Multipel
skleros och neuropatier
Centrala
nervsystemet = CNS består av hjärna och ryggmärg. MS är en
sjukdom i centrala nervsystemet.
Perifera
nervsystemet: Utgörs av de nerver som utgår från hjärnan och
från ryggmärgen ut i kroppens olika delar. Neuropatier är
sjukdomar i det perifera nervsystemet.
Autonoma
nervsystemet: är ett nervsystem som vi inte kan styra själva.
Det reglerar saker som mag-tarmmotorik, blodtryck, hjärtrytm,
tårflöde, saliv mm. Även det autonoma nervsystemet kan vara
engagerat av perifera neuropatier.
En
nervcell (neuron) består av en nervkropp med nervkärna, utskott som
leder nervimpulser till nervcellen samt ett utskott som leder
nervimpulser från nervcellen. Det senare utskottet kallas axon och
omges av ett skyddande hölje av myelin. Myelinet är angripet vid MS
och vid vissa neuropatier.Det finns 100 miljarder neuron i hjärnan.
Hjärnan är uppdelad i olika centra för olika funktioner. Olika
symtom är beroende av vilka delar som angrips. Är det centra för
känsel i känsel i en kroppsdel blir symtomet någon form av
känselförändring. På liknande sätt är de olika symtom man får
vid neuropatier beroende av vilken typ av nerv som angrips. Är det
nerver som stimulerar muskler kommer symtomen att ha med rörlighet
att göra osv.
Immunsystemet
skall försvara kroppen från olika angrepp från bakterier, virus,
parasiter och också från giftiga ämnen. I kroppen finns vita
blodkroppar och andra immunceller som är engagerade i detta försvar.
När vita blodkroppar reagerar mot en ”inkräktare” sker en
inflammation i området. Exempelvis när man bränner sig eller om
blir utsatt för bakterier i ett sår uppstår en inflammation,
området blir varmt, rött, smärtar och svullnar. Det ingår i
immunförsvaret.
Autoimmuna
sjukdomar.
Ibland
reagerar immunförsvaret felaktigt och angriper de egna vävnaderna.
Detta kallas autoimmunitet. Det finns många autoimmuna sjukdomar
reumatoid artrit, Crohns sjukdom mm. MS är en autoimmun sjukdom. Vid
MS är det myelinet som angrips. Även vissa former av neuropatier är
autoimmuna sjukdomar.
Multipel
skleros
Multipel
skleros betyder flera förhårdnader. Beteckningar kommer från
obduktioner av patienter med symtom som vid sjukdomen. Då fann man
härdar spridda i hjärnan som var hårda i konsistensen, därav
namnet.
MS
finns i Sverige i ett antal av 1 på 560 år 2011. Tio år tidigare
var det 1 på 1000. Antalet har ökat dels för att det idag används
andra kriterier för att ställa diagnos och dels för att det sker
en verklig ökning av sjukdomen, vilket talar för att miljöfaktorer
spelar in. För 50 år sedan var förhållandet mellan män och
kvinnor som hade MS 1:1 medan det idag finns tre gånger så många
kvinnor. Detta talar också för att miljöfaktorer på något sätt
spelar in.
Det
finns olika former av MS. Det finns skovförlöpande MS, där man har
skov , perioder med neurologiska symtom som sedan går tillbaka helt
eller delvis. Denna MS kan också övergå till en fortskridande
försämring som kan gå olika fort. Detta kallas sekundärt
progressiv MS.
Sjukdomen
kan också börja med fortskridande försämring och ökning av
handikapp. Detta kallas progressiv MS. Vidare finns benign MS, vilket
man brukar kalla MS som efter 15 år inte gett några svåra
handikapp. Det finns också kliniskt isolerat symtom eller CIS som är
ett första skov men där man inte ser tecken på att det varit något
tidigare. I 50 procent av fallen brukar det övergå till MS.
Vid
MS sjukdomen finns två sjukdomsprocesser. Det är inflammationen som
bl a drabbar myelinet och där finns neurodegenerationen, vilket
betecknar att nervvävnad dör och tillbakabildas. Det är bland
annat axonet som berörs och sedan hela nervcellen.
En
förändring av synen på MS på gång.
MS
är en fruktad sjukdom och kopplad till mycket ångest och oro. Det
håller emellertid på ske en förändring. En orsak till detta är
att det kommit mediciner som kan bromsa upp förloppet.
