Kapitel 1 -Om multipel skleros

Kapitel I

Multipel skleros ( MS) i korthet.

Allmänt

Multipel skleros är en sjukdom som beror på inflammationer i hjärna och ryggmärg. Både kvinnor och män insjuknar i sjukdomen men den är vanligare hos kvinnor. Den kan komma i alla åldrar fast debuterar ofta någonstans mellan 30 och 50 år. Sjukdomen kan förekomma hos barn och kan bryta ut högt uppe i åldrarna. Cirka en person på mellan 5-700 har sjukdomen i Sverige. MS är den vanligaste orsaken till neurologiska handikapp hos unga och medelålders människor. Orsaken till MS är inte känd och det finns ingen känd bot för sjukdomen. Det som forskare tror mest på idag om orsakerna till MS är att det är en autoimmun sjukdom. Detta innebär att immunsystemet som bland annat skall försvara kroppen mot sjukdomsalstrande bakterier och virus i stället angriper den egna vävnaden.

Sjukdomsbild och symtom

MS yttrar sig på det sättet att nervsignaler tar längre tid på sig att komma från centrala nervsystemet till den plats i kroppen de skall. På liknande sätt kan nervsignaler från olika ställen i kroppen till hjärna och ryggmärg exempelvis beträffande känseln gå långsammare. Detta beror på att ett isolerande skikt kring nervutskotten skadas. Detta skikt, som gör att nervsignalerna går snabbare, består bland annat av fettämnen och kallas myelinskida. Beroende på var i centrala nervsystemet myelinet skadas kan snart sagt de flesta symtom uppträda, även om en del är vanligare än andra. Sjukdomen kan ge både synliga och osynliga symtom. De synliga symtomen kan vara från rörelseorganen som darrningar, balansrubbningar och svaghet som yttrar sig i svårigheter att röra armar och ben. De osynliga symtomen kan vara symtom från känselsinnet typ krypningar, pirrningar och många andra symtom runtom i kroppen. Besvär från urinblåsan och tarm är också vanligt. Osynliga är också de kognitiva störningarna med svårigheter att minnas, koncentrera sig, göra flera uppgifter samtidigt eller minskad förmåga att hantera stress. Omkring 50-65 procent har sådana problem. De kognitiva svårigheterna är inte kopplade till hur svårt man har att röra sig, utan man kan ha uttalad sådan problematik utan på något sätt se sjuk ut. Ett annat mycket vanligt men osynligt symtom är en uttalad trötthet, fatigue, som kan yttra sig på många sätt. Självupplevd fatigue är det allra vanligaste symtomet på MS. På grund av att symtomen inte syns kan de ibland vara svåra att förstå för omvärlden.

Nedanstående tabell

På min blogg genomförde jag en enkät om mest besvärande symtom vid MS. Det är ingen vetenskaplig undersökning men ger ändå en bild av hur olika och varierande symtomen kan vara vid MS

Olika typer av MS

• Skovförlöpande MS. Skov betyder att symtomen kommer under en viss tid och sedan går mer eller mindre tillbaka.
• Sekundärt progressiv MS, där den skovförlöpande formen förändras så att det sker fortgående försämring. Denna kan vara mycket olika och kan ske mycket långsamt och närmast stå stilla men det kan också ske snabbt.
• Primärt progressiv MS och yttrar sig så att det sker en fortskridande försämring. Denna försämring kan också gå med mycket olika hastighet.
• Benign MS. Där går symtomen helt tillbaka efter varje skov och ibland inträffar endast enstaka skov. Där det endast förekommer ett skov kallas sjukdomen kliniskt isolerat syndrom, clinically isolated syndrome och inte MS.

Diagnos

Sjukdomen MS diagnostiseras genom att man berättar sjukhistoria med symtom tydande på MS för läkaren. Denne gör sedan en kroppsundersökning inkluderande nervfunktioner. Man brukar också ta prov på vätska från ryggmärgskanalen och se om denna tyder på MS. Magnetröntgen av hjärna och ryggmärg ingår också. Är man fortfarande osäker beträffande diagnos kan man göra undersökningar av syn, hörsel och känselorganen och se om dessa tyder på förlångsammad nervledningshastighet. Det finns ett antal olika symtom och sjukdomar, vilka kan vara likartade och måste uteslutas.

Behandling med mediciner

Senaste 20 åren har kommit ett ett antal mediciner som bromsar upp utvecklingen främst beträffande skovförlöpande MS. De första medlen minskade antal skov och storleken på skov med drygt 30 procent.. Dessutom har det funnits ett cytostatikum som kan ges under en tidsbegränsad period om de andra medlen sviktar. Under senare år har det kommit mediciner som är betydligt effektivare men de har också allvarligare biverkningar. Ett av medlen är i tablettform. Ytterligare fler mediciner är under utveckling.. Dessa medel är främst för att påverka den inflammatoriska delen av sjukdomen, men det bedrivs intensiv forskning avseende medel som skall verka nervskyddande och också reparerande av skador.

Detta gällde behandling av sjukdomsutvecklingen. Det finns dessutom ett flertal behandlingar mot olika symtom typ kramper, smärta, trötthet, depression, urinträngningar och mycket mer. MS kan som nämnts tidigare ge i stort sett vilket symtom som helst. En del vanliga och andra synnerligen ovanliga.

Annan behandling och framtiden

Den kognitiva problematiken vid multipel skleros har varit dåligt känd och den har följaktligen försummats. Det finns ett stort behov av insatser både för att utreda och hantera dessa svårigheter. En del MS patienter mår dåligt och de kognitiva besvären kan utgöra en stor del av orsaken. Att inte vara ute i arbetslivet är vanligt vid MS. Forskning visar att de kognitiva problemen är en större orsak till att man inte har arbete än de rent motoriska.

.

Rehabilitering och träning har visat sig vara mycket värdefullt vid MS.. Man ansåg tidigare att det var viktigt att vila och spara energi för att orka vad man absolut måste göra. Detta kunde medföra att man gick ned i kondition, ork och funktion. Det senare har visat sig vara mycket viktigt att motverka. Diagnosen MS i sig betyder inte att man måste spara energi men man bör se upp med tröttheten. Det är nödvändigt att hitta ett individuellt program där man tar hänsyn både till trötthetsfaktorn och behovet av träning.

Dessutom är olika former av stamcellsterapier under utveckling och det har redan utförts ett antal stamcellstransplantationer i världen och i Sverige med goda resultat. Enligt den neurologⁱ i Sverige som varit mest engagerad i denna verksamhet kan stamcellsbehandlingen om den utförs tillräckligt tidigt nästan vara en bot.

Det har bedrivits forskning kring D-vitamin och olika sjukdomar under de senaste decennierna. Man misstänker att brist på D-vitamin kan utlösa MS och eventuellt påverka förloppet.

En antal MS patienter tillämpar olika dieter för att påverka sjukdomen. Det pågår studier även beträffande detta område.

En italiensk kärlkirurg har nyligen kommit med en teori om att det venösa avflödet från hjärna och ryggmärg är skadat vid MS, vilket gör att blodet kan stagnera och framkalla inflammationer som orsakar MS. Man kallar detta sjukdomstillstånd CCSVI och det pågår för närvarande en stor studie avseende denna.

Överhuvudtaget har det kommit mycket kunskaper om MS under de senaste 20 åren och mera är att vänta. Det finns anledning att kunna se ljust på framtiden om man har sjukdomen MS.

iJan Fagius, neurolog i Uppsala berättade om autologa stamcellstransplantationer vid en NHR konferens i Göteborg i oktober 2010. Han rapporterade då om mycket goda resultat av denna stamcellsbehandling i Sverige.