som har med minne och inlärning. DHA, an Omega-3 fettsyra finns utgör cirka 30 procent av cellmembranen i nerver.