Mediciner.
Den
första medicinen kom 1993 och sedan dess har det kommit flera olika
typer av mediciner. Förra året kom den första medicinen som kunde
tas som tablett. De första medicinerna interferoner och Copaxone
minskar frekvensen av skov med cirka 30 procent. 2006 kom en
effektivare medicin Tysabri som minskade skoven med drygt 60 procent
men tyvärr hade den också allvarligare biverkningar som gör att
den ges till de som har aggressivare sjukdomsformer och till de som
svarar dåligt på de andra medicinerna.
De
mediciner som finns ges huvudsakligen mot skovförlöpande MS
eftersom de påverkar inflammationsprocessen. Emellertid är det
möjligt att exempelvis interferoner också kan ha en viss effekt på
neurodegeneration. Det finns ett flertal mediciner på gång av
vilka en del har effekt också på neurodegeneration.
Rehabilitering
En
annan sak som också lett till en förändrad syn på MS är att man
idag har en helt annan rehabilitering än för exempelvis 50 år
sedan. Det gäller dels synen på träning. Förr ansågs det att
träning inte var bra vid MS men idag vet man att det är motsatsen
som gäller. Träningen har dessutom utvecklats så att det idag
finns mer inriktning på att träna de funktioner som är skadade.
Dessutom
har det skett en stor förändring av de hjälpmedel som finns som
idag gör att man kan träna bättre, fungerar bättre i vardagen.
Som ett exempel kan man ta rollatorn. För 30 år sedan fanns den
knappt att se ute på stan men idag är den mycket vanlig. De olika
formerna av rehabilitering kan idag möjliggöra att man får behålla
sin rörlighet i större utsträckning.
Den
egna träningen är viktig. Det behöver inte vara i
träningslokal men det viktiga är att det görs och att träningen
görs med bra metoder, man tränar rätt saker och att
det görs regelbundet. Expertis behövs. Vilopauserna är
viktiga vid träningen så att man inte blir utmattad.
Autolog
stamcellstransplantation innebär att man tar individens egna
blodstamceller och sedan ger cytostatika så att immunsystemet i
stort slås ut. Därefter återinför man de egna blodstamcellerna
med förhoppningen att det skall bildas ett nytt friskt immunförsvar.
Mycket goda resultat. Dock riskfyllt i och med att man slår ut
immunförsvaret och är mycket känslig för infektioner under en
period.
D-vitamin
Det
forskas mycket om D-vitaminbrist och MS. Dels tror man att
D-vitaminbrist ökar risken för MS men dessutom kan det leda till
att D-vitamintillskott kan dämpa sjukdomens aktivitet.
MS
många ansikten. Symtom
Vid
MS finns många symtom. Det beror på att det i princip kan bli
skador var som helst i hjärnan, men det är så att vissa symtom är
vanligare beroende på var i CNS skadorna sitter.
MS
symtom gång:
Många
orsaker till gång svårigheter.
Man måste ta reda på exakt vilka gångsvårigheter det gäller. Är
det svaghet i muskler, 1 el 2 ben, spasticitet, smärta, nedsatt
känsel, är det psykologiskt rädsla för att ramla. För att sätta
in rätt åtgärder måste man veta vilket problemet är. Gäller
generellt vid många symtom,
Symtomet
trötthet kan ha flera ansikten. Den här tröttheten kallas
ibland fatigue, oc det är en trötthet som ofta inte kan vilas bort,
som kommer efter kanske minimala ansträngingar. Den beror kanske på
skador på CNS det kan också vara en tecken på inflammation. Det
kan vara fysisk trötthet, psykisk trötthet.
Ett
problem med den är att det kan vara svår att förstå. Man förstår
inte själv varför man är trött. Man kanske tycker man är lat.
Omgivningen kan också ha svårt att förstå. Det är en
Upplysningsfråga.
Det
finns primär och sekundär trötthet. Sekundärt är sådant som
inte är en direkt följd av sjukdomen i sig utan trötthet som
kommer av att man till ex inte orkat hålla upp konditionen.
Sekundära symtom är lättare att få bort exempelvis med träning.
Vid primär trötthetmåste man hitta andra lösningar, nya sätt att
agera, trick, fundera ut lösningar.
