Jag har läst en alldeles utmärkt bok
som heter Reumatism
av Johan Frostegård professor i medicin vid Karolinska Institutet.
Boken vänder sig till allmänheten men den är nyttig information
även för sjukvårdspersonal och läkare. Den klarar upp begreppen
vad som är reumatisk sjukdom och den går igenom ett antal sådana
sjukdomar de vanligaste men också en del ovanliga.
Den tar dessutom en del aspekter som
inte bara berör reumatisk sjukdom utan sjukvården över huvudtaget.
Bland annat beskrivs det skifte av vem som bestämmer i vården som
skett där bestämmandet av vilka medel som får skrivas ut bestäms
av ekonomer och politiker. För något år sedan diskuterades
huruvida Krista
Smedeland skulle få Tysabri eller inte. Många vill vara med och
bestämma i vården skriver Frostegård, men det är få som vill
vara med och axla läkarens ansvar. Läkaretiken behöver stärkas.
En del om detta står i kapitlet Mötet mellan patienten och läkaren.
I kapitlet Inflammation, Immunologi och
Autoimmunitet skildras lättbegripligt vad detta innebär. Sjukdomen
reumatoid artrit (RA) skildras ingående. Där diskuteras först
eventuell infektion som bakgrund till sjukdomen, bland annat finns en
uppfattning att RA inte fanns i Europa före Columbus vilket skulle
innebära att sjukdomen kom från Amerika. Man har dock funnit
skelett från medeltiden i Sverige som uppvisar tydliga tecken på
RA.
Faktorer som spelar in är genetik,
där man talar om en ärftlighet på cirka 50 procent, vilket visar
att omgivningsfaktorer har en stor betydelse skriver Frostegård. MS
och reutmatoid artrit har en del likheter i fallet MS anser man
ärftligheten är 25-30 procent. Beträffande omgivningsfaktorer och
RA finns ett antal som har statistiskt samband men orsakssambanden är
oklara. Att det finns ett statistiskt samband mellan antal storkar
som kommer på våren och barnafödslar innebär inte att det finns
några orsakssamband mellan dem skriver Frostegård. När det finns
ett statistiskt samband brukar man tala om riskmarkör. Finns det
däremot ett mer bekräftat orsakssamband kallas detta riskfaktor.
Beträffande rökning håller detta på att gå från markör
till riskfaktor.
Det finns också beskrivet forskning
som pekar på att vilken tid på året man är född spelar in
för RA. ( Kan det vara D-vitamin? Min fråga).
Huruvida RA är en autoimmun
sjukdom eller inte lämnas öppen men att immunsystemet är
central framstår klart, inte minst visar effekten av de så kallade
biologiska mediciner detta. Med biologiska mediciner menas att
medlens aktiva substans har producerats i eller renats fram ur
material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad)na
exempelvis monoklonala antikroppar. Detta trodde man skulle ge färre
biverkningar.
Frostegård skriver mycket klokt att
den ena hypotesen inte utsluter den andra, tvärtom kan en faktor
påverkas och förstärkas av en annan. Det är inte troligt skriver
han att en sjukdom som är så sammansatt skulle bero på en enda
orsak.
Hormoner spelar in. Testosteron
har en dämpande effekt på immunssystemet, troligen menar Frostegård
då det cellmedierade systemet som tar hand om virus och bakterier.
Östrogen tycks skydda mot RA i djurförsök men kvinnor före
menopaus har större risk att insjukna i RA.
Beträffande kost skriver han
att många patienter upplever lindring av olika former av vegetarisk
kost, glutenfri kost och medelhavskost. Han skriver om en svensk
studie där man fann att glutenfri vegankost dvs kost utan animaliska
komponenter som kött, fisk, ägg och mjölprodukter var gynnsamt för
lederna vid RA. Orsak ej klarlagd men det kan vara gynnsamma
effekter på immunsystemet och kanske balansen mellan fleromättade
fetter och mättade.
Reumatism
av Johan Frostegård är en bok att rekommendera, inte minst
om man har en ovanligare reumatisk sjukdom. Dels för
allmänbeskrivningen och en hel del av dem beskrivs i boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar