I förrgår höll jag en förefläsning om MS och neuropatier.

Det här är ungefär vad jag sa om MS.

Multipel skleros och neuropatier

Centrala nervsystemet = CNS består av hjärna och ryggmärg. MS är en sjukdom i centrala nervsystemet.

Perifera nervsystemet: Utgörs av de nerver som utgår från hjärnan och från ryggmärgen ut i kroppens olika delar. Neuropatier är sjukdomar i det perifera nervsystemet.

Autonoma nervsystemet: är ett nervsystem som vi inte kan styra själva. Det reglerar saker som mag-tarmmotorik, blodtryck, hjärtrytm, tårflöde, saliv mm. Även det autonoma nervsystemet kan vara engagerat av perifera neuropatier.

En nervcell (neuron) består av en nervkropp med nervkärna, utskott som leder nervimpulser till nervcellen samt ett utskott som leder nervimpulser från nervcellen. Det senare utskottet kallas axon och omges av ett skyddande hölje av myelin. Myelinet är angripet vid MS och vid vissa neuropatier.Det finns 100 miljarder neuron i hjärnan. Hjärnan är uppdelad i olika centra för olika funktioner. Olika symtom är beroende av vilka delar som angrips. Är det centra för känsel i känsel i en kroppsdel blir symtomet någon form av känselförändring. På liknande sätt är de olika symtom man får vid neuropatier beroende av vilken typ av nerv som angrips. Är det nerver som stimulerar muskler kommer symtomen att ha med rörlighet att göra osv.

Immunsystemet skall försvara kroppen från olika angrepp från bakterier, virus, parasiter och också från giftiga ämnen. I kroppen finns vita blodkroppar och andra immunceller som är engagerade i detta försvar. När vita blodkroppar reagerar mot en ”inkräktare” sker en inflammation i området. Exempelvis när man bränner sig eller om blir utsatt för bakterier i ett sår uppstår en inflammation, området blir varmt, rött, smärtar och svullnar. Det ingår i immunförsvaret.

Autoimmuna sjukdomar.

Ibland reagerar immunförsvaret felaktigt och angriper de egna vävnaderna. Detta kallas autoimmunitet. Det finns många autoimmuna sjukdomar reumatoid artrit, Crohns sjukdom mm. MS är en autoimmun sjukdom. Vid MS är det myelinet som angrips. Även vissa former av neuropatier är autoimmuna sjukdomar.

Multipel skleros

Multipel skleros betyder flera förhårdnader. Beteckningar kommer från obduktioner av patienter med symtom som vid sjukdomen. Då fann man härdar spridda i hjärnan som var hårda i konsistensen, därav namnet.

MS finns i Sverige i ett antal av 1 på 560 år 2011. Tio år tidigare var det 1 på 1000. Antalet har ökat dels för att det idag används andra kriterier för att ställa diagnos och dels för att det sker en verklig ökning av sjukdomen, vilket talar för att miljöfaktorer spelar in. För 50 år sedan var förhållandet mellan män och kvinnor som hade MS 1:1 medan det idag finns tre gånger så många kvinnor. Detta talar också för att miljöfaktorer på något sätt spelar in.

Det finns olika former av MS. Det finns skovförlöpande MS, där man har skov , perioder med neurologiska symtom som sedan går tillbaka helt eller delvis. Denna MS kan också övergå till en fortskridande försämring som kan gå olika fort. Detta kallas sekundärt progressiv MS.

Sjukdomen kan också börja med fortskridande försämring och ökning av handikapp. Detta kallas progressiv MS. Vidare finns benign MS, vilket man brukar kalla MS som efter 15 år inte gett några svåra handikapp. Det finns också kliniskt isolerat symtom eller CIS som är ett första skov men där man inte ser tecken på att det varit något tidigare. I 50 procent av fallen brukar det övergå till MS.

Vid MS sjukdomen finns två sjukdomsprocesser. Det är inflammationen som bl a drabbar myelinet och där finns neurodegenerationen, vilket betecknar att nervvävnad dör och tillbakabildas. Det är bland annat axonet som berörs och sedan hela nervcellen.

En förändring av synen på MS på gång.

MS är en fruktad sjukdom och kopplad till mycket ångest och oro. Det håller emellertid på ske en förändring. En orsak till detta är att det kommit mediciner som kan bromsa upp förloppet.

Mediciner.

Den första medicinen kom 1993 och sedan dess har det kommit flera olika typer av mediciner. Förra året kom den första medicinen som kunde tas som tablett. De första medicinerna interferoner och Copaxone minskar frekvensen av skov med cirka 30 procent. 2006 kom en effektivare medicin Tysabri som minskade skoven med drygt 60 procent men tyvärr hade den också allvarligare biverkningar som gör att den ges till de som har aggressivare sjukdomsformer och till de som svarar dåligt på de andra medicinerna.

De mediciner som finns ges huvudsakligen mot skovförlöpande MS eftersom de påverkar inflammationsprocessen. Emellertid är det möjligt att exempelvis interferoner också kan ha en viss effekt på neurodegeneration. Det finns ett flertal mediciner på gång av vilka en del har effekt också på neurodegeneration.

Rehabilitering

En annan sak som också lett till en förändrad syn på MS är att man idag har en helt annan rehabilitering än för exempelvis 50 år sedan. Det gäller dels synen på träning. Förr ansågs det att träning inte var bra vid MS men idag vet man att det är motsatsen som gäller. Träningen har dessutom utvecklats så att det idag finns mer inriktning på att träna de funktioner som är skadade.

Dessutom har det skett en stor förändring av de hjälpmedel som finns som idag gör att man kan träna bättre, fungerar bättre i vardagen. Som ett exempel kan man ta rollatorn. För 30 år sedan fanns den knappt att se ute på stan men idag är den mycket vanlig. De olika formerna av rehabilitering kan idag möjliggöra att man får behålla sin rörlighet i större utsträckning.

Den egna träningen är viktig. Det behöver inte vara i träningslokal men det viktiga är att det görs och att träningen görs med bra metoder, man tränar rätt saker och att det görs regelbundet. Expertis behövs. Vilopauserna är viktiga vid träningen så att man inte blir utmattad.

Autolog stamcellstransplantation innebär att man tar individens egna blodstamceller och sedan ger cytostatika så att immunsystemet i stort slås ut. Därefter återinför man de egna blodstamcellerna med förhoppningen att det skall bildas ett nytt friskt immunförsvar. Mycket goda resultat. Dock riskfyllt i och med att man slår ut immunförsvaret och är mycket känslig för infektioner under en period.

D-vitamin

Det forskas mycket om D-vitaminbrist och MS. Dels tror man att D-vitaminbrist ökar risken för MS men dessutom kan det leda till att D-vitamintillskott kan dämpa sjukdomens aktivitet.

MS många ansikten. Symtom

Vid MS finns många symtom. Det beror på att det i princip kan bli skador var som helst i hjärnan, men det är så att vissa symtom är vanligare beroende på var i CNS skadorna sitter.

MS symtom gång:

Många orsaker till gång svårigheter. Man måste ta reda på exakt vilka gångsvårigheter det gäller. Är det svaghet i muskler, 1 el 2 ben, spasticitet, smärta, nedsatt känsel, är det psykologiskt rädsla för att ramla. För att sätta in rätt åtgärder måste man veta vilket problemet är. Gäller generellt vid många symtom,

Symtomet trötthet kan ha flera ansikten. Den här tröttheten kallas ibland fatigue, oc det är en trötthet som ofta inte kan vilas bort, som kommer efter kanske minimala ansträngingar. Den beror kanske på skador på CNS det kan också vara en tecken på inflammation. Det kan vara fysisk trötthet, psykisk trötthet.

Ett problem med den är att det kan vara svår att förstå. Man förstår inte själv varför man är trött. Man kanske tycker man är lat. Omgivningen kan också ha svårt att förstå. Det är en Upplysningsfråga.

Det finns primär och sekundär trötthet. Sekundärt är sådant som inte är en direkt följd av sjukdomen i sig utan trötthet som kommer av att man till ex inte orkat hålla upp konditionen. Sekundära symtom är lättare att få bort exempelvis med träning. Vid primär trötthetmåste man hitta andra lösningar, nya sätt att agera, trick, fundera ut lösningar.

Ett annat tyst symtom är de kognitiva svårigheterna, dvs svårigheter att minnas, hitta ord, organisera saker, ha flera bollar i luften. Det syns inte utanpå men finns likaväl. Det är ett ganska vanligt symtom och cirka 50 procent av MS patienter har det. Det kan dock vara en tröst att det oftast inte påverkar personligheten i stort, det, man bevarar väldigt mycket. Hjärnan har en stor kapacitet. Inte desto mindre är det största orsaken till varför man inte kan fortsätta jobba. Man kan ha allvarliga problem med kognitiva funktioner men inte vara speciellt handikappad i övrigt. Förutom MS team kan neuropsykologer hjälpa till med sådana problem.

Orsaker till MS:

Genetik: Enäggstvillingar. Har en enäggstvilling MS är det 25 procent risk att den andre skall få det.

Miljö och Omgivning:

Sjukdomen ökar . Nu 1 /560 tidigare....

andelen kvinnor ökar. 1950 fifty fifty idag 3 kvinnor på varje man, detta talar för miljöpåverkan
Rökning: rökning tycks både öka risken för att utveckla MS och försämra förloppet.

Infektioner: Olika mikroorganismer misstänks. Mest misstänkt är det virus som ger körtelfeber för närvarande.

Nord-sydgradienten: Har kanske med D vitaminer att göra. Fler MS patienter i norr än kring ekvatorn. En teori är att det beror på D-vitamin. Solen är huvudsakliga källan till D-vitamin. I Sverige bildas mycket litet D-vitamin från oktober till april.

Kost skulle också kunna vara en förklaring till nord-sydgradienten.

Stress: Dansk undersökning. Föräldrar till barn som dött löpte större risk att få MS.

Louise Hoffsten skriver i sin bok Blues att hon hade en besvärlig separation innan debuten.

Kost och MS

Medelhavskost har i stora undersökningar visat sig minska risken för hjärt/kärlsjukdomar som stroke och infarkt och allmän förtida dödlighet, dessutom minskad risk för de vanliga cancerformerna bröstcancer, tjocktarmscancer och prostatacancer. Allra störst riskreduktion har man funnit för neurodegenerativa sjukdomar: Alzheimer och parkinson. MS är också en neurodegenerativ sjukdom partiellt. Medelhavskost är bl a mycket grönsaker och frukt, fullkorn, kyckling, fisk och skaldjur, olivolja, lite mättade fetter.
I fisk finns både omega-3 och D-vitamin. Omega-3 finns också i rapsolja, nötter, avocado mm

Professor Swank utförde från 1948 en studie på 150 MS patienter. De skulle hålla en diet med begränsad mängd mättade fetter, under 15 g per dygn, vilket innebar begränsning av mjölkprodukter, rött kött. Kyckling, fisk var tillåtet liksom grönsaker och frukt. Dieten liknande således medelhavsdiet med tonvikten på lågt intag av mättade fetter,

Hälten av gruppen lyckades hålla denna diet och de var efter 35 år i flertalet fall uppegående och aktiva. De som inte klarat hålla dieten hade betydligt sämre utveckling och många hade dött i komplikationer till MS. Då studien publicerades på 80-talet hade emellertid utvecklingen gått i från den. Då hade metoden med kontrollgrupper och liknande utvecklats andra forskare skrev om studien att det inte kunde anses bevisat att kost har effekt vid MS. Dock är det en imponerande studie där man följt patienterna i 35 år. Det finns inte mycket forskat om kost och MS eftersom det är komplicerat.