Ett
annat tyst symtom är de kognitiva svårigheterna, dvs
svårigheter att minnas, hitta ord, organisera saker, ha flera bollar
i luften. Det syns inte utanpå men finns likaväl. Det är ett
ganska vanligt symtom och cirka 50 procent av MS patienter har det.
Det kan dock vara en tröst att det oftast inte påverkar
personligheten i stort, det, man bevarar väldigt mycket. Hjärnan
har en stor kapacitet. Inte desto mindre är det största orsaken
till varför man inte kan fortsätta jobba. Man kan ha allvarliga
problem med kognitiva funktioner men inte vara speciellt handikappad
i övrigt. Förutom MS team kan neuropsykologer hjälpa till med
sådana problem.
Orsaker
till MS:
Genetik:
Enäggstvillingar. Har en enäggstvilling MS är det 25 procent risk
att den andre skall få det.
Miljö
och Omgivning:
Sjukdomen
ökar . Nu 1 /560 tidigare....
andelen
kvinnor ökar. 1950 fifty fifty idag 3 kvinnor på varje man, detta
talar för miljöpåverkan
Rökning: rökning tycks både öka risken för att utveckla MS och försämra förloppet.
Rökning: rökning tycks både öka risken för att utveckla MS och försämra förloppet.
Infektioner:
Olika mikroorganismer misstänks. Mest misstänkt är det virus som
ger körtelfeber för närvarande.
Nord-sydgradienten:
Har kanske med D vitaminer att göra. Fler MS patienter i norr än
kring ekvatorn. En teori är att det beror på D-vitamin. Solen är
huvudsakliga källan till D-vitamin. I Sverige bildas mycket litet
D-vitamin från oktober till april.
Kost
skulle också kunna vara en förklaring till nord-sydgradienten.
Stress:
Dansk undersökning. Föräldrar till barn som dött löpte större
risk att få MS.
Louise Hoffsten
skriver i sin bok Blues att hon hade en besvärlig separation innan
debuten.
Kost
och MS
Medelhavskost
har i stora undersökningar visat sig minska risken för
hjärt/kärlsjukdomar som stroke och infarkt och allmän förtida
dödlighet, dessutom minskad risk för de vanliga cancerformerna
bröstcancer, tjocktarmscancer och prostatacancer. Allra störst
riskreduktion har man funnit för neurodegenerativa sjukdomar:
Alzheimer och parkinson. MS är också en neurodegenerativ sjukdom
partiellt. Medelhavskost är bl a mycket grönsaker och frukt, fullkorn, kyckling, fisk och skaldjur, olivolja, lite mättade fetter.
I fisk finns både omega-3 och D-vitamin. Omega-3 finns också i rapsolja, nötter, avocado mm
I fisk finns både omega-3 och D-vitamin. Omega-3 finns också i rapsolja, nötter, avocado mm
Professor
Swank utförde från 1948 en studie på 150 MS patienter. De skulle
hålla en diet med begränsad mängd mättade fetter, under 15 g per
dygn, vilket innebar begränsning av mjölkprodukter, rött kött.
Kyckling, fisk var tillåtet liksom grönsaker och frukt. Dieten liknande således medelhavsdiet med tonvikten på lågt intag av mättade fetter,
Hälten
av gruppen lyckades hålla denna diet och de var efter 35 år i
flertalet fall uppegående och aktiva. De som inte klarat hålla
dieten hade betydligt sämre utveckling och många hade dött i
komplikationer till MS. Då studien publicerades på 80-talet hade
emellertid utvecklingen gått i från den. Då hade metoden med
kontrollgrupper och liknande utvecklats andra forskare skrev om
studien att det inte kunde anses bevisat att kost har effekt vid MS.
Dock är det en imponerande studie där man följt patienterna i 35
år. Det finns inte mycket forskat om kost och MS eftersom det är
komplicerat.
Du kanske är intresserad av detta!
SvaraRaderaGår och lära sig via kurs
http://www.news-medical.net/news/20110422/1774/Swedish.aspx
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderahttp://youtu.be/PSJGOwa7eFM
SvaraRaderahttp://youtu.be/1pyo2OAKW4Y
SvaraRaderaVet ej om det kan hjälpa nån med sjukdomstillstånd ,men alla försök måste ju vara välkommna.
Själv hållt på med vipassana meditation (mindfulness) dagligen i 3 år nu.jag vet nu att det är mycket kraftfullt
Mvh